Visar inlägg med etikett Sävsångare. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Sävsångare. Visa alla inlägg

tisdag 9 juli 2024

Grå fåglar, briljant insekt



Nä, jag tänker inte byta fotografiskt spår. Fåglar ännu det som gäller. Men här hemma finns förvisso en hel hop av grå, bevingade skapelser. Eller blekt gul eller likaledes i brunt.






Trots sin påfallande gråhet kom bilden på gråhägern ovan ändå ut rätt bra, tycker jag själv.






Ja, vad ska man säga...






 


En del är ju av den (helt felaktiga) uppfattningen att svensken - den på två ben - är lika tråkigt grå som exponenterna ovan. Kan gråhet smittas ? Skulle inte tro det. Men vi fotografer skulle absolut inte ha något emot större inflöde av exotiska fåglar som t ex biätare, som nu verkar ha satt i alla fall sydligaste delen av landet på sin karta.






Men se hit då !Vilken färgprakt ! På en insekt,  släkten som jag annars gärna tillskriver gråhet personifierade. Jag menar tänk mygg och knott, malar och andra nattflyn. Husflugor osv i all oändlighet. På den färggranna växten av släktet stånds - giftig gul i alla bemärkelser av ordet - har på bilden ovan den vackra sexfläckiga bastardsvärmaren placerat sig. Också insekten har sitt gift, har jag läst mig till. Iögonfallande som en pilgiftsgroda satt den lugnt kvar medan jag prövade mig fram med bländare och avstånd. Vilken fågel gör så på tre meters avstånd ?

tisdag 12 juli 2022

En förmiddag vid havet...





... och motiven skiljer sig inte så mycket från inlandet. Gök och rödbena är knappast nyheter på denna blogg. Även om fåglarna satte sig fint.






Men miljöombytet i sig är ju trevligt. Lika trevligt som ljuset på sävsparven ovan. Det skiljer hav från insjö. När ljuset är på gott humör, vill säga.






 


Men ovanstående tre avslutande bilder kunde lika gärna vara tagna på hemmaplan. Men jag kommer tillbaka, var så säkra.

söndag 19 september 2021

Kungen



Dessa ser man just nu nära nog varje dag i mina hemtrakter. 





Visst ser tornfalkarna tuffa ut där de stilla hänger i luften, spanar efter ätbart.




 


Men möts här av sin överman. En fågel - tror den är en sävsångare - som formligen osar ut tuffhet. Kolla stansen! Kungen av undervegetation i sjön, spanar ut över sitt rike. Tack och lov för att de inte är större som  t ex tornfalken ovan. Få skulle våga doppa tån i vattnet...

fredag 5 september 2014

A la akvarell



Nedanstående sävsångare s a s målade sig själv. I akvarellfärger. Detta är inget photoshoptrick, bilden visas som den kom ut ur kameran som råfil ( frånsett beskärning och nivåer). Fotograferad på nära håll blir skärpedjupet minimalt och det blå i bakgrunden är vatten (Mjölnaån).






Svårfotograferad fågel som den är, satt den kvar på samma ställe under den sekund det tog att få i sig något snacks den hittar. Trots att den i bilden ser ut att vila i avspänt läge, fladdrade den alltså omedelbart vidare. Av trettiotalet försök blev detta enda fotot hela fågeln kom fram utan skymmande löv.