Snö i Skåne !

Vi har haft ett par dagar vinterliknande förhållanden. Klart man är ute och fotograferar då.

Isen är kanske centimetern tjock men hugade långskridskofantaster börjar redan skramla med utrustningen hemma. Sånt bryr jag mig inte om, se istället på den här vackra landfångade koltrasthonan jag på påträffade intill sjön. Cool som filbunken, minsann.

Även fåglar prövar lyckan på "skridskor". Några grams belastning tål även de tunnaste isar...

 

Havsörnarna tar gärna vara på tillfällen när isen lagt sig. I luften kan de tänkas flyga riktigt nära.

Magnifika djur, eller hur ?

Småfåglar om vintern

 

- No text - 

Bakslag !

Till för bara några dagar fanns här tofsvipor i hundratal, starar och björktrastar i dito. Även gravänder simmade runt på de översvämmade ängarna. Nu alla borta. Iskall rysskyla med hårda vindstötar och allt blandat med horisontellt kommande snö har fått dem på andra tankar. Förmodligen väntar de vid svenska kusten eller danska och kommer tillbaka. Kanske redan nästa vecka om man får tro prognoserna.
Så jag visar fler vinterbilder. Kan också ha sin charm. Som fasanen i nästan akvarielikt ljus.

Eller svartmesen på sin gren i skogen.

Entitan - tror jag - med matfynd i säkert grepp.

Den alltid charmiga tofsmesen filosoferar en stund, sjunger sen ut sin tankemöda. Genom skogens tystnad hörs även små ljud.

Småfåglar omkring mig

Några småfåglar jag stött på senare tid. De flesta inne i skogsmörkret. Som kanske märks. Fotograferade från plåtgömsle på nära håll.

Men alla bilder behöver inte gå i moll. Mittenbilden ovan en raritet för mig. Kan inte erinra mig ha någonsin tidigare observerat skäggmes i snöprytt landskap.

Med julhelgen nu avklarad går vi med stormsteg mot nyårs-. Önskar alla gott ljus till dess.

Fågel och jättelustigt skämt

Entita, talltita, svartmes???
Jag gissar på entitan. Snäll fågel var den i alla fall som satt kvar ett par sekunder på sin gren.

Över till något helt annat : En ledsen gris korsar engelska kanalen och förvandlas till - vadå?
Jo. en pigg gris, såklart. Ha, ha ha,ha, ha, ha,ha.
Min fru bara älskar såna här vitsar. Själv funderar jag på skilsmässa...:).

Nu när antal summerats

De stora skillnaderna från tidigare räkne-år blev för min egen del många fler grönfinkar och f a många, många fler gråsparvar. Medan jag inte kan hitta en enda opublicerad gråsparv i webarkivet, kunde jag leta upp nedanstående grönfink. Talgoxen får istället stå som illustration till den till utseendet mer oansenliga sparven och blev min enda statistiskt säkerställda volymökning, sett på ett par års sikt.

För att ingen ska tro på att vädret vid matningen alltid varit det bästa, får bilden ovan på entitan ge svar på tal.

Har haft koltrastar under hela säsongen, men inte just under de dagar fågelräkningen pågick. Så nollade där, typiskt.

Tittar fram

Ibland fylls skogen med små bevingade. De kan så här på hösten titta fram från oväntade ställen.
Svåra att skilja sinsemellan tror jag denna mes är entita. Förmodligen fel. Men skjut mig inte för det, snälla.

En till som egentligen satt begravd djupt inne i skuggorna. Bilden har upplättats, kontrast minskats. Någonting säger mig denna är grå flugsnappare. Förmodligen fel. Skjut mig inte för det...

Fåglar i min trädgård

Gårdagens fångst vid matningen. Ruggig dag, regn, kyla, blåst. 1/100 s på någotsånär normala inställningar. Hade hoppats vi lämnat det där bakom oss nu. Entitan verkar dock inte bry sig. Första gången de kom två till min matning.

Rejält uppljusad kan det istället se ut så här. Tror jag gillar detta försök bättre.

Rapsodi i färger

Svartmes och entitor letade efter mat i backen. Vände upp och ner på vissnade löv och ibland prickade man rätt. Ett bokollon blev snart till bukfylla. De hade sällskap av blåmesar, men inga bilder tilläts på dessa vanligtvis så oblyga individer. Här svartmes.

Entita i höstlig färgprakt. Igår var en till härlig dag med i alla fall lite sol.

Här har svartmesen tagit plats mitt i skafferiet. Ett äldre par passerade förbi och för några minuter blev allt tyst. Strax hade fåglarna återupptaget sina sysslor och struntade i mig som stod intill och försökte imitera ett träd.

Oktober och diverse.

Idag bjuder bloggen på småfågel från oktober månad, förr året. Håll tillgodo, snart är vi där igen. Med sin stärkande kyla en eftertraktad månad.

Flyttfåglarna har nu i stort sträckt förbi, ner mot värmen i vinterkvarteren. Det ger våra stannfåglar chans att glänsa.

Steglitsens vinterkvarter börjar strax söder om oss. Om man ska tro fågelboken. Kanske den sticker, kanske den stannar kvar. Här påtar den i alla fall än så länge efter ätbart i kanten av ån.

Gärdsmygen sitter på en gren, kanske mätt efter middagskalaset på övervintrande, förpuppade insekter den pillar fram ur trädens bark. Tanken slog mig just. Sommartid ser vi alla möjliga fåglar med munnen full av insekter de matar sig själva och ungarna med. Och gör mänskligheten samtidigt en stor tjänst. Tänk om vinterfåglarna drar eller lägger om menyn. Hur skulle vår sommar då se ut på insektsplanet?

Småfågel

Häll nästan på att glömma att de trivs utmärkt även i normalläget.

Ljuvliga vår med blå himmel till skillnad från det grå täcket som varit.

Entitan är en favorit. Här sjunger den för full hals. Pur livsglädje är vad jag ser.

Ny besökare vid fågelmatningen

Under vinterhalvåret ser man den då och då, entitan. I blandskog mest på lövträden. Hittills har den som många andra skogslevande kritter lyckats undvika min fågelmatning hemma. Men i år verkar det bli annorlunda.

Fotograferad igår eftermiddag i trädgården gör den sin bästa imitation av svartmes. Men entita likafullt, tror jag. Den vackra fonden utgörs av boningshusets vita träpanel, den som delvis blåste sönder men nu är uppspikad igen. Den stora bländaröppningen och brännvidden suddar behändigt ut all trästruktur. Idag när jag spanar ut genom fönstret har jag ännu inte upptäckt den. Men tre dagar i rad har den vackra fågeln varit gäst här och rejält tagit för sig var gång. Förhoppningsvis hämtar den hit sina skogskompisar.Annars dominerar pilfinkar, blåmes, talgoxe. På mitt nysnickrade fågelbord lägger jag ut äpplen och nötter, hoppas på trast, kanske nötskrika. Sällsynt är duv- och sparvhök. Då gäller det att kameran ligger beredd.

Professor Entita

Visst ser den med sin stora skalle beläst ut, min lilla entita. Tillsammans med en polare examinerades en rotvälta efter godis. Det är på toppen av den vältan fågeln befinner sig i tagningsögonblicket. Ståendes på knä såg jag chansen att kanske få till en neutral bakgrund eftersom bakomliggande vegetation växte en god bit bort. Alltid trevligt att slippa få med de annars obligatoriska grenarna. Det fina ljuset skapades av Moder Natur.