Har de fått nog?

Det har inte precis varit badväder i mina hemtrakter denna vår. Eller, jo. Kanske det är precis vad som varit...?

Medan jag mestadels gått torrskodd gäller detta inte för fåglarna. Regn och kyla. Vind, regn och kyla. Väldigt stimulerande. NOT! Frågan är väl snarare : Kommer de tillbaka nästa år? Hur mycket pallar de?

Till sist en dusch av helt annat slag. Vem sa att det fanns någon rättvisa i fågelvärlden??

 

Svarthakad buskskvätta !

Först honan i olika ljussituationer. För några år sen en mindre sensation att få syn på denna art inom vårt land. Framför allt i icke migrationstider. Utbredningskartan helvit i den fågelbok jag införskaffade för kanske tio år sen. Nu tycktes de trivas väl i ett buskage intill min egen hemmasjö Så behändigt det kan bli!

Här hane i sällskap med gulsparv - som inte verkar ha något att invända mot nytillskottet - i närbeläget träd. 

 

Samma hane i närliggande buske. Om jag skulle få kategorisera dessa fåglars fotografiska tillgänglighet skulle jag utnämna den till lätt att handskas med, med hög tolerans för oss fotogs. Så behälpligt det kan bli!

Lite nytt

Det låg som ett skimmer över sjön, för att nu parafrasera svensk historieskrivning. Göken i topp i klart väder, tjugo meter till och diset härskade över sjön.

Bobyggartider råder och redan uppförda bon måste kompletteras. Ingen match för svarthättan.

Kyla och en del regn har vi fått. Storspoven tröttnade väl på att bara ta emot och ställde kosan åt annat håll.

Nästa dag sken solen och om kvällen skapas djupa skuggor. Fasantuppen verkade inte bry sig mycket över min närvaro. Fick ett antal rutor med den snygge.

 

Vanlig buskskvätta är väl ingenting, hör jag några säga. Vi har fotograferat den svarthakade! Men jag gillar den här ändå. Inte minst för att den så gärna lät mig ta sitt porträtt i bästa pose. Från mobilt gömsle.

Snabba fåglar

De två ladusvalorna är snabba i flykten. Verkar även stämma bra med hur de hanterar talorganet...

Fågeln på bilden ovan bättrar på boet. Känns rätt mysigt att sistnämnda finns bakom ryggen, inne i gömslet. Tror det är för åtminstone tredje året i rad nu dessa föräldrar valt denna förmodat säkra plats för sin häckning.

Från samma gömsle en bild på min första lärkfalk för säsongen. Det var (för en gångs skull) varmt och gott om mat surrande i luften.

Elegant, ypperlig flygare närmar sig matbordet med byte i mun. Eftersom vår råder var måltiden inte tänkt för egen del. Nej, han flög omkring i vida cirklar, sökande efter en hona att ge bort fisken till. Som ömhetsbevis. Tyvärr ingen lycka detta tillfälle. Men en så duktig fiskare får säkert en partner.
 

Bak som i ändalykt

 

Den vanligaste formen av djurbilder som jag tror alla drabbas av. Djuret vänder sig om. Just som du trycker av. Kvar blir bakbilden. Ofta nog förpassad till papperskorgen.

Ena sekunden poserar motivet så där grant från sidan eller i halvprofil...

...ja ni förstår redan vad jag vill ha sagt. 

Någon gång, som i bilden ovan, verkar motivet redan från början bestämt sig. Bakbild ska du få!

Andra gånger väntar fotografen i upplevd evighet. Vänd på dig!! En mycket ovanlig, helt svart dovhjort hade mumsat på gräset så länge i sena aftonen att ljuset höll på dö ut. Vände den på sig? Nä, bättre än så här ville den helt enkelt inte. Och det fick jag finna mig i.

Har fåglar humor ?

 

Fina fåglar, de här långbenta skärfläckorna. Kanske de också sprider humor?? Kom i alla fall på den här individen. Lömskt gjorde fågeln - den svartvita alltså - först en kringgående rörelse bakom ryggen på det strävsamma paret gräsand. 

När honan strax därpå rultat väg till sitt rätta element i vattnet ser skärfläckan sin chans. Kaxigt hoppar den fram mot gräsandshanen. - Ha, nu skrämde jag dig allt !! Och verkar tycka att just här och nu har ett verkligt lyckat gag utförts.

Men den gubben gick inte hem!  Störtförbannad deklarerar anden sin uppfattning av tilltaget. - Sluta trakassera oss vanliga fåglar! Vi må ha kortare ben men är lika vackra ändå !! Mycket hetluft här. Hördes ända in i gömslet :)

Och som för att sätta kraft bakom just de orden, eller andra med samma innebörd, attackerar han med full fart sin antagonist vadaren. Och jagar den längs strandkanten. Medan den senare förmodligen hoppas att polarna inte lägger märke till något av detta kanske inte så himla lyckade skämt ändå...

Fåglar om våren

Efter många års fotograferande i samma trakt börjar man nu något greppa ordningsföljden i flyttfåglars inflöden. Allt händer fort. När man skådat en art väntar nästa redan runt hörnet.

 

Nyanlända som svarthättan blandar sig snart med övervintrare. Alla lika positiva inför vårens bestyr.

Den ultrabräckliga grönbenan - åtminstone ser den i mina ögon väldigt sårbar ut - körs gång på gång bort av alla andra fåglar och får så klart de sämsta reviren. Av vilka jag räknar närmast vägarna som ett. Vilket i sin tur skapar goda fotomöjligheter. Ägretthägrar har stannat kvar hela vintern och måste hårt ha drabbats av denna årets upplaga i Skåne. Liksom fisktärnan lite ovanför kom snart även skräntärnor på besök. Sjöns småfisk varnas härmed!!

 

Ett par ständiga följeslagare vid sjösidan senaste månaderna är sävsparv och storskarv. Som fotograf kan man räkna med dessa. Trevligt medan man väntar på annat högvilt...