lördag 24 augusti 2013

Råget i Paradiset



Jag kommer att hålla mig borta från allt vad datorer heter ett par dagar framöver. Välkomna tillbaka när abstinensen blivit mig för svår!



Likt rågeten på bilden tar jag rutten västerut. Kan bara hoppas jag landar i ett landskap lika vackert som detta hemmavid. Ja, området kallas paradiset.

fredag 23 augusti 2013

Fågelsnack




"... åsså  gör du precis som jag så du blir lika stor och fin. Ner med näbben, sug upp det goda, bara. Så kanske du liknar något till nästa år"!



torsdag 22 augusti 2013

När fel blir rätt (?)



Inne i bilen väntar jag på att något ska hända. Helt nära bron över ån finns denna staketkonstruktion med massor av lockande stolpar förbundna med grovt virke. Ska tåla en stor rovfågels vikt, tänker jag. Istället landar den mest diminutiva skapelse. En sångare, jag låter det vara med det. Det är nu allt går fel.



Mellan mig och fågeln börjar en växt röra sig i kvällsbrisen och den softade effekten det medförde ser jag inte förrän senare framför datorn. Oxå hade jag missat ställa om exponeringsvärdena från tidigare och alla bilder blir underexponerade. Upptäcktes även detta första hemmavid... Ja, denna dag talar vi om en genuint försumlig fotograf. Kanske tur att de avsedda motiven aldrig landade som avsetts. Istället för att kassera bilderna tittade jag en gång till. Och en till.
Första bilden den som mest liknade vad som kom ut från kameran, den andra har jag jobbat lite mer med. Frågan som inställer sig är om överbearbetning. Som engelsmännen säger : Less is more. Själv tycker jag den mörkaste är bäst, gillar skimret och sfumatot (hur bakgrunden smälts samman). Om detta var vad jag hade att berätta idag.

onsdag 21 augusti 2013

I hägerns rike (3)



Igår såg jag inte mindre än 5 gråhägrar i otaliga observationer på en sträcka av 2 km längs ån. En kilometer och så tillbaka. Samma å som bilderna visar, fast dessa foton är några dar äldre. Verkar bli en trevlig vintersäsong om åtminstone några fåglar stannar kvar.
Här går en ned för landning. Som skärmflygarna - kallas de så? - är nedslagshastigheten så låg att de säkert kan sätta ner foten på avsedda centimetern när.



Sen gick den till verket direkt med att jaga bort fågeln som redan satt på stället. Sandlådementalitet kanske man kan beteckna den som?

tisdag 20 augusti 2013

Snart i viltgrytan ? (1)



Bockjakt pågår väl nu. Så inte så underligt om alternativa strategier prövas för att slippa bli del av dignande matbord. Den här fine herrn lär kamouflaget till trots få svårt att undvika just det ödet. Tyvärr. Ensam mitt i  fältet står han och har inte alls radarn påslagen. Så fort huvudet åker ner i betblasten kunde jag avancera mot nästa träd/buske hur  lätt som helst. Jag kan personligen inte föreställa mig att skjuta med patroner på ett sånt här fint djur. Någon sport är det i alla fall inte när man i ganska öppen terräng tillåts smyga sig inpå så här enkelt. Hur som helst så är det ju förstås bra för fotografen med så människovana djur. Vilda givetvis, fattas bara annat. Men med mycket folk i skogarna verkar på en del individer flyktmekanismen trubbats av. 

måndag 19 augusti 2013

Närgånget !




Det är samma fågel i - tror jag - en enda sekvens. Normalt verkar det fungera som så att genast de ser objektivet riktas mot sig helomvänder fåglarna och gumpbilder blir enda resultatet. Den här gladan istället utmanade mig.



-Hej, därnere. Se så fin jag är!
Och jag håller med. Svårt nu att tänka bort dem ur faunan, som läget nästan var 20 - 30 år sedan.



Begiven på sork och annat mums hoppades den väl att min närvaro skulle skrämma fram något ätbart. Annars svårt att förklara varför den hängde i luften så nära. När de här överflygningarna var klara satte sig gladan i stället på en nyrullad halmbal om vilket kommer mer senare.

söndag 18 augusti 2013

Nytt från ängarna (1) !



Jag skrev i inlägget om kungsfiskaren att på samma dag kunde jag föreviga en annan vacker och för mig "ny" art. Här ser den kanske ut som fotograferad på strandkanten till en sjö, men så var det inte. Utanför bild breder ängarna ut sig, sjön är ett dagvattensdike och gruset är utlagt så de betande korna inte ska halka när de passerar över. Bara så premisserna är klara för alla. Fågeln ifråga  - om jag tolkar boken rätt - är en enkelbeckasin. Det regnade kraftigt och stilla satt den och väntade ut ovädret.



Nåja. Helt stilla satt den ju inte. Mellan skurarna flaxade den till för att torka vingarna. Snällt lät den sig fotograferas på kanske 15 meters håll. Tänk om alla fåglar fått den fina uppfostran! 

lördag 17 augusti 2013

I hägerns rike (2)


De är storartade att betrakta. Just nu finns det dessutom gott om gråhäger i mina marker och fototillfällen saknas inte. Den här individen följer bäckfåran på väg ner och hur den får plats däri övergår normalt förstånd.



Här har den just landat intill bäcken. Kastar längtansfulla blickar mot det hållet och hoppas väl som alla andra djur att fotografen snart ska flytta på sig så den kan ta sin rättmätiga plats i vattnet.
Så är det. Ortsbefolkningen hatar oss för att vi tar plats på deras vägar. Lokala bönderna avskyr oss av samma skäl. Fågelskådarna ser förfärat på våra närgångna bataljer med djuren och - som sagts - djuren bara hoppas man ska gå iväg. Det är knappast för att bli populärast på stan man smyger runt i buskarna, åtminstone inte i denna landsänden...

fredag 16 augusti 2013

Steglits & humla



Man blir ibland lite förskräckt över oddsen att påträffa något unikt när man läser reaktioner i denna blogg - tack så mycket - jag menar att t o m för garvade fotografer är det långt mellan träffarna. Men det är bara att kämpa på så kommer tillfällen förr eller senare. Hur många gånger har man sett fantastiska bilder och inte haft kameran med? Som den gången jag gick ut genom stallet hemma och fann tre vackra steglitsor sittande på tistelblommorna två meter ifrån mig. Och de satt kvar och satt kvar. Ända till dess jag smög in och hämtade utrustningen. Självklart så.
Nu är ju inte steglitsen så unik till antal och apparation. Tror jag haft tre tagningar hittills bara i år. Vackert tecknad fågel är den i alla fall.



Här satt den på sin tistelgren och smakade av med välbehag. Den har säkert hört mitt kamerarasslande men jag befinner så  långt bort att det inte störde för mycket. Istället hörs nu ett snabbt tilltagande, brummande ljud. Kurs rakt emot! Fågeln vänder sig om,  registrerar nykomlingen på scenen.


Vrooomm! Ingen blyg humla det där! Bästa sättet  undvika frontalkollision är ducka och ducka ordentligt. Ett snabbt skede i naturen förevigat. Som liten fågel gäller det att se upp för allting, alltid har garden uppe. Det är nog därför vi fotografer så pass sällan får den där efterlängtade träffningen.

torsdag 15 augusti 2013

När världen ler mot dig



Igår var en sån där dag man drömmer om. Som engagerad naturfotograf, menar jag. För sommarälskarna fanns inte mycket att hämta. Hotfullt mörka tornade molnen upp sig, släppte ut en rejäl dos regn då och då. Inte sällan under rejäla vindstötar. Så inte så underligt om t o m övertecknad funderade på en slappedag, som vi säger härnere. Men det är svårt, mycket svårt att värja sig från fotosjukan.
Så iväg bar det. Kliver ur bilen, går ett par steg, ser en liten fågel sitta på snöre. Riktar in bössan. Hajar till...



Förstorad genom optiken omöjlig att ta miste på. En kungsfiskare! Pulsen stiger, blodet rusar.



Det gällde inte för fågeln som istället lugnt satt kvar, guppade med huvudet upp och ner. Fick över 100 bilder, tror jag. Tagna uppifrån strandbrinken ner mot åns vattenyta blev inte bildvinkeln optimal, men jag är strålande nöjd ändå... Har letat efter denna fågel i två år och nu, äntligen! Det spöket är nedkämpat. Fick senare en ytterligare unik obs, mer om detta vid senare tillfälle. 

onsdag 14 augusti 2013

Småfågel, lite av varje










Bilder som kanske inte är något speciellt men som sparats under sommarens fotoäventyr. Visst är stora (och små) rovfåglar ett särskilt kapitel. Men priset för dynamisk uttrycksfullhet går för min del till småfåglarna. De växlar ju blixtsnabbt mellan polerna och genom hela skalan av miner, åtbörder, positioner. Från sovande med ett ben uppdraget till 20 meter bort på sekunden. Det du, Usain Bolt !

tisdag 13 augusti 2013

I hägerns rike (1)



För ett par dagar sedan fick jag bra kontakt med hägern, normalt skygga och flyktbenägna som få. Det var de själva som serverade den hjälpen. I form av revirhävdande. Tre fåglar på samma ställe var en för mycket och inför min kamera bytte de upprepade gånger plats med varandra och uppmärksamheten för annat var minimal.



De skarpsynta kan se den förorättade minen på hägern kvar i vattnet efter den jagat bort den nu flygande. Fram och tillbaka, alltid en hängande i luften.



Det var på kvällen och ställvis ganska mörkt därnere, mot åns vattenyta. Med för dagen helt rätt utrustningskombination var det möjligt att ta flygbilder ändå. Torkan har tärt på vattenflödet och smalnat av ån samtidigt som växtlighet skjuter upp i kanterna. Ändå tycks dessa stora fåglar inte få problem när de med mäktiga vingspann gör sig luftburna.

måndag 12 augusti 2013

Ta mig om du kan !


Det är inte så att ensamma kråkan i ögonblick av intensiv dödsångest gör en baklänges saltomortal för undgå en överhängande fara. Tvärtom. Den landar mitt framför näbben på den större rovfågeln. Det den landar på är inte ett täckt tak utan ett smalt räcke på ett fågeltorn. Ibland pågår saker därute som i alla fall jag aldrig tidigare kunnat tro.

söndag 11 augusti 2013

Outtröttlig?



Har haft ett par riktigt bra träffningar med rovfågel på sistone. Kärrhöken, fiskgjuse och  - som vanligt - med glador. Det har väl varit uppdukat smörgåsbord för dem med så stora arealer nyhuggna fält där de fritt tagit för sig och lite dästa låtit mig fotografera dem. Det gäller förstås inte för gjusen som möjligen haft hjälp av låga vattenståndet för sin matning istället.



Oopps! Den här kom lite för nära. Något jag lagt märke till ganska ofta på senare tid. Kanske man ska ta bort konvertern. Samtidigt lite häftigt med dessa närbilder?
Om inte många gjusar opererar samtidigt i området - tror jag inte - har den här troligen ungar. Väldigt hungriga ungar, dessutom. Bara 10 minuter tidigare flög en fågel upp från ån med en i mina ögon riktigt stor fisk i klorna. Nu på jakt igen? Borde inte ungarna vara flygga och självständiga redan? Kanske sena våren fortfarande gör sig gällande.

lördag 10 augusti 2013

Kärrhök (2)



Nu var jag inte längre ensam. Bakom mig rullade en bil allt närmre. Hann tänka, shit! Nu skräms ju fågeln bort. För egen del parkerad så att vägen spärrades. Måste flytta på mig. Men först ett par skott till.



Av vilka detta kom ut bäst. Man kan kanske lugnt påstå att fågelns blick signalerar total koncentration på uppgiften - födosökandet.
Lite senare samtalade jag med bakomvarande bilens förare. Bad om ursäkt för min knasiga "parkering" mitt på vägen mm. Visade sig vara en annan fotograf. Stolt visade han upp sitt nyinköpta objektiv - samma som mitt eget . och sa han nöjde sig med sina bilder på lite längre avstånd. Ville inte skrämma bort fågeln för mig. Heders åt sådana människor, gentlemannamässigheten lever kvar!

fredag 9 augusti 2013

Väntar & längtar...



Nu är det bara en månad kvar till årets stora fotospektakel infaller i mina omgivningar. Jag har förberett så gott jag kunnat med uppgraderad utrustning. Snart dags att plocka upp gömslet som samlat damm under sängen i sovrummet, kolla så det ser helt och komplett ut. På tal om utrustning ett litet tips. Såg att det på sina håll råder häftig rea på Lowepro Lenstrekker 600 AW II (pust), enda ryggsäcken jag känner till som klarar 600 mm tele med påmonterat kamerahus. Hoppas nu den klarar mitt 500 med konvertern på. Beställde på Scandinavian Photo igår för mindre än halva priset. Håller tummarna för att det finns några kvar i lager...

torsdag 8 augusti 2013

Kärrhök (1)



Det har varit tunnsått med kärrhök i bloggen i år. Det är för att jag knappt sett några. Och har jag stött på fågeln så har den oftast hållit sig på sin kant, långt borta. Men så en dag förändras allt.




Från ingenstans fanns den plötsligt framför mig där jag satt i bilen, 20 meter bort. Inte nog med det. Ryttlande stannade den kvar någon minut.



Jag fick fullt sjå med att lyfta upp riggen. För att fånga fågeln så pass nära tvingades jag sjunka ihop i bilsätet så övre fönsterkarmen tillät nog med utrymme i höjdled. Man klarar mer än man tror! Jag satt så för ett tag.  Först ensam på den lilla vägen, på parkett med den vackra fågeln cirklande och ryttlande på den kameravänliga sidan dessutom. Världen log mot mig.
Ett litet problem uppstod vid identifieringen. Om denna är en ljus, brun kärrhök hona eller blå dito har jag lite svårt att bestämma mig för. Om  någon därute vet bättre uppskattas svaret.

onsdag 7 augusti 2013

Svårfotograferad?



Först. Tack för allt stöd. Det gör gott. Som alltid måste livet levas vidare. Har haft egen hund sen tjugoårsåldern så kanske till nästa vår, igen.




På tal om avklippt stjärt. Spettarna jag visar här har fotograferats i mer än drägliga situationer. Så jag undrar varför stjärten aldrig tycks komma med på bild? Kanske för man koncentrerar sig på fågelns övre, spektakulära företräden? Sen tycks de vara specialister på att alltid få något täckande typ gren mellan sig och mig-fotografen. 



T o m med distans oss emellan...



... är de inte hopplösa?

tisdag 6 augusti 2013

Sorgligt



I sanning. Detta år har för min del utvecklats till ett veritabelt annus horribilis. Igår fick vi ta bort min ständige och trogne fyrbente följeslagare. Molander skulle ha fyllt 15 år om inte olyckan inträffat. Senaste 7 åren varit med mig på våra äventyr i skog och ängar, alltid lika glad även om åldern börjat ta ut sin rätt mot slutet. Utan utbildning naturligt fantastisk fotokompanjon i det att att han aldrig skällde på andra djur. Haren kunde sitta 10 meter ifrån oss, en kronhjort kunde braka ut på vägen nära, nära. Hunden inte så mycket som gläfste till. Det gav mig många fina fototillfällen eftersom objekten närmast verkade lite nyfikna på den lille krabaten vid min sida.




Sista bilden jag tog, för en månad sedan. Ha det så bra i din hundhimmel. Vi älskar dig.

måndag 5 augusti 2013

Skogsmörker



Inne bland buskagen råder nästan totalt mörker. Fel! Men relativt den gassande solen runt omkring måste ögonen ges tid för adaptering. Så först la jag märke till en suddig, mörk punkt som flyttade runt på grenverket i hög fart. Med kamerans fenomenala spotfokus kunde jag i alla fall låsa fokus på suddigheten och tryckte av en serie, okänt på vad. Först hemma kunde jag se vilken fågel det var och bildbehandlingsprogrammet tog hand om resten till dess nötväckan framstod i alla sin härlighet. Nåja, nästan då. Tyvärr såg jag inte till att spara plats för den långa stjärten därinne i halvdunklet. Känns ändå bra att man kan komma ut med så pass hyggligt resultat, den svaga inputen till trots.

söndag 4 augusti 2013

Stork, vatten & värme



Ännu en dag med rekordvärme eller snudd på står framför dörren. Nu tar jag snart fram överblivna vinterbilder och kyler ned bloggen med. Men än så länge orkar jag med hettan. På tal om kyla så kommer här en flygbild. Flygbild med sifon. Jag ser inte så mycket av bevattningsanläggningar i funktion dessa dagar. Kanske grundvattennivåerna påverkas för mycket vid stora vattenuttag som det i bild? Fotot gjordes för några veckor sen. På den tiden kunde man fortfarande tillbringa någon timme i tornet med att vänta in fåglar.

lördag 3 augusti 2013

Sommarhettan över oss


Strålande sol, nästan vindstilla. Perfekta förhållanden för en fotopromenad i naturen ? Inte alls, och detta skriver jag mest för att senare hålla i minnet när vinterstormen tjuter runt knutarna . Om knappa halvåret eller så. 30 grader i skuggan, tryckande värme och hot om åska gör att man gärna tar självvald isolering inomhus istället.



Under eftermiddagens stekhetta håller sig oxå djuren gärna borta från det värsta. Som denna skuggtörstiga hare som tar igen sig under det lilla trädet, lät mig ta mina bilder utan att röra sig det minsta. Låg såklart kvar när jag och hund - kopplad naturligtvis - gick därifrån.




Eller gladan som slött såg ner på mig från sin gren. Fick ta många bilder och motvilligt uppgav den sin lite vindsvalkande position först nät jag blev lite för aggressiv i mitt närmande.



Den ensamma kråkan försöker först försvara sin pinne mot det stora gänget råkor den hastigt fått som närmaste granne. I hettan är det snart ingen som längre orkar bråka. Bli du kvar där du sitter, menar de. Vi gitter inte utmobba dig!

fredag 2 augusti 2013

Strandliv



Så här i badtider tyckte jag att stranden kunde undersökas. Tokbadar  fåglarna lika frekvent som vi människor nu när värmen toppat för denna sommar? Raskt  till  Äskebäskan - området heter faktiskt så - för att se efter. Frågan fick sitt snabba svar. Bara någon enstaka fågelindivid flöt på ytan därute. Desto fler hade parkerat sig någon meter från vattenlinjen, inte minst då grågässen. Som vanligt, alltså. Där det finns fågel finns i min landsände visar sig oxå alltid skaror med gäss. Här tittar de ut på de badande.



Såg oxå diffusa rörelser i ögonvrån som verkade följa ett högljutt pipljud. Där! På den lilla sandkullen satt den stilla för någon sekund, min lilla strandpipare som inte alls hade några högre tankar om min närvaro. -Få det gjort nu och sedan - stick! Verkar den vilja säga. Sagt och gjort, något mer att berätta om just denna strandremsa kunde jag inte hitta för dagen.

torsdag 1 augusti 2013

Mimik i högre skolan






Häromdagen sprang jag på en riktigt underhållande liten fågel. Antar att vi talar om sånglärka, kanske t o m juvenil sådan. Hittade den i mörkret under fågeltornet. Tog tiotalet bilder i snabb följd och kan konstateras att inte på en enda ruta ser den lika dan ut som på föregående. En riktig estradör, således ( som visats tidigare i bloggen). Någon mer som associerar till Monte Pythons-gängets  Department of silly walks i första?






Kolla uttrycksfullheten! Född skådespelare, tycker jag. Måste vara ett roligt bo att växa upp i, lärkfamiljens.