1 - 0 till grävlingen !

Det plaskade rejält borta i viken. Bara grågäss med sina beskyddade gässlingar. Inget konstigt med det, tänkte jag medan jag klättrade över bron, över kanalen. Men, men. Kom inte plaskandet närmre ? Jo, något rörde sig genom höga gräset !

 

Plötsligt dyker ett ljust nylle upp. Och nu går det undan. Kameran lyckas inte låsa fokus. Plask, plask. Nu ser jag : En ung grävling. Mitt på dagen!? Och nu är den framme vid spången, närmre än MFD. Där hoppar den upp! Vad gör den engagerade fotografen då ? Såklart tar han ett par steg baklänges. Med ofrivilligt bad som resultat. Kravlar mig upp, hinner ta den enda rutan som blev skarp på rätt ställe. Går hem med ett leende. Våta boots till trots. En dag i naturfotografens liv.

Vad?

Fler vårtecken : Idag tyckte jag mig höra ett välbekant drillande. Avancerade sakta framåt och - där! Och där igen! Visst är det sånglärkor, vårens första. Plötsligt var de överallt, även på angränsande områden. Rena invasionen, på min ära... Långt borta från kameran fick jag något slags bild som kanske i sinom tid flyter upp på bloggen.

Över till något helt annat. Där jag gick längs åkerkanten såg jag tre rovfåglar kretsa över något. Detta något visade sig vara, ja vadå?

På avstånd tyckte jag mig skönja ett vildsvinsöra, men hemma vid redigeringsbordet kom istället ovanstående upp. Kolla klorna! Och jag som aldrig trott på de där skrönorna om sönderbitna skor och fötter innanför. Om nu tänderna svarar upp till tassarna, förstås.
Grävling, således. Ovanligt att rovdjur bryr sig om dessa som inte sällan trafikdödade får ligga veckovis utan synbar åverkan. Kanske gladorna trodde som jag att det vankades vildsvinsgott?