måndag 11 november 2013

Vilar någon minut



De är knappt synliga då de sitter ner. Inte minst på den här nyskördade betåkern och i typiskt höstväder, dvs grått,regnigt, blåsigt. M a o ungefär samma som vintervädret kan utvecklas, om vi nu ska fördjupa oss i detta ämne.





Den här upptäckte jag från bilen som fick sakta rulla fram på grusvägen. I en liten öppning genom häcken och fågeln hade garden långt ner och det blev lite ytterligare bildmaterial till samlingarna. Om detta har jag inget mer att säga.

4 kommentarer:

  1. Undrar varför den står där bland den nyskördade betåkern, kanske har den sett något ätbart. Fin bild i alla fall med mustiga färger, gäller verkligen att hålla ögona öppna för den har rätt lika färger som marken. För övrigt skulle jag vara nöjd ifall jag kom så här nära ;)

    SvaraRadera
  2. Bilskådning är fint dä...! Brukar jag ägna mig åt också...ofta...varmt o gött med lite fika då och då...fast idag är det regn och mörker...inget kul alls...hemmadag och sortering och rensning av bilder...det måste ju göras det också...ibland...blir det för mycket i samlingarna blir det till slut övermäktigt och bilderna samlas lätt på hög utan åtgärd...och till slut måste man ändå ta tag i "eländet"...jaja...det underlättar när vädret är som det är just nu...
    Ha en fin dag!

    Steffe

    SvaraRadera
  3. När man är kamouflerad och trygg kan man med gott samvete ta sig en rast eller två...betorna var säkert delikata och kanske hittades även en sork eller skogsmus som förgyllde den annars rätt enehanda menyn:)
    Att använda bilen som gömsle och spanarställe tycks löna sig...och dessutom är det rätt bekvämt, eller hur!?

    PS. Reutersvärds figurer i kombination med ett sagolikt ljus som lyfte fram den annars rätt tråkiga arkitekturen DS.

    SvaraRadera
  4. Vilar gör den nog, men nu på hösten är det faktiskt många ungvråkar som jagar föda springande på åkrarna. Kan se ganska roligt ut, framförallt framåt skymningen. Kan rekommendera att försöka hitta en plats där det sket och vänta där när du ser vråkarna, det tar sällan lång tid förrän de gör sina rusher.

    SvaraRadera