torsdag 28 september 2017

Första sittningen (2)




Det här är vad djurintresserade i allmänhet - och hjortälskare i synnerhet - vill se vid denna tid på året. Ute på brunstfältet vandrade knappt sextio kronvilt omkring. Hindarna äter, herrarna buffar lite på dem, håller dem samlade. Nä, alla kom inte med på panoramat som med 400 mm brännvidd fotograferades på långt, långt håll en kväll från ett gömsle. Inte för att gömsle i denna situation  hade behövts.









Senare, på morgonen, en hind betydligt närmre. Den här individen ville uppenbart inte delta i brunstspelet. Här smyger hon förbi spektaklet, tätt intill mitt gömsle. Det var en solig start på dagen, 13 grader varmt.







Helt upptagen med att pejla av eventuella faror i färdriktningen bryr hon sig inte om kamerans smattrande från flanken. Hörseln är - enligt expertisen - annars deras effektivaste varseblivningsorgan.

måndag 25 september 2017

På tal om...





....vad som kan återfinnas i de stora djurens horn : Vad sägs om ovanstående utrustning? De snabbt försvinnande djuren visade baken mot mig. Men innan de totalt försvann ur sikte, hann jag registrera en glimmande reflex.

Vid redigeringen ser jag förutom något slags metallskena även en elsladd. Kontakt och allt. Ni kan se den yra runt till höger om hornet. Så denna arme individ har även den tvingats städa upp vad några av oss människor slängt ut i naturen. Tittar vi på värmeelementet till en brödrost ?
Jösses...
Förhoppningsvis trillar skräpet bort innan hjorten hinner skadas.

Men allt är inte elände därute. Mitt framför näsan pilade en hare förbi, snabb som attan. Hann bara förbanna min otur när den strax därpå kommer tillbaka, slår sig ner på bästa ställe 7-8 meter framför mig i mitt gömsle. Härlig medsol rådde. Hare och fotograf trivdes ypperligt arla morgonen.







Nån gång springer man på en del annat, också. Som t ex den lilla grupp vildsvin som minuterna innan maskinparken startar upp, passade på att förse sig med närande gräsrötter i det vackert skötta indistriområdet . Jag står "gömd" bakom en mobil pumpcontainer bara 25 meter ifrån. De är inte rädda, vill jag lova...





torsdag 21 september 2017

Sympatiska falken...



Andra aktiviteter har såklart pågått parallellt med morgnarna i hjortskogen. Som en kväll på väg dit, t ex.








Körde längs den lilla vägen när jag fick syn på denna ryttlande falk. Tornfalk, hona. Gissningsvis.
Kunde komma rätt nära. Denna gång med enbart 500:at påskruvat. Här har hon fått syn på mig och går genast till attack !







Ehhh, precis så var det ju inte. Istället intog rovfågeln ny position i luften. Här fick jag svårigheter med fritt skottfält. Bilens sidorutor är ju så förtvivlat små...  Den sympatiska falken var dock vänlig att vänta ut mig och till sist togs denna bild.

tisdag 19 september 2017

Tredje sittningen






Hoppar fram en morgon. Det är strax efter regnet. Luften känns mättad på höstlukt och fukta. Samtidigt ganska varmt. Kanske en stämningsbild på håll kan hjälpa fantasin på traven.









Så bryter den prognostiserade solen fram. I sakta mak skrittar han fram. Tittar man noga efter ser man att här har under morgonen städats upp i de vackra omgivningarna. Bland gräs och rötter finns i hornen även ett intvinnat snöre. Snyggt jobbat, herrn! Och en känga i baken till de människor som skräpar ner i naturen.

fredag 15 september 2017

Första sittningen (1)




Kronviltsbrunsten, ja.

Hittills har jag antingen haft vidunderliga fotomöjligheter. Eller inga alls.
Nu ska jag något berätta om de förstnämnda.

Efter regnstormen hade jag på känn att det (portabla) gömslet nog behövde välbehövlig hjälp. Mycket riktigt återfanns det bakom en enbuske strax intill. Så jag passade på att flytta gömslet något tiotals meter bort från vägen. Medan jag håller på med detta ser jag en hjort stirra på mig. Kanske nittio meter bort. Jag står helt oskyddad för insyn och tänker att kommer den närmre så får jag väl släppa vad som finns för händerna, ta upp utrustningen och skjuta från höften. Utrustningen bestod av lilla telet för jag orkade inte släpa med mig det stora och stativet.








Nu har djuret kommit riktigt nära, denna och följande bild är näst intill obeskurna. Raskt har jag hoppat in i enbusken och skjuter genom luckor i grenverket.







Ett par steg till har den med sedvanlig spänstig elegans rört sig framåt. Han är helt ensam på detta avsnittet, kanske letar efter polarna. Jag svettas bakom det stickande enriset men håller distinkt slutarknappen nere...






Inte så mycket till bild, kanske.  Men här finns många detaljer att vila ögonen på. Aldrig tidigare har jag erfarit en så lång närkontakt med kronvilt som jag är absolut övertygad om visste att och var jag fanns. Såg mig hela tiden. Adrenalistinna som de är, bryr sig en del hjortar kanske inte så mycket om mänsklig närvaro just nu. Tolvtaggaren kändes bekväm med sitt handlande. Det är i alla fall mitt intryck.

onsdag 13 september 2017

Åns lilla pärla





Med alla bröllopsbestyr avklarade blir det tid för naturfotografering igen. Mycket händer där ute just nu. Häng med mig på kronviltsbrunsten! Har haft första sittningen som gav en del.

Men tillbaka här och nu. Eller snarare tillbaka en dryg vecka. Nere vid ån börjar kungsfiskare ge sig tillkänna. För mig har hösten alltid varit bästa årstid för dessa exotiska varelser.







Spanar oroligt uppåt. Någon farlig däruppe? Starkt motljus råder.






Men det var visst lugnt med den saken. Så nu fiskar vi vidare. Mycket vatten i ån gör det lite svårare att se bytesfiskarna.






Avspänd uppmärksamhet - om nu något kan kallas så - tycker jag är fågelns beteendemässiga egenskap. Sitter stilla på sin lina, gren eller vad nu plattformen utgör och  - plopp! - är den tillbaka med dagens lunch i näbben. Hur enkelt som helst som det verkar.

fredag 8 september 2017

Bröllop och frihet






Det har varit bråda veckor. Inte så mycket med fotografering att göra. Istället är det bröllop som står för dörren. Äldsta dottern ska gänga sig med sin gentleman från andra sidan klotet.







När allt detta är klart tänker jag göra som motiven på mina bilder : Kasta mig ut i frihet. Lämna allt planerande, shoppande, kånkande, uppkopplande mm mm långt, långt bakom. Saker alla fäder går igenom när deras döttrar gör slag i saken.
Så klart. Lite roligt är det ju också. Sen kommer man efter några dar sakna allt det där slitet. Säga till sin kära hustru så kul vi hade! Snart är det väl dags för nästa dotter att göra samma sak. Så sluts den berömda cirkeln. Livet som det är.

torsdag 7 september 2017

Födosök !



Fortsätter på tema två-fåglar-i-samma-bild.

Denna gång ett par storkar som fridfullt letar mask i bondens trädgård. Såklart maskarna inte uppskattar det ordvalet...









De - storkarna - är välkomna till mitt ställe. På gödselstacken finns säkert massor med godis. Hade besök förra året som minnesgoda läsare kanske erinrar sig.

måndag 4 september 2017

Äntligen!




Här sörjde man för att säsongen dittills inte genererat en enda träff med ägretthäger. Åker man sålunda till den lilla sjön i hopp om allt annat i fågelväg. Nu när migrationen påbörjats. Och vad händer?







Ägretthägrar i parti och kubik. Jag såg minst sex stycken. Folk med kikare räknade in nio individer. Var kom de ifrån?!
Aldrig tidigare har jag lyckats få med två flygande i samma bildruta. Så håll tillgodo.