tisdag 22 maj 2018

Tofsvipan räds ingen annan fågel






-Ahhh, livet här på ängarna har alltid lockat. Lugnt och fint, massor av plats. Därför återvänder vi storspovar vår efter vår.







-Vad nu!?
Ta betäckning!!! Arg tofsvipa löper amok!






-Huh, vilken pärs! Den där hade ingen bra dag. Tur vi spovar har så snabba reflexer...







-Gick ju bra, den där incidenten trots allt. Nu tillbaka till polarna. Här vågar ingen ensam spov promenera idag. En sån virrvipa!

Fotografen kommenterar : Nja, skulden till det inträffade var nog att spoven marscherade rakt emot tofsvipans bo. Då måste den så klart försvara sig och ägg/ungar. Spoven bär sitt huvud så högt och stolt att den kanske inte alla gånger ser var den sätter ner fötterna?

Bildserien från förra veckan.


fredag 18 maj 2018

Bara några flygbilder






Och bara på kärrhök.
Ljudlöst på grund vingställning sveper de över landskapet och bort. Tilltänkta bytet får ingen varningssignal från andra fåglar, är helt beroende av sina egna larmdetektorer. På så sätt mer smygjägare än t ex den större kusinen havsörn.






I luften är de rätt generösa mot fotografer. Går att komma ganska nära.







En dag med kärrhök i sökaren kan aldrig vara en dålig dag. Deras ögon glittrar så fint därinne i det gult skarpa, kan bli effektfullt mot mörkare himmel.

tisdag 15 maj 2018

Punken är inte död!




Någon gång kanske det kan vara tillåtet att göra sig lustiga över andra. Givetvis inte helt och hållet rent spel, men den här damen bjöd själv in mig... Motvind och motljus rådde.

lördag 12 maj 2018

Det händer på ängarna...












Japp. De där tiderna är nu. Igen i denna blogg.












Hanen gör ett seriöst försök att öka storspovstammen. Helt blind för annat, honan mer avvaktande.







Seriöst försök, ja. Men det stannade vid detta. Trots all vacker uppvaktning med vingars flaxande, kärvänliga puffar med näbben. Nice try, men bättre lycka nästa gång.

tisdag 8 maj 2018

Bråttomfågel (?)



Enligt fågelboken jag håller i min hand. Och om -som jag gärna vill tro - nedan avbildade fågel är grå flugsnapparen.

Knappat så bråttom att den likt vissa människor drar på sig stressrelaterade symptom. Inte alls så. Utan smeknamnet har den fått för att den gärna jagar efter insekter. Från hög observationspost.







Som från tråden - över - ån. Många flygfän patrullerar vattenytan och kan bli tilltänkta snacks för en hungrig fågel, förmodligen på väg söderut. Hungrig och söderut eftersom bilden togs sista dagen i augusti och snapparnas evighetslånga migration bara påbörjats.

Helt säkert finns inget av brådska i detta fotografi. Här gavs massor med tid att planera skjutningen och jag kan bara hoppas fågeln gillar sitt porträtt mot denna bakgrund.

lördag 5 maj 2018

torsdag 3 maj 2018

Ute på ängarna




Det går så sakteliga framåt med läkandet.
Så här kommer några nytagna bilder från ängarna som kryllar av fågelliv just nu. Överst grågåsen som gärna ville visa sig från bästa sidan. Bara det att den inte verkar riktigt veta vilken...







De skygga gulärlorna sitter som brukligt på staket och stolpar.








Sist men inte minst en hälsning från grönbenans gäng. Just i dessa dagar verkar det finnas ett exemplar bakom varje tuva. Kommer fram så snart någon annan lämnat scenen. Kort sagt de är omöjliga att missa.

måndag 30 april 2018

Omtvistad skönhet?






Harar är spännande, tycker jag. Frun avskyr dem. Kanske de flesta har sin uppfattning nånstans i mitten av skalan?







Ingen kan beskylla dem för feghet, ordstävet till trots. Här är vi redan rätt nära varandra.







Haren kom sakta skuttande längs stigen vid ån. Då och då stannade den upp, luktade på intressanta saker. Jag står på en låg plattform och fotograferar djuret i princip rakt nedåt. Tror inte jag upptäcktes men helt säker kan ingen vara på den punkten. De är ju så snabba och tror sig veta att de i nödfall kan springa ifrån alla faror.

fredag 27 april 2018

Rätt tid




Jag har svårt att se mig mätt på vissa fotoobjekt. Därför fotograferas de under alla årstider vid alla tänkbara klockslag i alla upptänkliga miljöer. Betraktar det som en ynnest att få följa t ex gråhäger under hela året.

När jag ibland går igenom förra årets bildarkiv kom senast ett foto fram som jag tänker visa här. Några minuter i sju kvällstid sista veckan i september faller mörkret snabbt. Solens sista strålar lyser upp motivet och lägger allt annat i mer eller mindre skugga. Texturer modelleras fram, färger mättas i det ultravarma ljuset.






Kort sagt en utmärkt tid att fotografera djur.
Ser fram mot hösten och det skriver jag innan sommaren ens börjat...

måndag 23 april 2018

Tänd ett ljus och låt det brinna...









Minnesgoda kanske igenkänner falken från ett tidigare inlägg. Här kommer fler, ej publicerade bilder från det mötet. Vill minnas att jag satt i plåtgömslet och att fågeln var alldeles för upptagen med målsökande verksamheter för att  bry sig om mig ett enda dugg.









Som synes hona av tornfalk.
Kraftig västanvind - motvind - hjälpte henne på traven. Med ryttlandet, menar jag. Varande expert på just detta gebit hade det säkert gått lika bra ändå. Men så klart även djur tar vara på alla hjälper naturen kan erbjuda. Det var sen eftermiddag, sparsamt med ljus. Men falken tände ett i min själ.