Det går fort nu. Knappt har rödbenan landat och redan står grönbenan i farstun. Detta är av förra arten. Medan färgen på undre extremiteterna skiljer sig kraftigt åt, delar de samma suveräna förmåga att tåla fotografering. Här går rödbenan bland skirt gräs och knoppande kabbleka (tror jag), har såklart spanat in mig, håller lite koll. Mer än så anser den inte behövs. Mycket möjligt att efter en kvart flyger den bort - den här var kvar när jag ansåg mig färdig - kanske bara för att byta middagsbordet till ett annat. Åratal av fotografisk behandling på ängarna verkar ha satt sina spår...
Elegant promenerar den runt i översvämningen, då och då stryker en mask eller två med. Det råder goda tider för fotografen, rödbenan stannar kvar så länge marken inte torkat ut.
En favoritfågel, bland så många!
Den är bildmässig, för sig kungligt och vet om det.
Bilderna är tagna på kort avstånd, enbart kompositionellt eller inte alls beskurna.