tisdag 30 maj 2017

Fortsättning...











Fram och tillbaka promeneras det. Deltagarna laddar upp för Stora Priset.









Här är Hon. Oansenlig enligt mångas sätt att se på det, oumbärlig för släktets bevarande och definitivt god representant för hanfåglarnas val av toppentjej.








Vinner han hennes hjärta?








Eller han?









Se upp!!
Kungen är här...

lördag 27 maj 2017

Många var kallade, inte alla ämnade




Var det inte så man sa förr i tiden?
Nå, påståendet är i alla fall till innehållet sant. Särskilt om man bortser från rubrikens andra led!









Med vilt uppspärrad halskrage gör den här individen damerna sin kur.









Är han kungen? Tar han hem spelet? Det saknades inte alls kandidater nere på ängarna i år.

torsdag 25 maj 2017

Nere vid sjön



Havsörnen försökte upprepade gånger fånga fisken utan att lyckas.
Hmmm, därvidlag påminns jag om en sportfiskare jag mycket väl känner...






Men elegant är den. Tagen på rätt långt avstånd. Men så är det ju oftast med dessa stora, skygga fåglar. Idag var de två som prövade fiskelyckan och jag är säker på att de till slut hämtade hem vad nöden krävde.

onsdag 24 maj 2017

Sommaren kommer!





En svala gör som bekant ingen sommar. Men tre gör det?








I alla fall ska vädret förbättras och nå sommarlika kvalitéer resten av veckan.








Lika bekant är dessa fåglars oberäkneliga flykt. Upptagningsmässigt - för lyckade BIF:ar - krävs mer input och skicklighet än jag med mina grejor förmår. Så jag nöjer mig med att ovan visa ladusvalan när den just ska lyfta.
Önskar alla läsare trevlig helg!

tisdag 23 maj 2017

Lärkfalk-bonanza (2)




Japp, lärkfalkarna, igen. Efter uppvisningarna för någon vecka sen har de knappt synts till. Kanske det var kalla väderleken med knappt om insektsmat som tvingade fram skaran. Bara nån dag senare kom värmen och med den stora feta sländor.



  




Men vid fotograferande stund fick hållas tillgodo med småkryp och desto mer jakt för pengen.








Skickligt utnyttjades den kraftiga ostan som blåste och antagligen därför kom de fram från samma håll.
Undrar när jag får se dem igen?

måndag 22 maj 2017

Det var blött på ängarna







Det har gått några veckor nu. Då växlade vädret mellan uppehåll och korta solsnuttar med regn. De härdiga fåglarna verkar inte bry sig så mycket om yttre omständigheterna. Så länge mat finns att tillgå, så.








De bara kör ner huvudet och stretar framåt i blåsten. Det är nog därför alla gick åt samma håll.








Omständigheterna kyler väl också ner lust att hävda revir. Men bara vädret förbättras så...

fredag 19 maj 2017

Harpost




De samlas i skogen i större klungor. Är relativt orädda och med enkla medel går det lätt att komma nära. Nu, i maj, är bästa säsongen. Åtminstone härnere. De springer runt i cirklar, avbryter abrupt och börjar istället käka gräs. Är riktigt roliga att titta på.







Vid detta tillfälle var de sex individer. På bild har fyra kommit med.








Den till vänster verkade vara Ledare. Ser trött ut. Men det var inget som märktes i de utfall den gjorde och övriga individer verkade rätta sig efter den väderbitne. Den mindre till höger verkar vara den tacksamme eleven. Några människor ogillar vuxna harar, tycker de ser konstiga ut och sprider pest ( annat med ungarna som är hur gulliga som helst ). Här sprids de dock bara på nätet :)

måndag 15 maj 2017

Före - efter



Bilden nedan togs för knapp tre veckor sen.
Nej, denna jämförelse är inte korrekt eftersom det med stor säkerhet inte rör sig om samma djur.
Jo, geten betade verkligen mitt i det lilla samhället, omgärdad av hus och väg. Som en häst, ungefär. Men fri att gå vart den vill, så klart.







Nej, det är inget fel på djuret. Det är vinterpälsen som åker av i tjocka sjok. Och precis som med hästarna krävs gott grönbete för att få djuret i bra hull.







Från igår kväll. Bara rester återstår av vinterpälsen. Sommarens dito avslöjar en smärt figur med ett ansikte som bör få flertalets hjärtan att blöda... Jag tror att vi alla är överens om att sommarmodet klart överglänser vinterstassen ?

lördag 13 maj 2017

Lärkfalk-bonanza





Ja, det var några fantastiska fototillfällen. Först en och en. Sen kom de i massor. Nåja, som mest jagade fem individer samtidigt mitt framför näsan på mig. Taktiken var att i den kraftiga blåsten sakta ta sig framåt och låta maten bildligt blåsa in i matluckan. En sån insekt som kan ses i bildens högra, översta hörn. Små godbitar är också mat.







Nyfiket studerades jag ur olika vinklar. Men nä, ingen matbit att hämta där...








Stilarna var flera. En sak delade fåglarna gemensamt. När handbromsen släpptes passerade de förbi i svindlande fart. Ibland t o m under plattformen. Japp, jag älskade det!

torsdag 11 maj 2017

Mångfaldens fördel





Tror inte jag någonsin sett så många grönbenor som nu. På ett och samma ställe.
Normalt rätt svårfotograferad - i betydelsen svår att finna - är den idag lika enkel att ta hem som t ex grågåsen. I mina hemtrakter säger det inte lite.






Förmodligen är  sena, kalla våren orsaken. Fåglarna väntar någon vecka längre för att ta sig till sina häckningsplatser norröver. Och staplas på hög på mina ängar. De flesta grönbenor är samarbetsvilliga gentemot fotografer, men den här ovan ville inte släppa till sin bild så lätt. Jag fick leta upp den i gräset och när den för något ögonblick trodde den gick säker slog jag till.

onsdag 10 maj 2017

Brushane !



Haft turen att ha fått fotografera brushanar vid flera tillfällen denna vår. Tur? Nja, kanske mörka, regniga april/maj har underlättat. De flesta gånger jag stött på dem har det just regnat.







Verkar som de helst vill ha den typ av väderlek för att visa upp sig. Dåligt väder = få fotografer/skådare och kanske också det spelar roll. Här på bild en dominant mindre än tio meter bort.








Samma tillfälle, samma fågel. Tror jag. De är ju så många som hoppar omkring varandra. Hanfåglarna strosar lugnt runt bland sina honor. Ännu inget spel att tala om.

söndag 7 maj 2017

Meaning of life...





Har tidigare visat prov på flera mer eller mindre lyckade parningar.
Varför inte visa ett till? Jag menar att föda ungar är ju den enda anledningen till varför så många fåglar ö h t väljer att komma hit. Tack vare att vårt klimat och miljö bjuder på goda förutsättningar för lyckade häckningar. Eller tänker jag helt fel?








...åsså startar vi liveshowen!







Nu var det väl själva fanken om det inte ska fungera.








Se!  Honan gräver ner näbben i marken för att inte ramla omkull.







Yes!
Där satt den.
Resultat kan förväntas senare under våren - bildserien togs i mitten av april - och kanske det blir nya rödbenor att fotografera ett annat år.

fredag 5 maj 2017

Oväntat möte



Nere vid ån. Här har påträffats många av de vanligare fåglar jag så gärna matar denna blogg med. Men även ett och annat mer udda tillskott. En lurande storgädda mitt i strömmen, en kronviltsfamilj på väg upp från branta brinken efter ha släckt törsten, en simmande mink med bomaterial i mun.


Ändå var jag inte beredd på att möta - tuppen!







Så fort jag steg ur bilen var den framme och besiktade mig. Tanken flög först genom hjärnan : hoppa in i bilen och ta skydd? Men nä, med fridfullt sinne stannade den upp, jag gick förbi, fågeln följde efter...

Måste ha bilder på detta, tänkte jag. Otroligt vacker i orange svart och rött. Med raska steg tog jag mig ner till kanotdäcket, vänder mig om för att få tuppen med på toppen av brinken. Gick inte alls, den följde istället mig vart jag gick, väl innanför MFD. Provade att springa 50 meter längs vägen, vända om bara för att finna - just det. En tupp så nära att den med min påskruvade brännvidd inte rymdes inom sökaren.

Nu blev jag smått irriterad. Så jag tog bilen, backade 100 meter bort på samma väg, öppnade bildörren och där, där hade den äntligen stannat kvar. Så fort den såg mig stiga ur så, ja, ni anar det redan. Med språng på väg mot mig. Nu hann jag i alla fall ta en serie bilder innan den från några meter intresserat betraktade mig, undrade vad skulle bli mitt nästa drag.







Ett mycket gemytligt djur, van vid snälla människor. Uppenbar rymling från sin arbetsstation nånstans.
Jag spred ut nyheten. Kanske info nådde ägaren för nästa dag var den borta.

onsdag 3 maj 2017

NHL-fantast?





Tänker så klart hockey-frilla. Den självklara associationen dessa slutspelstider?
Nå, för mig fungerar det på det sättet.

Antar att denna är satelliten, en av tre varianter av hanar inom  brushanesläktet. De är i sanning fascinerande fåglar. Och säkert ensamma med sin växlande huvudprydnad.









-Vart tog alla vägen??
Ensam med sina tankar filosoferar en satellit över tillvaron. Är man satellit förutsätts ett centrum att rotera runt.. Förmodligen utgörs detta centrum av flocken. Och här tycks för stunden satellitens omloppsbana ha ändrats.

måndag 1 maj 2017

Gå och glo någon annanstans !



-Ja, ja.  Du är väl inte heller alltid till din fördel??!! Sluta stirra på mig med den där kikaren, tack!







Nä, vackra är de kanske inte dessa dagar. Undrar om ett par tag med ryktborsten inte gjort underverk? Å andra sidan behöver de nog vinterpälsresterna för de låga nattemperaturer som alltid finns med i beräkningarna så här års.
Vackrare var kvällsljuset i den undersköna bokskogen.

onsdag 26 april 2017

Triss





Jag använder mest 700 mm brännvidd. Fåglar i tretal, fotograferade från något sånär nära avstånd, blir då inte så vanliga. Såg att arkivet fyllts upp med några trissar på senare tid. Så det känns rätt att visa dem här. Ovan ett gäng storspovar marscherande i takt.







Gick åt många exponeringar för att finna en med alla nyllen synliga i bild. Gravänder rivstartar från ängarna.






Tre rödbenor var en för mycket. Lite käbbel utbröt som snart sorterat ut sig.
Fortfarande gott om vatten på ängarna till vadarnas fromma. Hoppas det förblir så några veckor till.

söndag 23 april 2017

Lejonharen




Stannade till, backade tillbaka. Vad är detta?

Lugnt sovande tre, fyra meter från rätt trafikerad väg låg ett knyte. Sakta hävde det sig upp och ner. Fick sticka ut kameran genom passagerarfönstret och nästan ställa mig upp i kupén för att finna bildvinkeln. Motivet visade sig vara en snällt snusande hare, sov med öppet öga.








Öronen tillbakastrukna vreds huvudet sakta mot mitt håll. Sen gäspade djuret helt ogenerat.

Kanske det beror på alla sonens safaribilder jag tidigare under dagen tagit del av. Men påminner inte haren med sin breda panna och kraftiga näsa en smula om en vilande lejonhanne? Tycker jag i alla fall. Snett motljus smickrar inte djuret. Har fått lätta upp skuggor i bildredigeringen.

Helt obeskuret fotografi.

fredag 21 april 2017

Tranor






Nån gång har möjligheten att fotografera trandansen från gömsle slagit mig som god idé. Men inget jag hittills prövat på. Istället för tiotals aktörer i samma ruta får jag därför nöja mig med (oftast) en enda. Men dessa originella fåglar kan nog klara av den soloprestationen själva. Allt hänger på fotografen.

Ovan bild på flygande trana halv nio om morgonen. Observerad från en plattform - med skogsridån i fonden -  flyger fågeln snett emot, med morgonljuset som fin draghjälp. Den här passerade riktigt nära, har en sådan bild beredd för kommande inlägg.







Från gömsle och omgiven av hundratals tranor misstänker jag att flygbilder på individer är rätt ogörliga. Så jag gör därför just dessa. I brist på annat. Vid detta tillfälle stod jag på marken och motivet hade inga alls betänkligheter att korsa min rutt. För min smak lite för starkt solljus nu närmare mitt på dagen. Man tager vad som erbjuds.