måndag 10 december 2018

Punktlighet










Har punktbevakat denna lille gynnare sen någon vecka tillbaka. Till den här platsen kommer den tillbaka mellan två och tre gånger per timme. Stannar mindre än minuten. Sen flyger den bort till sin skyddande grangren. Nästan så klockan kan ställas...

lördag 8 december 2018

Springer, flyger, sitter












De kan göra mer än vi...

torsdag 6 december 2018

Vid kyrkan mitt i byn




Kan en svan som hamnat mitt inne i samhället komma för egen maskin därifrån?
Jag menar den behöver ju lång startsträcka? Väljer den en (trafikerad) väg att starta ifrån uppstår ju genast säkerhetsproblem. Dito om den går på samma vägar.

Jag reagerade direkt på fågelns belägenhet när jag körde igenom byn på väg hem. Tänkte den kan ju alltid fotograferas. På långt avstånd så hela fågeln kommer med. Gick inte hur mycket jag backade. Till slut satte kyrkomuren stopp för såna funderingar.
En ungsvan.
Föraren i den röda bilen körde fram, vevade ner rutan och berättade att hon kontaktat Fågelskydd Spillepengen som skulle hämta fågeln nästa dag.

Här en som hoppas att allt gick bra. Måste vara rätt traumatiskt komma bort från flocken på det viset.

söndag 2 december 2018

Jämför!







Mellan dessa skiljer två dagar.
Kanske samma fågel, olika ljus.
Minsta fågeln en av de riktigt svårfotograferade.

torsdag 29 november 2018

En mörk, en ljus




Kanske, kanske inte. Mörkt var det vid fototillfället. Men så här svart?







Tvärtom här.
Bilden ljusare än verkligheten.

måndag 26 november 2018

Havsörn!





Visst är det trevligt med motsatta perspektivet ; inte så mycket nerifrån utan mer från sidan. Mina bilder på havsörn handlar oftast om det förra. Inte konstigt alls eftersom det är de högre luftlagren som utgör arbetsområdet. Spanar ifrån.

Istället då en som jagar. Några meter ovan marken. Riktigt häftigt och då har jag ännu aldrig fått korn på fågeln just då den slår sitt byte.







Örnens fina vingundersida överträffas bara av dess ovansida...

onsdag 21 november 2018

Istället för skånsk vinter (1)







Sån trist, mörk, kall och blåsig eftermiddag vi har idag. Dessutom betalat in årets kvarskatt... Nä, vad sägs om lite färgterapi? Som i fallet ovan? En ljuvlig eftermiddag i maj och den rätt oblyga steglitsen poserar framför mig.







När vi ändå är inne på maj. Så många var gräsandsungarna då. Sen offrades flera åt predationen.








Nästan samtidigt. Vet inte om denna är unge av t ex brushane, tofsvipa. Förmodligen är föräldrarna rödbenor. Denna unge uppehöll sig nära en sådan fågel som dessutom verkade vilja ha koll. Men dessa små har förmågan att  klara sig själva redan från späd ålder. Borymlingar har jag lärt mig  fenomenet kallas. 

fredag 16 november 2018

Kvällsljus






Häromkvällen kom jag sent ut ur skogen.
Dimsjok drog in över landskapet, skapade häftig kuliss. Vad döljer sig däri?








Minuter senare. Ensam ungdom - råbock - går över vägen. Lååång exponeringstid. Nä, han hade inte bråttom, inte många bilar på den vägen...

tisdag 13 november 2018

Nä, de har det inte så lätt - de heller





Tidigare i höstas vid dammen fick jag under någon vecka fint sällskap av tornfalken. Dess favoritjaktplats låg rätt nära min bil och det blåste från samma håll hela tiden. Så den ryttlade, flög runt i rätt förutsägbara banor. T o m försökte den landa framför objektivet vid några tillfällen, men blev varje gång bortmotad av fiskmåsarna. J-a fiskmåsar!!!

Men några bilder fick jag på den kära individen innan den tröttnade på sin flygande uppvaktning. Och drog iväg för gott.












lördag 10 november 2018

Hägrar hägrar





Under många år drömde man om dessa vita, stora fåglar. Så trevligt det skulle vara att nån gång fånga dem på sensorn. Gråhäger i all ära, sa man då, men ägretter. De är the thing.
Nu är vi där. Alla farhågor om att vattnen skulle utfiskas av de nya gästerna tycks ha kommit på skam. Sa man inte så även om skarvpopulationen när den expanderade som mest? Då gick det nog ändå 100 skarvar på varje ägrett...







Mitt intryck är att gråhägrarna även de har haft fina år. I somras i en mindre damm räknades 85 gråhägrar in. Dagen innan hade de varit än fler... Detta var förstås innan torkan slog till. Att det trots allt även regnade är annars bilden ovan bevis för.





Men  - som vanligt - är inte allt klang och jubel. På individnivå, åtminstone. Vad kan ha hänt stackars fågeln i bilden ovan? Kanske har den flugit in i kraftkabeln, kanske något annat. Kan bara hoppas att den kan svälja. Åtminstone försökte den fiska. Alltid något.