Sex månader sen sist.
Då var det vinter, nu högsommar.
Utan större förhoppningar annat än att klara av själva skogsrundan körde jag sen kväll iväg. Vad - om något alls - kommer jag att stöta på?
Jo, en delikat situation med hind och kalv. De kom ut bakom min rygg, kanske 20 meter bort. Halvminuten efter jag passerat förbi och scannat av just den delen av terrängen...
Ingenting finns mellan oss. Det är bara jag och två vilda djur och hinden verkar inte lägga märke till min person. Eller bryr sig inte. Trots att jag står upp på vägen utan gömsle eller något att gömma mig bakom.
Senare applåderar jag min tur. Inte var dag man konfronteras på detta sätt. I själva verket uppstår situationer som denna väldigt, väldigt sällan. Åtminstone för mig. Känner mig som en verklig lyckost. Bilden helt obeskuren.