...liksom gräsänderna som här marscherar på vatten fylld is.
Allra flitigast förekommande är nog koltrasten som här syns i all sin klärobskyr.
När fåglarna sviker kan ibland ekorrarna rädda dagen. Så och denna dag.
Nästa dag bättre tur med de förra. Men, men. Ugglor har kloka ögon och det vill man ju gärna visa. Bättre lycka nästa gång ?
Tagna på (för) långt avstånd för ett par veckor sedan då rejäl vinter rådde och det öppna vattnet vi kan se i princip var det enda i hela sjön. Rovfåglarna kände hungern, lyfte ett par gånger, dök ner och plockade sitt mål ungefär som jag tittar in i mitt skafferi. God kompensation för andra, tuffare dagar.
Här en bild på en av de flera hornugglor som övervintrar i Skåne nu. Nattaktiva som de är, ville de tyvärr inte helt öppna ögonen för mig. Men kisa med ögonen gör de, lite nyfikna var de ändå.
Under rätt svåra ljusförhållanden avtecknar sig en till exponent för Asio Otus som den heter på de lärdas latin. Helt orädd men efter en stund har fågelns intresse för min uppmärksamhet slocknat och den fortsätter sin dvala.
Egentligen var jag ute efter de hornugglor som vistats i parken sen ett tag. Istället blev den här krabaten den som räddade dagen. Jag fick faktiskt backa flera steg för att få med hela djuret i sökaren och det blev ändå knappt om utrymme. Bild två är helt obeskuren.
Några bonusbilder från samma fotoexpedition i form av nötväcka och en samarbetsvillig svartmes. Där gavs också fototillfällen på kungsfågel men den var denna gång för snabb i mörkret i barrskogen.
Från hjortbrunsten i höstas. Det blir - för mig i alla fall - av någon anledning allt svårare att få till bilder.
Nå, en fotograf får ju nöja sig med vad naturen är beredd att ge bort. Något annat finns inte i min värld.
Det är med fåglar som för de flesta sportfiskare : Fångstens storlek varierar och inte sällan blir man utan. Gjusen är dock en vida bättre fiskare än var jag var då det begav sig.
Från tidigare i höst : Får jag lov att presentera honfärgad blå kärrhök ! En väldigt bussig rovfågel som inte sällan patrullerar strandängarna. Brydde sig knappt alls om min närvaro men trots all koncentration på födosök kunde jag inte se att den lyckades fånga något byte.
Snacka om "semesterresa" som gått snett. Efter snart tre veckor har jag ännu inte hämtat mig. Tråkigt när det drabbar närstående men inget man kan göra något åt. Likt skäggmesen ovan - fotograferad i hemmasjön för någon ytterligare vecka sen - börjar vi ändå komma i balans.
