Svart dovhind !

 

Jag skrev 2021 på denna blogg om svart dovvilt och att de är sällsynta. Trots många skogsvistelser har jag inte välsignats av sådant fynd under hela tiden. Tills nu.

Vacker som tavlan stod den plötsligt bara där, fem långa år senare. Såklart denna gång en hind och inte ett handjur.

Här syns hon längst till vänster. Mot den mörka bakgrunden/skogen smälter djuret väl in.

Tripp, trapp trull ! Här var det mångfärgat så det förslår ! Det har berättats för mig att den mörka morfen beror på överskott av melanism medan den ljusa - "vita"- skulle bero på leucism. Vi får väl anta att kalven i bilden då är "normal". Fina djur är de som för sitt fina kött jagas (alltför) hårt.

Brushanar och en kustsnäppa !

Brushanarna kom in i perfekt fotograferingsvinkel. Sedda underifrån kanske det är fler än jag som undrar över de där benen : Så sköra de ser ut. Någon gång har jag sett enbenta exemplar men då är det väl att anta att rovdjur varit framme.

Här syns kustsnäpparen - har det sagts mig - bredvid den mindre brushanen. 

 

Mestadels till hälften dold bakom stenar tog den sig en slummer blanka förmiddagen. Det är fågeln till vänster i första bilden ovan jag avser. Ja, avstånden lite för stora, men får duga när man ser något ffg.

Hjort & Falk

Räknade till över etthundra kronhjortar ute på fältet. Där tycks de trivas alldeles förträffligt, omöjliga att fotografera som de är. Om nu just fotografer är vanligaste störningskällan. Istället springer man på dovhjort lite hur som happ, inga direkt flyktbenägna eller störda av mig.

Medan jag sålunda hoppades att någon kronhjort kunde bryta sig loss och närma sig fick jag istället en stunds underhållning av en av områdets talrika tornfalkar. Alltid något, som bekant.
 

Vingpositioner

 

Mitt på dagen är det närmat omöjligt att inte fågelns vingar skuggar någon del av resten. Som tur är kan man i efterbearbetningen något hjälpa upp situationen.

Med middagen hängande underst stegras svårigheterna dramatiskt.

Lärkfalkarna seglar inte så mycket som de två övre bilderna kan ge intryck av. Klippet i deras vingslag är imponerande och tuffast blir det när den tvärställer vingarna : Lika mycket fågelvinge som ryggfena på späckhuggaren !

Drillsnäppa !

Här kommer en - tror jag - drillsnäppa. Nu finns de i flera tiotal, strax är de försvunna igen.

Liten fågel med stort hjärta och viss attityd, tycker jag mig kunna avgöra.Och bra flygfototräning för oss som roas av sådant.
 

Fisketräning !

 

Det är sorglustigt att se juveniler försöka klara sig på egen hand de första dagarna. Efter handfull försök orkar den knappt ta sig upp på vingarna igen. Skönt att få vila lite, kanske.

Som vore fågeln generad blickar den ut över lanskapet. Tur ingen såg alla mina missar... Men nu gjorde jag det. Trots att gjusen vridit huvudet 180 grader, febrilt spanande.

Ingen lycka denna gång. Nu vila och sen på det igen. Har den tur finns föräldrarna som kan stötta kvar i landskapet.

Tidig, tidig morgon vid sjön

 

För en gångs skull vaknade jag i god tid och av bar det iväg till sjön. Här fann jag ett härligt dis som frenetiskt kämpade emot ett tilltagande starkt solljus. Detta blev första bilden.

På knappt skjutavstånd hade ett gäng om tolv ägretter samlats så det blev de som fokuserade mig mest. Så stilig fågel !

Diset lättade, fokusering gick även den lättare och sista bilden ovan kunde tas med normala inställningar. Härlig morgon, härligt ljus. Vad mer kan en fotograf begära ?

Nä, men titta...

   Nytt i denna blogg : Juvenil gök. Kan inte påminna mig om ha sett sådan fågel tidigare, säkert inte fotograferat någon.

Den här kom sakta flygande, landade mjukt på stolpen och njöt en stund av stillhet och ro. Om den nu inte stördes av kameraslutaren. Ja, jag kör spegellös kamera men med konventionell slutare. När kamerorna blir bättre kan det vara dags för helt elektroniskt fotograferande. Hur som helst, vacker fågel med perfekt uppträdande på denna scen.