Bo-

Bobyggargjuse.

Bofink. 1/40 s , 700 mm brännvidd. Frihand.

Till sist en som inte bygger bo. Och livet går vidare.

Huller om buller

Några av favoriterna på ängarna just nu.

Kanske inte direkt favoriter, ej heller från ängarna...

Men dessa är. Bofinken togs förstås strax intill. Är väl bäst att meddela. Storken är fortsatt glupsk på grodor. Många, många stryker med under en "arbetsdag".

Framöver...

Mer vår.

Och ytterligare mer.
Längtar verkligen nu. Särskilt som jag förra året helt missade vårkantens migration.
Ska vara mer försiktig framöver...

Gilla vintern? Tja, ibland så...

Året rör sig framåt, snart väntar bistra vinterdagar. Men även fina vinterdagar ute i skogarna. Här kommer några bilder från i februari. Först en oskygg koltrast. Tänk att sådana finns!

Nötväckan är en fin exponent för vinterfågel härnere.

Såklart måste även bofinken komma med på bild...

...medan den sällan skådade stenknäcken njuter av det skira vinterljuset på en för stunden vald sittplats. För mig står soliga vinterdagar för några av de bättre fotomöjligheterna på djur. Bara man kan ta sig fram till ställena.

Skogsfåglar, skogsfåglar...

Fortsätter med mina fotograferingar i skogen. Alltid i plåtgömsle. Ofta på medeldistansen runt fem meter. En bofink fångade för ett ögonblick min uppmärksamhet...

...Men där! Större hackspetten satte sig helt plötsligt på en gren. Bäst föreviga det motivet...

...och därborta!! I fonden. Vad är detta? Ett stycke praktfulla färger blixtrar till i solskenet och stenknäcken presenterar sig själv. Hoppas verkligen den kommer fram till min femmeterszon!

Vinter i februari? Som vanligt, då.

Under ett par dygn har skånska landsbygden förvandlats till de vinterlandskap jag föreställer mig resten av landet betraktar som normala för årstiden. Det är full fart på fåglarna härnere. Vid min matning dök ett helt gäng bergfinkar upp som till antalet överglänste de annars så dominerande pilditos. På bild något helt annat. Bofink i skogsmiljö njuter av vintern?

-Titta, jag kan stå på ett ben utan att kasa ner!

-Nå, kanske det är bättre att försiktigt gå vidare? Snön varar väl inte så länge till? Hur hittar jag nu tillbaka till fröstationen?! Är väl det där röda i fjärran?

Sagt av ung bofink, gissar 1K? Själv njuter jag av riktig vinter ; vi har ett par decimetrar snö nu . Allt är bra frånsett snöskottningen...

Bara en bofink

Den vanligaste fågeln i mitt skogslandskap. Här i - antar jag - juvenil klädnad.

Så ung, så bräcklig. Det blåste inget den där dagen. Men ljuset själv verkar kraftfullt nog för att slå ner den lilla bofinken till marken..
Så var det förstås inte. Fågeln mådde gott i solen, var ganska orädd där den satt på räcket. En bild blev till.

Mästersångare ?

Vilket väder vi fått!
Idag har jag varit i den berömda kuststaden och bara njutit av stadslivets bekvämligheter. Nä, Deerhunter är knappast city-slickern utan trivs bäst ute i natur Skaparen gjorde den. Men nån gång så...

Men innan dess ett obligatoriskt skogsbesök. Och vad sitter där? En helt vanlig bofink. Vanlig?

När jag var liten kunde jag konsten att sjunga ( en konst som tyvärr för evigt försvann i tonåren ) men aldrig som fågeln på bilden. Tänk att kunna sjunga och äta. På samma gång. Vilket himmelsrike av möjligheter hade det inte kunna medföra! Och även om fågeln kanske mer transporterar munfull mat än äter upp den, förminskas inte prestationen i sig självt. Och finken sparade inte på sången, jag garanterar.

Tematiskt

Dagens tema djur som döljer sig eller försöker. Överst kärrhöken som försökte försvinna från min blickpunkt samtidigt som den högt ropar efter partnern.

Rågeten tyckte nog den var osynlig...

...medan bofinken tittar fram och igenom grenverket för att kolla upp mig.

Gärdsmygen i åkanten var faktiskt svår att upptäcka på plats. Genom att något mörka ner omgivningen har dess kamouflage förlorats.

Endast skarpögda rovfåglar lär ha chans se lilla skogsmusen från ovan och de måste vara ultrasnabba när den ska fångas. Pilar ju annars som blixten ner i sin skyddande håla djuret på bild just tittar fram ur.

Gråhägern hade ingen lust dela med sig av sin närvaro för oss som stod däruppe i tornet och tidigare sett den landa. Här flyger den upp från sin skyddande vassridå och bort.

Energicocktail !

Mycket av ljusets energi ligger i den blå kanalen.
Så här följer några energirika bilder från tidigare i veckan.
Överst bofink. Man kunde ju tro att med deras färgschema hör de kamouflagemässigt inte hemma någonstans. Fotografiet måste övertyga alla skeptiker - däribland mig själv - som ännu omhuldar dessa tankar. Visar på att naturen har en mening med det mesta.

Blått, ja. Men här tycker jag gula färgklicken är avgörande. Vad tycker ni?
Nå, första vettiga bilden på staren hittills i år. De har ju annars faktiskt kunnat övervintra och -leva denna gång. Enastående ljuskraft i denna trots massiv kontrastnerdragning i bildbearbetningen. Tagen sen eftermiddag, läser jag. Hmmm, nu är våren snart försommar, känns det.

Stor i sjön, liten i skogen

Nä, jag sitter inte dold bakom vassen nere vid sjökanten. Är som vanligt i tornet, teleeffekten verkar nivellerande på avstånd och vinklar.
Onekligen en imponerande fågel där den kommer in för landning.

Senare på väg till parkeringen visslade en flock bofinkar förbi. De placerar sig så där retfullt utanför optimalt avstånd; går man ett steg närmare förflyttar fågeln sig ett träd bort. Vädret som vanligt grågrått.

Så inga närbilder denna dag. Men jag tyckte det blev skapligt ljus på tättingen.

Ljus är fotografi är ljus

Från tidigare idag - ehhh, igår. Motivet är väl inte det mest ovanliga. Men bakgrunden är.
Fågeln sitter lågt under en ensam ek. Lövverket silar det rätt hårda eftermiddagsljuset till fraktioner av ursprunget. En liten solstråle lyser så upp grenen, lämnar bofinken i skugga. Kanske hade varit bättre tvärtom. Men Moder Natur kan inte styras, hon är sin egen koreograf och det är bara att ta emot som bjuds. Jag är rätt nöjd ändå.

Tillbakablick

Regnandet förföljer mig och den här bloggen. Hästarnas halva vinterhage lagd under vatten nu. Det behövs lite input från soligare dar.

Så här skulle jag vilja ha det nu. En solstråle som följer mig (såklart andra önskar samma sak).

Tänk att torr och fin sväva under himlavalvet. Hade idag besök av Sparris, vår juvenile sparvhök. Stackarn såg ut som någon nyss kastat en spann vatten över den. Så skilda världar de - och vi - kan leva i.

Jag som trodde den var modig.Men finns synen kvar?

Allt är inte harmoni. Inte i naturen heller. Jag tycker synd om fågeln, hoppas den kommer över detta lömska anfall av fästingar. Högra ögat lär bli totalt obrukbart för kortare eller längre tid. Har aldrig hört någon tillfredsställande förklaring vad dessa parasiter ämnats till. Förmodligen är fästingar viktiga bara för fästingarna själva. Och hur mycket blod finns i en liten bofinkskropp?

Småfågel, lite av varje

Bilder som kanske inte är något speciellt men som sparats under sommarens fotoäventyr. Visst är stora (och små) rovfåglar ett särskilt kapitel. Men priset för dynamisk uttrycksfullhet går för min del till småfåglarna. De växlar ju blixtsnabbt mellan polerna och genom hela skalan av miner, åtbörder, positioner. Från sovande med ett ben uppdraget till 20 meter bort på sekunden. Det du, Usain Bolt !

Möten med rovfågel (3)

Under den halvgenomsläppliga tallkronan uppstår många fina ljussituationer och roligt när nån gång en fågel vilar sig där. Som bofinken ovan. Med sitt spralliga läte den mest harmlösa varelsen i skogen? Inte, då. Titta noga på käftarna. Denna bild är 100-procentigt manipuleringsfri, om någon undrar. Sänder ut en chockvåg nerför ryggraden i alla på mig. Titta lite närmre :

Bofink med hajtänder! Evolution eller mutation? Mänskligheten kan bara hoppas på det senare... Från det till det andra ber jag om ursäkt för den lite sämre bildkvalitén i detta inlägg men ingen kan väl förvänta sig perfekta bilder ställd inför monsterliknande varelser.



Ja, inte vet jag. Bilden som sagt omanipulerad. Denna fågel fanns i verkligheten i tagningsögonblicket.

Om jag ska försöka förklara så kan det vara bitar av kotten som fastnat på näbben. Eller inte alls.