söndag 25 juli 2010

Fler svin!






Häromdagen läste jag i tidningen att man under året på en viss plats skjutit hela 80 svin.
Detta sades ungefär motsvara den årliga tillväxten. Hmmm. Bilden ovan förefaller visa minst 3 generationer; den halvvuxne är säkert bara 4-5 månader gammal. Människan anses ju annars som art vara reproduktionsmässigt mest framgångsrik, men jag undrar...Bilden högst ovan lider av kameradarr; bara 15 m och ett dike skiljde oss åt och djuret avancerade. Det jag tog för betar tycks dock bara vara mustascher. Om alla andra djur som bäst - harar undantagna - uppträder godmodigt försiktigt, visar grisarna inte en gnutta rädsla. De för sig som kungar.

måndag 19 juli 2010

För mycket ljus?


Minns att ögat knappt kunde avgöra vad för slags hjort det betraktade. Bilden vi tittar på är mycket ljusare än i verkligheten. Resultaten blir så här om bilderna framkallas efter programmens histogram. När jag tänker närmare efter ska nog framöver framkalla mer efter eget huvud. Hur som helst stiger dimman upp från dammen, skapar tillsammans med morgonens tystnad en sparsmakad scen där kronhinden för ett par sekunder hade huvudrollen. Strax har solen värmt upp luften och såväl dimma som hjort är försvunna. Men det är något visst med tidig morgon.

torsdag 15 juli 2010

Motsatta villkor.









Två sorters möten olika djur emellan. Första bilden illustrerar inga vänskapsband, räven tar många kid och kanske även kronhjortskalv står på menyn? Hinden reagerade blixtsnabbt på rävens snabba övergång; den senare syns på bara tre bildrutor i snabbserien. Ändå hann hjorten både höra och vrida huvudet ett halvt varv. Helt annorlunda nästa bild. Först försvann de två, tre hararna på fältet när de upptäckt mig. När det lilla kidet sprang runt verkade de tro att här kom en annan hare som ville leka och de sprang ikapp med varandra och hade helt glömt bort fotografen som tacksamt - och tungt - lagt fingret på avtryckarknappen. Att ha ett djur för att locka fram andra, inte så dumt.

måndag 12 juli 2010

Babyboom i skogen.





Tänkte att detta upplägg skulle bli ett före - efter. Geten som gömmer sig i skuggorna kan vid fototillfället inte haft långt kvar till reproducering. Att se dessa smäckra djur i detta tillstånd känns först lite motsägelsefullt, hennes tyngd måste göra henne nästan orörlig. Åtkomlig för rovdjur som lösspringande hundar vars ägare tanklöst släppt sina älsklingar fria i skogen. Helt säkert är detta intryck felaktigt - säkert kan de både springa och hoppa- men just detta djur visade inget intresse för mobila övningar. Strax skiftar så fokus till resultatet ; det mest
förtjusande ögonblick där lätthet och grace kompletteras med lekfull tillsyn. Kid och get tumlar runt i fältet och framför inför min kamera ett intryck av total harmoni. Tänk så upplyftande för oss naturfotografer att varje år få ta del av detta under!

söndag 11 juli 2010

Spänstfenomenen.





Ibland behöver man få en uppfräschning i frågan varför viltstaket längs vägarna är så höga. Samma fält, samma dag. Olika djur, förstås. Imponerande är bara förnamnet.

torsdag 8 juli 2010

Uttröttande!



Den här killen höll mig igång under 15 minuter en tidig morgon förra veckan. Han vägrade fly och till sist var det jag som med trötta ögon fick retirera, medan han med god aptit högg in på hundkäxen eller något annat som växte bland dessa. Jag tror att jag mötte samme bock för några dar sedan, i alla fall betedde han sig på samma sätt. Kanske han kommer med i bloggen igen, då. Härlig årstid just nu, eller vad tycker ni?

måndag 5 juli 2010

Sagodjuren(3)



Fortsätter med serien för denna blogg. Vad vi ser här är en helt nybildad familj. Bilden togs för ett par dagar sedan och jag har hittills inte sett någon annan nykalvad vithind. Utan synbar rädsla poserar de för bilden, minst orolig är den lille. Det är sen kväll, den lågt ställda solen har kvar så mycket energi att detaljåtergivningen i hindens päls ryker all världens väg. Hon ser nästan ut som tillverkad i papier-maché, men jag garanterar att hon är äkta vara. Det drömlika möter det verkliga, så ska det vara.

lördag 3 juli 2010

Villadrömmens banemän?



Fortsätter på temat med hjort i blomstersängen. En bild så seren och naturlig som denna kan för somliga andra i vårt samhälle vara rena skräckscenariot. Söker man på internet tillräckligt länge kan man stöta på de mest bisarra föreställningar. T.ex blomsterentusiaster som fruktar besök i sina trädgårdar, där späda blomster gärna äts upp. Kan inte skyddsjägare kopplas in? Kan verkligen inte kommunen göra något åt våra trädgårdars bevarande? Ta en bild, säger jag. Plocka fram den när vinterstormen yr och minns hur fantastiska dessa djur är. Var stolt över att du lyckats som producent av maten!

fredag 2 juli 2010

Så här mitt i sommaren...


...vill jag bara skicka en hälsning från skogen till bloggläsarna. Ett par spännande månader har vi fått tillsammans. Hoppas bilden värmer, men det kanske naturen själv redan tagit hand om.