Farliga tider

Nu lever små dunfågelungar farligt. Här har en brun kärrhök förberett en "hämtning" i naturens skafferi.

 

Här blir en annan artfrände bortmotad. Många fågelföräldrar väljer att heroiskt försvara sin familj.

Hur många  av dessa dunbollar får överleva ? Mitt värsta minne i denna fråga är en genuint elak knölsvan som dränkte gässlingar framför ögonen på föräldrarna. Ibland vill man bara spy...

Kaotisk värld

 

På årets näst sista dag ett inlägg som förhoppningsvis blir profetiskt. Vi bebor förvisso en planet med - som det känns - alldeles för mycket problem och konflikter. Här i alla fall en liten ljusglimt av hopp från den lilla världen. Allt är ingalunda förlorat.

Från Östergötlands pärla

Efter besök i sjön Tåkern kom jag hem med bl a den här närbilden på ladusvala, med vind rejält slitande i fjäderdräkten. Fotograferad runt MFD ett bevis på dessa fåglars nästan nonchalanta orädsla för oss människor. Bra för oss som vill ta bilder.

Desto mer av den varan bland gässlingar som snabbt pilar bort från fotografen, ivrigt påhejade av föräldrarna.

En av områdets signaturfåglar visar här upp sin fantastiska ögonfärg, nästan självlysande. Kan fuller väl förstå hur bytesdjuren fryser till is med detta nylle raskt dykande ner mot dem.

 

På tal om signaturfågel. Trastsångare med kanske den minst melodiösa sången hörs över hela vassbälten, mycket svårare få visuell kontakt med skulle den sitta tyst. Men sånt händer knappast...

Vardagslunk

Dagarna går och inte så mycket händer. Fiskgjusen flög i alla fall hyfsat nära gömslet.

Den här trodde nog att den var osynlig i sitt gömsle.

Diverse fåglar passerar revy under mitt teleobjektiv.

Till en av de roligare räknar jag gärna grönbenan, främst för dess oöverträffliga närhet till oss människor. Fotograferad på kanske 3 meters avstånd. Inte det minsta skygg. Mobilt gömsle, så klart.

Haren valde istället att forcera ängarna med högsta möjliga speed. Bort, bort från fotografen.

Det kivas i luften, näbbar trumpetar ogillande på närgångna konkurrenter. Fisktärnan visade inte minsta farhåga för att duellera mot betydligt större skrattmåsen. I bilden ovan jagar stäpphöken bort de alltid lika påträngande kråkorna.

 

På strandängarna - eller i direkt anslutning till - trivs både fågel och hjort. Brun kärrhökshona patrullerar efter byte att fånga. Kanske hon denna enda gång inte behöver anstränga sig över hövan ?

Diverse

Havsörn vakar över sjön, alltid spektakulär syn.

Järnsparv påträffas mer sällan i mina hemtrakter. I alla fall av övertecknad.

Stilla låg djuret länge kvar på marken. När den förstod att jag inte ville ge upp i brådrasket flyttade den bort. Bort till fotograffritt område...

På tal om att ligga kvar. Grågåsen har parkerat sig på nybyggt bo bara några meter från bryggan som många människor använder sig av, varje dag. Ignorerar t o m stojande barn. Fågeln i extrem närbild.

 

Till sist. Vädret har kraftigt försämrats senaste tiden men det medger istället mörka bilder som storspovens ovan. Ett fågelfynd såväl på mark som i luften. För att inte tala om deras ljuvliga läten. Men oj, så kallt att vara ute i markerna nu.

Vinterdagar !

Det har varit vinter. På riktigt. Minusgrader flera dagar i rad plus hyfsat med snö och t o m påfyllning av den vita varan. Inget vi skåningar annars är bortskämda med.

Har varit ute varje dag - så klart - och fångat fåglar på bild. Det har inte varit svårt. Tvärtom har djuren samarbetat än bättre än vanligt.

Kråkan pulsar fram i snön. Bara en sån sak.

Gärdsmyg och rödhake på samma strå ? Faktiskt inte, inte alls på samma plats. Men ser bedrägligt likt ut.

 

Ingen vinterdag utan rovfågel. Gladan fann sig väl tillrätta på staketstolpen. Livet leker...

Redan första dagen

Se dessa härliga krumelurer under sin första dag i livet. Flertalet följer snällt föräldrarna vart de än går - någon rebellisk lagd gör det inte. Gissa vem som blir hökmat? Eller hinner  kråkan först?

Men så här långt verkar fortfarande alla med. Till glädje för många åskådare. Ja, det var faktiskt köbildning till fotograferingstillfället. Tror jag det,  menar stolta grågäss.

-Vad ska det bli av med mig? Vad har livet i kikaren? 

Även en stunds kontemplerande hinns med. Gässlingen skådar in i framtiden. Hoppas nu ett långt, rikt gåsliv väntar.

 

Så. Bäst återvända till föräldrarnas trygghet. Roligt att se individuella drag mellan de små. Redan första dagen.

Ögongott & middagsgott

Här kommer gåsamor med sina skyddslingar.  Eller snarare var de sistnämnda bevakade av tre vuxna.
Men vad hjälper det? En unge försvann, tagen av en kråka. Ibland känns Moder natur hjärtlös.

Härligt ofullständigt flaxar de små med rudimentära vingar. Träning, träning...
Så söta de är. Hur kan någon vilja göra dem till middag?

På tal om söt. Vem kan motstå grönbenans lilla ansikte? De är bland de mindre vadarna, men likväl de kanske driftigaste när det gäller att göra sig fin för fotografen. Det är sannerligen inte svårt finna exemplar som låter sig fotograferas på kort avstånd. Bara det ger dem guldstjärnor i min bok.