Den tiden på året nu...

Skrattmås med sin unge. Ja, det fanns fler gömda i bobygget á la stratovulkan

På tal om höjder. Kanske just dessa knipaungar kastat sig ut från sitt bo i hålträdet. Nu tryggt simmande på vattenspegeln.

 

Små, men stora nog att försvara sig? Honan fick sju ungar i kullen och hittills har allt gått bra.

Borta - hemma

 

Tagit en minisemester till danska kusten. Då kan man få se dessa små dunbollar och andra fåglar.

Väl hemma igen till de vanliga motiven. Fast rätt bra ändå, tycker jag. 

Ungarna

 

De är framme nu och de flesta har väl redan blivit till juveniler. Så låt oss blicka tillbaka, bara en månad eller så. Unge av svarthalsad dopping.

Storkarna ligger långt framme. Den här med skönt fjun på huvudet strövade alldeles under boet.

Backsvaleungar i typisk miljö.

Och den här är väl gulsparv, väl maskerad som den är.

Orädda simmade vuxen svan med sina ungar rakt mot fotografen - mig.

Skärfläckor !

Senaste dagarna har jag haft nöjet att fotografera dessa godmodiga varelser, små som stora. Och med godmodiga menar jag specifikt möjligheten till närbilder. Ungarna vandrade fram och tillbaka på sju, åtta meters avstånd. Förvisso välbevakade av föräldrarna. Hade jag utsetts till extra barnvakt ?

Eleganta skapelser, inte sant ? Hittills har jag gärna grupperat arten som lättflyktig. Inte så längre.

 

Inte nog med att de vadade så skönt i vattnet. På den lilla holmen till vänster om min person lät sig detta exemplar föreviga sig. Jag kommer nog tillbaka !

Skygging

Svarthalsad dopping inte så frekvent förekommande här nere i landets södra ände. Väl medvetna om sitt attraktionsvärde har de också för det mesta uppehållit sig långt bort från insyn.

 

En mycket vacker fågel, tycker jag. Här med stor unge. Fem, sex dagar senare var de försvunna från dammen. Välkomna tillbaka nästa år !

Original, men ej kuf

Diskret simmade de runt i "plaskdammen", den lilla bassängen med varmare vatten och mer grön växtlighet att gömma sig i.

Visst är de unikt ensartade ?!

Ungar av sothöna ser man ju varje år. Men så här små vet jag inte om jag stött på tidigare. Matning pågår...

 

Som vinkorkar guppade de på vattenytan, bara lite större än de ägg som de krupit ut ur... Nåja, något överdrivet. Men de kan inte vara mer än ett par dar gamla.

Oemotståndligt !

Oväntat fynd och ungarna springer raka vägen in i mitt hjärta. De var tre oemotståndliga stycken som kutade fram och tillbaka helt nära vägen och mitt mobila gömsle.

 

Tidigt födda eller sen gräsväxtlighet ? Tyvärr finns inte särskilt mycket att gömma sig bakom skulle faran uppstå. Lycka till med livet, säger jag. Hoppas få se er igen vid senare tillfälle.

Minnesvärda stunder senaste veckorna

Inget särskilt, bara trevliga möten i naturen. När naturen är som vackrast. Unge av svartvit flugsnappare med förälder fotograferades på parkeringsräcke en meter från min bil. Det sista som skedde under den dagen. Som ungar/juveniler ofta är visades inga tecken på rädsla för människan. 

Trots superstarkt lysande huvud får gulsparven något kamoskydd av omgivningen.

Den här var speciell. Ekorren tokrusade rakt mot. Stannade upp, tvärvände när hunden i sällskapet till sist upptäckte det lilla djuret. En sekund senare i säkerhet högt uppe i trädet.

Härlig, sen kvällsbelysning lyser upp fågeln. Kändes tvunget att fotografera den, avståndet till trots.

Också kvällsljus. Boet på en skorsten så smalt att storkarna måste stå upp. Till fotografens glädje.

 

Första skörden bärgas på ängarna. Splittrat solljus och väl separerad för- och bakgrund skapar bilddjupet som hoppats på. Här behöver ingen rovfågel lämna området hungrig...

Redan första dagen

Se dessa härliga krumelurer under sin första dag i livet. Flertalet följer snällt föräldrarna vart de än går - någon rebellisk lagd gör det inte. Gissa vem som blir hökmat? Eller hinner  kråkan först?

Men så här långt verkar fortfarande alla med. Till glädje för många åskådare. Ja, det var faktiskt köbildning till fotograferingstillfället. Tror jag det,  menar stolta grågäss.

-Vad ska det bli av med mig? Vad har livet i kikaren? 

Även en stunds kontemplerande hinns med. Gässlingen skådar in i framtiden. Hoppas nu ett långt, rikt gåsliv väntar.

 

Så. Bäst återvända till föräldrarnas trygghet. Roligt att se individuella drag mellan de små. Redan första dagen.

Möten

Surrealismens idespruta #1 André Breton sammanfattade rörelsens credo som det oförmodade mötet mellan ett paraply och en symaskin på ett operationsbord. Riktigt så oförmodat möte gäller nog inte i bilden ovan. Men tranan blev väldigt på tå när galten oväntat steg fram ur vassen. Samma gällde för fotografen...

Mötet med den lille parveln i bilden ovan vädjar istället om min faderskärlek till en så utsatt fågelunge. Som jag tror är juvenil rödhake. Ser så extremt oskyddad ut...

 

...vilket alltid och i alla lägen gäller för stjärtmesar. I alla fall i min värld. Finns något sötare i fågelvärlden? Kanske utseendet någon gång fått sparvhöken att i sista sekund ändra sig, tamkatten att med svansen mellan benen retirera till andra jaktplaner? Skulle inte förvåna. Oftast finns väl underliggande meningar i Det Stora Hela med sedan länge färdigutvecklade former och färger. Men den lilla fågeln måste ändå vara ytterst försiktig i allt den gör. Hoppas jag.

Om smått & gott

Föräldrar har just nu ett veritabelt slitgöra med att mata ungarna sina. Står man alldeles intill ett gäng av de senare förstår man. I det här fallet matas de kanske inte direkt regelbundet, men i alla fall med korta intervaller. 

Man hör först ett smackande fågelläte, rätt ungar svarar pipande och en svart skugga pilar in i byggnaden. I det här fallet ett gömsle så stort att det härbärgerar flera svalfamiljer. Blixtsnabbt överlämnas delikatesserna och lika fort förvinner de ner i hungrig strupe. Bilderna tagna med 700 mm brännvidd och  för att ge fåglarna rum i sökaren fick jag maka in mig tajt mot bakre vägg .

 

På tal om föräldrar. Ffg har vi haft nöjet att husera en rödstjärtsfamilj i stalldelen. De - rödstjärtarna - övertog, möjligen med våld, ett svalbo som genast byggdes om. På bilden den stolte pappan. Lite är det väl som de säger : Utfärgad hane är en av de vackraste fåglarna på våra breddgrader.