Bortjagad

Från i höstas.
Kan tänkas vara samma fågel som i ett tidigare inlägg. Där jag beskrev hur den lilla falken flera gånger försökte landa framför mitt gömsle men blev bortmotad av fiskmåsarna.

Punktlig och med förutsägbar flygplan ganska lätt att fotografera. Först ryttlade den i läge kl 1, stannade blickstilla däruppe ett gott tag.

Sen dök den ner för att slå sitt byte men misslyckades varje gång jag observerade. Detta pågick tre - fyra dar innan måsarna bestämde att nu, nu får det vara nog.

Det är den dagen idag, så....

Tillsammans med min superekorre önskas God Jul från Deerhunter´s Place.

Vill pröva på skånsk vinter?

Bilden nedan togs för en vecka sen. Mitt intryck är att dessa fina fåglar stannar kvar i vår del av landet allt längre in på vinterhalvåret. Så egentligen är rubriken missvisande. Fåglarna har redan smakat på vårt södra vinterklimat. Blåst, köldgrader, snö. Det är bara graden, inte arten, av väder som kan ändra på detta.

I förrgår såg jag en vit häger till. Flög genom det lilla samhället mot vassruggarna intill. 19:e december. Hur ska detta sluta? Ska jag få fira jul med en ägrett?

Hackspett med attityd

Några bilder på min "markbaserade" vanliga, större hackspett. Fyra, högst fem meter skiljer oss åt och fågeln är så klart akut medveten om faran i detta. Men hungern gnager i fågelkroppen och de utspillda fröna är bara så läckra.

Skånska vinterljuset med sin väl representerade gråskala förnekar sig inte. Men idag ett tunt lager pudersnö över landskapet. Något djur villigt att ställa upp som modell? Kanske, kanske inte. Hoppet som bekant det sista som överger människan.

Polaren Per ! (1)

Jag har en hemlighet jag inte delar med mig av.
I skogen har jag nämligen funnit en kompis. Riktigt pålitlig kompis. För att vara ekorre, åtminstone. Opportunisten personifierad.

Endast skogen präktigaste gran duger som HQ. Där huserar den i godan ro mellan raiderna mot andras mat. Här i färd att göra just detta. Spanar noga efter bästa angreppsväg in.

-Ooohpps! Kom jag lite för nära nu? Bäst att hålla koll på den där farbrorn som tror han inte syns i sitt plåtgömsle...

Kusten klar!
Vad det är ändå är härligt att plundra!! Nästan bättre än att hämta från egna matgömmorna.

Punktlighet

Har punktbevakat denna lille gynnare sen någon vecka tillbaka. Till den här platsen kommer den tillbaka mellan två och tre gånger per timme. Stannar mindre än minuten. Sen flyger den bort till sin skyddande grangren. Nästan så klockan kan ställas...

Springer, flyger, sitter

De kan göra mer än vi...

Vid kyrkan mitt i byn

Kan en svan som hamnat mitt inne i samhället komma för egen maskin därifrån?
Jag menar den behöver ju lång startsträcka? Väljer den en (trafikerad) väg att starta ifrån uppstår ju genast säkerhetsproblem. Dito om den går på samma vägar.

Jag reagerade direkt på fågelns belägenhet när jag körde igenom byn på väg hem. Tänkte den kan ju alltid fotograferas. På långt avstånd så hela fågeln kommer med. Gick inte hur mycket jag backade. Till slut satte kyrkomuren stopp för såna funderingar.
En ungsvan.
Föraren i den röda bilen körde fram, vevade ner rutan och berättade att hon kontaktat Fågelskydd Spillepengen som skulle hämta fågeln nästa dag.

Här en som hoppas att allt gick bra. Måste vara rätt traumatiskt komma bort från flocken på det viset.

Jämför!

Mellan dessa skiljer två dagar.
Kanske samma fågel, olika ljus.
Minsta fågeln en av de riktigt svårfotograferade.