Visar inlägg med etikett Ärtsångare. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Ärtsångare. Visa alla inlägg

tisdag 9 juli 2024

Grå fåglar, briljant insekt



Nä, jag tänker inte byta fotografiskt spår. Fåglar ännu det som gäller. Men här hemma finns förvisso en hel hop av grå, bevingade skapelser. Eller blekt gul eller likaledes i brunt.






Trots sin påfallande gråhet kom bilden på gråhägern ovan ändå ut rätt bra, tycker jag själv.






Ja, vad ska man säga...






 


En del är ju av den (helt felaktiga) uppfattningen att svensken - den på två ben - är lika tråkigt grå som exponenterna ovan. Kan gråhet smittas ? Skulle inte tro det. Men vi fotografer skulle absolut inte ha något emot större inflöde av exotiska fåglar som t ex biätare, som nu verkar ha satt i alla fall sydligaste delen av landet på sin karta.






Men se hit då !Vilken färgprakt ! På en insekt,  släkten som jag annars gärna tillskriver gråhet personifierade. Jag menar tänk mygg och knott, malar och andra nattflyn. Husflugor osv i all oändlighet. På den färggranna växten av släktet stånds - giftig gul i alla bemärkelser av ordet - har på bilden ovan den vackra sexfläckiga bastardsvärmaren placerat sig. Också insekten har sitt gift, har jag läst mig till. Iögonfallande som en pilgiftsgroda satt den lugnt kvar medan jag prövade mig fram med bländare och avstånd. Vilken fågel gör så på tre meters avstånd ?

lördag 22 juli 2017

Tre karaktärer





Som denna den första bilden. Unge, kanske av ärtsångare, i skön hippiefrisyr.








Alltid en karaktär för sig själv. Med på min list över fågelvärldens topp tio. Än så länge, i alla fall.
Här blickar den över sitt kungadöme. - Inte så illa, va!?







Det går knappast att komma undan fasan när det gäller individuell särprägel. Än mer bister uppsyn när det ösregnar...

tisdag 12 augusti 2014

Från grå till blå










Detta, gott folk, är bilder på en och samme ärtsångare. När jag såg bilderna skickades de till expertisen för granskning. Saken var den att bilder i boken anger det blå vi ser på huvudet till grått. Och det blå är faktiskt det mina ögon registrerade genom sökaren. Så kanske en smula lokal färgvariation här. (OK. Får erkänna att jag inte alls gissade på ärtsångare, så nu fick vi det undanstökat...)






Det var bären som lockade. De där i svart skepnad, nedre bild. Hade hoppats att fågeln efter måltiden kanske skulle komma tillbaka, men tyvärr syntes den inte mer till.





Jag tycker att det blåvita förvandlar en rätt anonym fågel till vacker. Omgivningens färger hjälper. Har hittills aldrig lyckats få så pass många bilder på ärtsångare, så hatten av för det! Även om denne individ verkar tveka något inför modelljobbet på just detta foto.