Low-key foton

 

Nä, riktigt så här långt in på kvällen togs inte dessa bilder. Tänkte bara att störande bakgrund kunde tonas ner en smula och samtidigt ge subjektens högdagrar mer trovärdigt utseende. 

Vit stork landar

 

I låg fart blir inflygningen ganska vinglig för den landande storken. Men till boet på skorstenen har de hittat efter att det varit övergivet förra säsongen.

Ta betäckning - här kommer jag ! Det gäller att inte trassla in sig i grenarna på väg ner.

Landat ! Trots att det finns gott om specialbyggda bostäder lite varstans i landskapet så gäller tydligen en övergiven skorsten som oöverträffad etta, fortfarande.

Havsörn & blå kärrhök

 

Några exteriörer från ett Skåne ännu kvar i vinterdiset. Havsörn piggade upp.

En blå kärrhökshona gladde även den i vintermörkret. Det är samma fågel som först gjorde lågsniffen för att sen stiga och plana ut.

Härlig fågel !

Gladorna har ju i många fall övervintrat i det skånska klimatet. Men jag tror de längtar till våren, de också. Är jag rätt säker på.

Här ett genuint praktexemplar. Tack vare stark motvind flög fågeln bara sakta mot tornet och gav många bildtagningar. De flesta bilder är inget eller bara knappt beskurna.

 

Tänk om alla fåglar vore av den här kalibern! Något att glädjas över efter en rätt intetsägande tillvaro med de bevingade under vintern. Mer av detta, tack !

Fiskelycka !

 

Det är med fåglar som för de flesta sportfiskare :  Fångstens storlek varierar och inte sällan blir man utan. Gjusen är dock en vida bättre fiskare än var jag var då det begav sig.

Från det allra största bytet till det minimala. 

När det kommer till mat nöjer man sig med att ta det man får. Det kunde bli en god lektion för en del tvåbenta varelser.

Hoppas jag inte stört aptiten för er läsare så här in på julen. Önskar alla trevlig helg med en massa klappar...

Blå kärrhök !

 

Från tidigare i höst : Får jag lov att presentera honfärgad blå kärrhök ! En väldigt bussig rovfågel som inte sällan patrullerar strandängarna. Brydde sig knappt alls om min närvaro men trots all koncentration på födosök kunde jag inte se att den lyckades fånga något byte.

Vacker fågel därtill. Inte utan att man längtar tillbaka...

Glador !

 

Från haft klart positivt födelseöverskott tycks nu balans ha infunnit sig. Man behöver helt enkelt spana något längre i tid och rum för att få korn på dessa fåglar. Som kanske är bland de vackraste bland rovisarna.

Ser bra ut även på disig dag...

...likaså på stolpe under hösten.

Särskilt kameraskygga brukar de heller inte vara så heder åt dessa individer.

Örnar !

 

På denna plats samlas många av de skånska kungsörnsfotograferna. Fick hela fyra obsar men tyvärr  inget riktigt bra fototillfälle. Ovanstående bild illustrerar i alla fall varför kraftkablar och andra högspänningsattiraljer kan bli livsfarliga för de magnifika fåglarna. Den här flög t o m närmare än vad det ser ut.

Resten av passet blev en orgie av lång-skotts-fotografi, undre bilden i alla fall från femhundra meter bort. Men som kungsörn bara är sällan förekommande här på bloggen kommer de med ändå.

Så mycket enklare det kan bli med kusinen havsörn. Här en exponent fångad över sjön hemma. Ibland är hemma bara bäst!

Havsörn utan kommentar

 

Bilderna föreställer flygande havsörn. Finns inget mer att skriva om ? Nä, just nu kan jag inte komma på något särskilt spirituellt. Viss, de är fina fåglar, imponerande med sin storlek. Tysta, man hör aldrig dem komma förbi. Eller över. Det man hör är gässens oroliga uppflog när en havsörn kommer glidande. Kanske hundratals skränfåglar lyfter samtidigt, efter ha vilat ut på sjön. Allt medan den stora rovfågeln majestätiskt glider förbi utan att ägna uppfloget det minsta intresse. Eller så ser det ut. Bilderna från i somras men vintern bjuder oftast på de bästa fotomöjligheterna.

Diverse, igen

Några nytagna rovfågelsBIF:ar. Sjön vimlar av fiskgjusar nu och har gjort en tid. 

 

En och annan kärrhök dyker också upp. Här ett juvenilt exemplar (tror jag ).

Märkligt nog tycks rovfåglarna dyka upp från höger mot vänster i detta inlägg. Smällar man får ta. Man kan istället köra iväg mot skogen och kolla om någon brölande kronhjort där hörs?  Det är ju härligt med den valfrihet som nu sköna september månad erbjuder.

Det inträffade nu inte alls. Istället uppenbarade sig ett sagodjur. På lite distans, nyfiket spanande mot vad som står därborta i skuggan. Ett träd eller en fotograf ? Bäst jag går lite närmre.