Nu kommer höst

 

Några bilder från veckan som pågår

Med attityd

Bred stans, blicken fästad rakt fram. Jag är inte rädd för någon!
Nja, det är den nog, sånglärkan. Men den gör sig på bild, den lille tuffingen.

En annan fågel som överraskar. Vi är många som fått lära känna den skräniga sidan av dess läten. Men nu vet jag mer. I lugn och ro kan den producera riktigt melodiska tongångar. Mätt och belåten kuttrar nötskrikan på. Det var en fin dag därute i skogen och det hjälpte förmodligen till.

Skafferiet har öppnats !

Nu har hösten definitivt börjat. Se nötskrika samla till vinterns matförråd bör väl vara väl så gott tecken som någonting annat på just det.

Kanske annat tecken i samma riktning är småfåglars pickande efter frön/insekter i springor mellan bräderna. I alla fall något som pågår just nu. Härliga tider för naturfotografen råder!

Från de djupa skuggorna

Bjuder på ett fotografi från regnskogen skogen med nötskrika i genombrutet ljus.
Inte världens mest skarpt återgivna fågel, kanske. Men skärpa är väl inte alltid det enda viktiga i en bild, tycker jag.

Från att knappt ha kunnat fotografera skrikorna alls börjar en del bilder trilla in. Trevligt, trevligt.

Mitt projekt

Hade nästan gett upp det projektet. Projekt Vettig Bild på stillasittande Nötskrika.
Igår hade jag turen upptäcka någons fågelmatning mitt ute i storskogen. Runt den cirkulerade många småfåglar som aldrig besöker min egen. Nötväckor, kungsfågel - vinterns första bekantskap för min del - och så denna nötskrika. Väl medveten om min närvaro flyttade den sig allt närmre foderautomaten.

När den småningom satte sig på en gren som råkat få sin beskärda del av dagens bleka solstrålar, blev det dags att trycka på avtrycket. Fågeln satt kvar, poserade vackert och jag fick några användbara bilder till. Ingen dålig dag, gårdagen.

Lycka!

Jag och nötskrikor är inte särskilt kompatibla. Normalt sett. Vanligaste scenariot det där skrikan lyfter, skriker, försvinner. Innan jag ens hunnit få upp kameran Och de flyger aldrig mot, alltid bort.
Så förstå min lycka när den här från ingenstans dök upp igår. Hade dessutom smaken att flyga i medljus. Vilken tur! Medan jag står där i tornet och begrundar detta kommer nästa :

Som den tidigare. Men nu med ekollonet som ska gömmas undan någonstans bland otaliga gömmor.
Nu gick jag verkligen bananas!
Har fått en halvbra bild på dessa fåglar en enda gång tidigare. Nu plötsligt flera i flykt. Mama Mia!