onsdag 30 maj 2018

Skadad stork dag 1





Så var det. Stackars fågeln haltade svårt. Var blockhalt, som hästvännerna skulle ha sagt om sina fyrbenta kompisar. Storken försökte låta bli att alls stödja sig på vänstra benet med åtföljande typisk hävande kroppsrörelser.








-Titta på mitt ben! Jag har gjort mig illa!
Ser onekligen ut som att fågeln vill visa oss på orsaken till nuvarande tillstånd. Det är allvarligt och inte bara för en enskild individ har drabbats. Artbeståndet är ännu inte helt säkrat, varje individ räknas för att hela gruppen ska överleva. En kritisk massa måste först överkommas.






Fågeln såg annars OK ut. Inget verkade brutet, alla tår i behåll. Kanske den bara törnat emot en gren när den landat. Positivt var ju att den kunde äta vilket den gjorde hela tiden under halvtimmen jag studerade den. Sa till mig själv : Jag kommer tillbaka imorgon och så får vi kanske veta mer om fågeln stannar kvar, ringmärkt i Stockholm som den en gång blivit.

lördag 26 maj 2018

Livsglädje



Det är nu tid för årets ungar att börja göra entré, ta upp sin plats i naturen. Låt mig för ett ögonblick glömma bort att många p g a predation får alltför kortlivade chanser och istället fotografiskt fokusera på här och nu. På ungars spontanitet och livsglädje. Som i bilden nedan där ällingen i dagarna lärt sig att på egen hand stå för födan. Här har den just upptäckt ett gott stycke ätbart grönt.







Låt oss hoppas att det även fortsättningsvis går bra för just den här lille krumeluren. Vi människor - och kanske även andra varelser i vår herres hagar - kan behöva påminnas om den livslust vi själva en gång excellerade i.

Bilden togs igår.




tisdag 22 maj 2018

Tofsvipan räds ingen annan fågel






-Ahhh, livet här på ängarna har alltid lockat. Lugnt och fint, massor av plats. Därför återvänder vi storspovar vår efter vår.







-Vad nu!?
Ta betäckning!!! Arg tofsvipa löper amok!






-Huh, vilken pärs! Den där hade ingen bra dag. Tur vi spovar har så snabba reflexer...







-Gick ju bra, den där incidenten trots allt. Nu tillbaka till polarna. Här vågar ingen ensam spov promenera idag. En sån virrvipa!

Fotografen kommenterar : Nja, skulden till det inträffade var nog att spoven marscherade rakt emot tofsvipans bo. Då måste den så klart försvara sig och ägg/ungar. Spoven bär sitt huvud så högt och stolt att den kanske inte alla gånger ser var den sätter ner fötterna?

Bildserien från förra veckan.


fredag 18 maj 2018

Bara några flygbilder






Och bara på kärrhök.
Ljudlöst på grund vingställning sveper de över landskapet och bort. Tilltänkta bytet får ingen varningssignal från andra fåglar, är helt beroende av sina egna larmdetektorer. På så sätt mer smygjägare än t ex den större kusinen havsörn.






I luften är de rätt generösa mot fotografer. Går att komma ganska nära.







En dag med kärrhök i sökaren kan aldrig vara en dålig dag. Deras ögon glittrar så fint därinne i det gult skarpa, kan bli effektfullt mot mörkare himmel.

tisdag 15 maj 2018

Punken är inte död!




Någon gång kanske det kan vara tillåtet att göra sig lustiga över andra. Givetvis inte helt och hållet rent spel, men den här damen bjöd själv in mig... Motvind och motljus rådde.

lördag 12 maj 2018

Det händer på ängarna...












Japp. De där tiderna är nu. Igen i denna blogg.












Hanen gör ett seriöst försök att öka storspovstammen. Helt blind för annat, honan mer avvaktande.







Seriöst försök, ja. Men det stannade vid detta. Trots all vacker uppvaktning med vingars flaxande, kärvänliga puffar med näbben. Nice try, men bättre lycka nästa gång.

tisdag 8 maj 2018

Bråttomfågel (?)



Enligt fågelboken jag håller i min hand. Och om -som jag gärna vill tro - nedan avbildade fågel är grå flugsnapparen.

Knappat så bråttom att den likt vissa människor drar på sig stressrelaterade symptom. Inte alls så. Utan smeknamnet har den fått för att den gärna jagar efter insekter. Från hög observationspost.







Som från tråden - över - ån. Många flygfän patrullerar vattenytan och kan bli tilltänkta snacks för en hungrig fågel, förmodligen på väg söderut. Hungrig och söderut eftersom bilden togs sista dagen i augusti och snapparnas evighetslånga migration bara påbörjats.

Helt säkert finns inget av brådska i detta fotografi. Här gavs massor med tid att planera skjutningen och jag kan bara hoppas fågeln gillar sitt porträtt mot denna bakgrund.

lördag 5 maj 2018

torsdag 3 maj 2018

Ute på ängarna




Det går så sakteliga framåt med läkandet.
Så här kommer några nytagna bilder från ängarna som kryllar av fågelliv just nu. Överst grågåsen som gärna ville visa sig från bästa sidan. Bara det att den inte verkar riktigt veta vilken...







De skygga gulärlorna sitter som brukligt på staket och stolpar.








Sist men inte minst en hälsning från grönbenans gäng. Just i dessa dagar verkar det finnas ett exemplar bakom varje tuva. Kommer fram så snart någon annan lämnat scenen. Kort sagt de är omöjliga att missa.