tisdag 30 april 2013

Samarbetar



Glada i hårt ljus, den här var ganska närgången. Oj, så fort det går när de utnyttjar vinden. Ena ögonblicket en prick i sökaren för att i nästa fylla ut hela sökaren och mer.

måndag 29 april 2013

Gult !




Idag råder ruskväder så detta blir en av ett fåtal fotolediga dagar under året. Mörkt, grått, blåsigt och regn. En brygd som ju inte precis lockar. För att hålla humöret uppe letar jag fram ett par färgbomber för betraktelse. Gulsparven fick jag syn på i trädet en sen kväll, även i lågdager visar den lyskraft. Bilderna på gulärlorna togs i bättre ljus. Tagna vid olika tillfällen tror jag ändå att det kan vara samma exemplar då fågelns revir verkar strikt upprätthållas.

söndag 28 april 2013

I´ll be watching you...


Kommer ni ihåg Sting-låten?
Fotografer bevakar sina intressen. Såklart det motsatta oxå gäller. Här har storspoven naglat fast mig med blicken. Fint, säger den. Stanna där du är så förblir vi partners. Men kom inte en centimeter närmre...

lördag 27 april 2013

Mödravård



Den här tofsvipan är lite av ett unikum. Hon har nämligen valt att ruva på äggen helt nära vägen, bara ett par rejäla kliv från. Nu råder förstås tillträdesförbud för tvåbenta individer. Hon ligger helt lugn, verkar bekväm med sitt val av boplats och är säkert områdets mest fotograferade tofsvipa. Inne på tredje veckan ska det väl inte dröja så mycket längre till, undrar om det finns chans till bilder på de små. Självklart från bilen. Här gäller att i alla lägen försöker störa så lite som möjligt. Spännande tider...

fredag 26 april 2013

Kan bli bättre...?









Fotograf och bloggare Michael Gehrisch - som vänligt nog ibland skriver en rad på denna blogg -  har gett mig ett gott råd angående de fåglar vi fotograferar. Hellre en ofta sedd fågel framför bra fond än en exotisk framför en påträngande, skriver han. Detta sagt av en person med uppenbart djupa kunskaper i ämne, se själva på hans blogg. Egentligen inget konstigt med denna rekommendation, jag tror vi alla stött på den vid något tillfälle. Inte minst har vi själva begrundat våra färdiga bilder och undrat varför resultatet blev så mycket sämre än vi hoppats på.
Nej, svårigheten ligger på annat plan. I fotograferingsögonblicket. Just när man med skärpt syn och 100-procentig uppmärksamhet upptäckt den där fina fågeln och till sist lyckats få in den i sökaren. Då ska man undvika att trycka av... I sanning en svår konst! Välj bort de dåliga vinklarna, böj dig fram/bak, smyg åt sidan, lägg dig platt på marken. Tryck sedan av. Säger sig självt att i de allra flesta fall blev det ingen bild alls därför att fågeln funnit det för gott att lyfta. Men den bild som kanske ändå till sist togs blev kanske det skott man eftertraktat.
Jag var faktiskt medveten om dessa bilders tillkortakommanden i exponeringsögonblicket men hade inte tålamod att utföra manövrarna ovan. Så blev resultaten därefter. Kanske det i framtiden blir färre men bättre bilder i denna blogg, jag jobbar på det...
Någon som vet vad det är för fågel i sista rutan? Större än sångare,  lite mindre än staren, bedömer jag

torsdag 25 april 2013

Storken kommer snart!






Skånes signaturfågel # 1 kräver plats. Så denna stork fick bli ett extra blogginlägg. Här går den födosökande på ängarna. Boet i en gammal pil finns ett par hundra meter bort. Det ska bli spännande att se vad som kommer ut ur föräldrarnas omsorger om ett par veckor. Mest intressant är ju förstås att de överhuvud taget finns efter i årtionden varit utgångna ur faunan. De är vana vid människor, verkar ingalunda skygga,  men lite trist med alla dessa märkningar. Förhoppningsvis bryr sig inte fågeln ett dugg. Det blåser som vanligt, lägg märke till den fina balansen.

Hej då!


En sista hälsning från årets koloni av fjällvråk. Bilden togs för ett par veckor sedan och i alla fall jag har inte sett till något senare exemplar. Varmt välkomna tillbaka till hösten! Hoppas ni fåglar oxå tycker att det är lite spännande med oss fotografer och inte bara tvärtom. Visst pryder eftermiddagens blekt gula ljus fågeln mot den blå fonden?

tisdag 23 april 2013

Training Day...







Ibland tycker jag att det nästan börjar sitta, nu till slut. Har haft vansinnigt svårt att komma överens med kombinationen BIF.ar, handhållet tagna,  tillsammans med telekonvertern och 500:at. Objektivet enbart har inte vållat några som helst problem. Fastän bilden verkat vara klar i sökaren under tagningsögonblicket har det i de flesta fall inte funnits skärpa någonstans på motivet. Träning, träning, än mer träning...

Natur i otakt...?



"- Hör upp nu! Du är så vänlig att producera fram din växtdel så jag äntligen får något att gömma mig bakom. Den där fotogubben har förföljt mig i flera dagar nu. Jag orkar inte längre!!!"
Bilden på den ilskne grönfinken togs igår.

måndag 22 april 2013

Råget!


Tyvärr blir det inte så mycket vandrande i skogen nuförtiden. Mina kvarter har skövlats, kvar av skogen är enstaka torrakor. Visst, det blir säkert bättre när växtligheten sätter fart, om ett par veckor kan i alla fall rådjuren förväntas ha gott om mat på hyggena. Bilden ovan är i alla fall rätt nytagen, med geten stående mitt i utlagda maten som då ännu fanns kvar. Det var härligt kvällsljus, men med så lite skog att gömma sig i är djuren extremt försiktiga och drar iväg på direkten.

söndag 21 april 2013

Storspov & Pilfink






Hade en riktigt fin träffning med storspoven igår, nere på ängarna. Bilderna är bara kompositionellt beskurna, i princip finns hela sensorytan representerad.  Vädret blir bara bättre. För några veckor sedan grinade vargavintern oss i ansiktet. Idag var sonen på utomhusgrillning!



Med sista bilden ville jag bara visa att mina pilfinkar inte farit alltför illa detta år heller. Har nu slutat mata dem. En del stannar kvar i trädgården och hoppas väl på fortsatta under, men nu får det vara nog för denna säsong. 

lördag 20 april 2013

Snö, is & värme!






Tidig morgon, Tåkern, Östergötland. Jag är först på parkeringen, solen har nyss gått upp och jag har en hel dag till eget förfogande som jag kan göra vad jag vill med. Svälingetornet är målet och jag hinner bara komma ut till första strandängen när jag ser två tranor efter först ha hört dem öronbedövande trumpeta efter sällskap. De står upp i gränslinjen mellan djup skugga och solbelyst fond och autofokusen klarar inte riktigt av kontrasterna ( jag skriver så för att slippa skriva att det var personen bakom kameran som behöver kompentensutvecklas. F-n, nu skrev jag ju det ändå! ). Efter lite fibblande drar fåglarna iväg och när de kommer in i den gyllengula soluppgångens första ljus är jag plötsligt med på banan igen och får denna värmande bild på de mäktiga vingspannen.

torsdag 18 april 2013

Drama i skogen !



Nej, nej. Fågeln på bilden har inget med dagens ämne att göra. Istället vill jag berätta om dagens skogsutflykt. Fotograferade talgoxe, blåmes och en mycket samarbetsvillig sädesärla - kommer att visa upp sina konster i senare inlägg - när jag stöter på något alldeles förskräckligt. Fastbunden i ett massivt träbord ser jag en blind man frenetiskt försöka slita sig loss. Blind? Han hade i alla fall vit käpp. Just så var det. Mannen rycker spasmodiskt i sin välförankrade kätting, kan inte komma loss.
Detta händer i skogen, vid en välbesökt rastplats. Jag kunde inte tro mina ögon! Sen kom jag på det. Gå vidare! Detta är bara ett filminslag för Dolda Kameran. Mig ska de inte lura!
Väl ute vid gömslet börjar samvetet gnaga. Tänk om det är på riktigt? Någon tröttnar på farbror och kedjar fast honom i skogen. Som i en Fellinifilm. Jag beslutar mig för att vända tillbaka, hoppas att mannen inte längre finns kvar och allt återgått till normalt. Nej, jäklar! Han står kvar. Nu skymd bakom trädstammen. Men jag kan ändå se hur mannen förtvivlat rycker i det fängslade benet, fram och tillbaka. Det fanns ingen återvändo. Fram gick jag till mannen, frågade vad som hänt här. Han vänder sig om, jag kan se han är rätt gammal. Så börjar han prata. Om sina dåliga knän. Hur han förr orienterat i O-ringen och nu måste stärka muskulaturen. På trygg norrländska. Till min fasa - och samtidigt stora lättnad - ser jag nu att kedjan är en gummiexpander, vita käppen en avbarkad skogspinne. Och, ja han hörde till sällskapet i den stora husbilen på parkeringen. Ja, de sitter visst allihop därborta. Pekar mot grillplatsen 50 meter längre bort. Ridå, tack! 

onsdag 17 april 2013

Varken mås eller duva





Av halmbalen kan man sluta sig till sensommartid. Närmare bestämt augusti, förra året. Hade genomkorsat mitt Fågelrike på jakt efter möjliga motiv när en vit fågel långt borta fångade uppmärksamheten. Vad är detta? En mås?


Nä, rovfågelprofilen var alltför påtaglig. Men vad sjutton kan det vara för vit raptor? Ingen gjuse, det är säkert.






Sen skakade några segment i hjärnvindlingarna sig lösa. Det måste vara Börringevråken! Tyckte att dess teckning väl stod fram mot bakgrundsfärgerna. Bilderna togs på långt håll så inte påtagligt mycket IQ i dessa annars.

tisdag 16 april 2013

2009, igen (3)



Den här är en liten kalv på irrvägar. Höll på att fotografera en grupp kronvilt när jag helt plötsligt ser den här nyfikne krabaten längs staketet raskt komma mot mig.  Först stod jag helt öppet men intill ett pumphus som jag snabbt som tanken tog betäckning bakom. Med bara objektivet framstickande runt hörnet kunde jag i sökaren följa den lilles förehavanden allt medan den raskt närmade sig mitt ställe. I översta bilden har han fått syn på mig men verkar inte riktigt förstå att kamerautrustningen är sammansatt med en människa. När det sker. Då blir det fart på djuret ska jag säga. Tillbaka till mamma!!

måndag 15 april 2013

Lite av varje från Fågelriket




Många småfåglar börjat hitta tillbaka efter förra skräckmånaden. Sävsparven brukar jag mest hitta i buskar och vass, men det går ju lika bra på slätmark. Om sädesärlan heter det att när den lilla fågeln väl siktats dröjer det inte länge innan resten av gängen dyker upp på spelplanen. Just detta exemplar var speciellt i så måtto att det krävdes omtagning för att fånga den hyggligt skarpt; antingen satt den för nära eller i fjärran.




Det finns många fina fåglar i vår Herres hage, dessa påträffades vid vattenverkets strandbrink. Den  främre verkar ha vita prickar i fjäderdräkten, kanske det är därför den ser en smula bister ut. När jag ser dessa fåglar tänker jag speciellt på en bloggande kollega, du vet vem...

söndag 14 april 2013

Osannolikt antal




Från Tåkern, förra veckan. Ån som flyter ut från sjön är ett trevligt ställe för fotografen, lätt åtkomlighet, nära till aktionen och dessutom en liten plattform uppbyggd bara ett par rejäla kliv från vattnet. Så skulle det se ut på fler håll där man  annars mest tänker torn och tubkikare! Enligt Svalan var det c:a 500 sothöns i ån, knappast någon överdrift.



Knölsvanarna i förgrunden skulle snart få veta vad det antalet kan innebära...



...när svärmen av bibliska proportioner bokstavligen förmörkar himlen. Ouupps! Här gäller det att ducka!



lördag 13 april 2013

Bofink, fiskgjuse




Ett par härliga krumelurer som lyser upp landskapet, även med sin fina sång eller sin dramatiska apparation på scenen. Fiskgjusen anlände kanske lite tidigare än jag trott, den måste kämpat sig igenom bitande motvind sista etappen. I alla fall är sjön helt öppen och fylld med fisk och nu kommer väl värmen imorgon, enligt SMHI´s darriga prognoser.

fredag 12 april 2013

Trana visar sig på bästa humöret


En av tranorna började avancera mot mig och jag tyckte att morgonen började allt le mot mig ändå. Se så fint den klarar av ett trådstaket; böjde på huvudet för övre tråden och enkelt klev den över undre.




Sen fortsatte den bort från strandängen mot vägen, förbi mig. Vidare öde okänt.  Denna bild är knappt alls beskuren, så bättre närkontakt kunde jag inte få med min utrustning. Så frånvaro av kvantiteter tranor ersattes av en kvalitéfågel, kanske inte så dumt ändå.

torsdag 11 april 2013

Bondens skräck fotografens (extra-) knäck?









Gås är ämnet för dagen. Måhända lantarbetarnas passion för temat är begränsad. Annorlunda för naturfotografen i mina hemtrakter. När allt annat sviker - t o m ekorren - finns oftast dessa stora fåglar att tillgå, som regel med stor acceptans för modelljobbet. När bekvämlighetszonen passerats avviker de med makliga steg, längre än så vill jag inte pressa dem. Så varsågoda. En liten kavalkad gäss från senare tid.







tisdag 9 april 2013

Forsakar. Ja, just det. Skånes högsta vattenfall.




Låt oss för en sista gång återvända till den i vintermörker försänkta ån och strömstaren där. Hmm, några skulle kanske hävda att vi inte alls lämnat den kalla perioden bakom oss än. Hur som helst, staren trivdes uppenbart väl och verkade så anpassad till detta liv i strömfåran att det var en sann glädje att titta på dess hyss och upptåg. Blixtsnabbt och träffsäkert hoppade den runt mellan våta stenar och isiga grenar utan att för ett ögonblick tvivla på sin förmåga att hålla balansen. Fukt i kombination med vargavintern skapade en rå atmosfär därnere, en atmosfär som påverkade min smidighet och snabbhet i rörelsen. Nästan så tankebanorna belades med nedsatt fart oxå. Med fågeln på bilderna verkade det snarare åt motsatta hållet. Men då har jag förstås ännu inte sett vad de kan uträtta under sommarhalvåret...