Dunklet sänker sig

Hösten har många fördelar, ett rikt djurliv inte minst. 

Men den är också de allt längre skuggornas årstid. Uppehåller djuren sig i buskagen eller i lövkronorna vet man vad som kommer ut i form av bildmaterialet.

Den här större hacken satt ändå hyfsat öppet på sin gren men allt överskuggas av kvarvarande löv och barr.

Skuggor, som sagt...

 

Här i alla fall en som backat ut ur skuggan. Hanen som fanns intill har försvunnit i lågdagrarna. Ett pris man får vara villig att betala. Eller stanna hemma.

På träd & gren

Går förstås inte att komma förbi hackspettarna, med den rubriken menar jag. Och naturen belönade mig med ett par fina exponenter, ganska orädda var de också.

En dag med småfåglar glada. Tyst överblickande eller tar i så hela kroppen darrar, bara att själv välja vad som önskas...

 

...fast så glatt behöver det inte vara hela tiden. Hane av törnskata på jakt efter insektsnacks. Hur lätt som helst.

Svart och vitt

Typiskt höstliga skuggor breder nu ut sig i trånga passager.

Kanske tur att fåret har sin svarta ansiktsteckning på det att annars skulle djuret överhettas...?

Kanske inte direkt svart mot vitt. Men mörker var det !

Våra mesta svartvita fåglar undrar jag ?

 

Ett rejält trummande avbröt promenaden På gren helt nära satt den större hackspetten och lät sig obekymrat avporträtteras. Jag hade problem att få den fångad innanför sökaren.

Hackspettar !

 

I skogen smattras det på lite överallt nu. Bobyggartider råder. Har alltid gillat det där speciella, mjukt hamrande ljudet som vittnar om vårtider och levnadsoptimism. På bild den större hackspetten.

Under senare år har den lilla skogen vid sjön begåvats med ett eller flera par av de inte så vanliga mindre spettarna. Här hade jag turen att hanen landade på trädstammen bara tio meter bort. Låg vårsol på motivet som inte nämnvärt brydde sig om min närvaro. Alla som läser denna blogg vet vad sådant betyder för mig.

Småfåglar om vintern

 

- No text - 

Tar stöd

Hur skulle det gå utan grenar, skyltar, pålar att slå sig ner på. Skåda fåglarnas bästa vän ! Ta en extra titt på kvällsbilden ovan. Visst är det en gök? I skånska skogen nionde september. Bör väl vara rätt sent på hösten för dem?

 

I skugga - mot skugga

 

Manuell exponering - alla dagar i veckan !

Fonder

Jag är lycklig ägare till ett s k supertele. Bra på det mesta, men mitt exemplar hanterar högdagerfonder måttligt bra. Bilden ovan visar hur mitt andra, "billiga" teleobjektiv hanterar problemet. Med bravur, skulle jag vilja säga. Kanske 300 mm är den optimala brännvidden?

Bakgrunden plattas ut, färger vävs in i varandra.

Pengar köper inte allt, även med mer måttliga investeringar kan bilder göras. Tycker jag.

Hackspett med attityd

Några bilder på min "markbaserade" vanliga, större hackspett. Fyra, högst fem meter skiljer oss åt och fågeln är så klart akut medveten om faran i detta. Men hungern gnager i fågelkroppen och de utspillda fröna är bara så läckra.

Skånska vinterljuset med sin väl representerade gråskala förnekar sig inte. Men idag ett tunt lager pudersnö över landskapet. Något djur villigt att ställa upp som modell? Kanske, kanske inte. Hoppet som bekant det sista som överger människan.

Skogsfåglar, skogsfåglar...

Fortsätter med mina fotograferingar i skogen. Alltid i plåtgömsle. Ofta på medeldistansen runt fem meter. En bofink fångade för ett ögonblick min uppmärksamhet...

...Men där! Större hackspetten satte sig helt plötsligt på en gren. Bäst föreviga det motivet...

...och därborta!! I fonden. Vad är detta? Ett stycke praktfulla färger blixtrar till i solskenet och stenknäcken presenterar sig själv. Hoppas verkligen den kommer fram till min femmeterszon!