lördag 31 oktober 2015

Hoppsan, här blev det vinter!








Bilden ljuger, förstås. Vi njuter av härliga höstdagar ännu. Än mer så när bilden togs tre veckor tillbaka i tiden. Grönsiska heter modellen.

fredag 30 oktober 2015

Det är synd om djuren (7)





Först hade jag tänkt mig att dagens inlägg skulle handla om den förtappade skarven enbart.
Sen kom jag att tänka på en helt annan sak.
Har försökt få bilder från dovviltsbrunsten. Med magert utbyte. För att inte säga obefintligt.
Har varit så senaste åren. Förmodligen sammanfallande med de skogsaverkningar och slyröjande som skogsägaren låtit utföra under samma tid.
Insynen från skogsvägarna är l å n g och djuren vill vara ifred. Alltså klumpar de ihop sig i mitten och därför behöver man nästan tubkikaren. Förr kunde de pga vegetationen korsa vägar, ja, t o m följa vägar. Verkar för närvarande vara slut med det, tyvärr. Förr var de flera gäng. Nu bara ett enda, större. Ikväll ska jag testa annat ställe, hoppas, hoppas.
Så det är för närvarande synd om naturfotografen. Än värre för djuren, såklart. Det är de som betalar för andras profit, som det från visst håll förr brukade sägas.

torsdag 29 oktober 2015

Tittar fram





Ibland fylls skogen med små bevingade. De kan så här på hösten titta fram från oväntade ställen.
Svåra att skilja sinsemellan tror jag denna mes är entita. Förmodligen fel. Men skjut mig inte för det, snälla.







En till som egentligen satt begravd djupt inne i skuggorna. Bilden har upplättats, kontrast minskats. Någonting säger mig denna är grå flugsnappare. Förmodligen fel. Skjut mig inte för det...

onsdag 28 oktober 2015

När Naturen ritar själv...





... kan oväntade resultat uppstå!

tisdag 27 oktober 2015

Till Herr Galt



Sent igår kväll - ja, med nya tideräkningen var det sent - gick jag till skogs på hjortsafari. Det är dags för dovviltet att brunsta. De hördes, men sågs aldrig. Typiskt. Men istället.








En vildsvinsgalt lösgjorde sig från skogen, gick upp på vägen. Här poserade ynglingen för någon sekund innan den sjappade. Han verkar just tagit något slags gyttjebad. Kanske korsat något av de djupa diken som löper längs vägarna.
Denna händelse gladde mig mycket för det är första gången på många år - 2010 var det nog - jag konfronterats med en galt. Efter den stora avskjutningen något år senare och med kontinuerligt stenhårt jakttryck även följande år, har jägarna gått hårt åt stammen. Mycket beklagligt, tycker jag. Men så kan det gå när människan sätter sig över naturen genom att bedriva s. k viltskötsel.
Så tveksamt hur länge den här grisen får leva. Jag bugar mig inför mötet med dig, herr Galt. Hoppas du hinner sätta många smågrisar till världen innan det tar slut.

måndag 26 oktober 2015

Panik!!



En snabb rörelse till höger, låg flykt. Tydde på rovfågel men avståndet var för stort för att vara säker.







Säkert var att fågeln genast skapade stor oreda bland de änder, sothönor,vadarfåglar och andra som dessförinnan stilla guppat på vattenytan, utanför bild. Otroligt målmedvetet kastade höken sig över tilltänkta byten. Missade den en var nästa blixtsnabbt under attack. Efter bara några sekunder var allt över.
Bilden tagen några meter innan anfallet inleddes. Sen skymdes fågeln av högväxt vass. Med så här omsorgsfullt utförd taktik blir de troligtvis omöjliga att värja sig mot. Ändå lär duvhök vara på tillbakagång, Kanske inte alla lyckats tillgodogöra sig rätt jaktteknik? Eller är det den mer lyckosamma sparvhöken vi tittar på?.

söndag 25 oktober 2015

Varning!



Känsliga personer som just intagit måltid hoppar över detta inlägg! Kanske gör ett försök senare?







Egentligen inte så hög äckelfaktor, men jag ville varna i alla fall.
Törnskatan smaskar i sig en insekt, med tungan vispas sista matbiten ner.








Sekunden innan och som alla kan se var det en humla som fick plikta med sitt liv.

lördag 24 oktober 2015

Här kommer natten, så kall och underbart vacker...



I skymningen, efter solnedgången, uppenbarade sig den här kronhinden med sina två kalvar, Just nu tänker hon inte så mycket på de två glyttarna som gör sin akrobatik bakom rygg. Törsten gör sig istället påmind, hon ska just ta första steget nerför gräsbanken för att svalka.







Just här, genom en lucka i skogsridån, lyser ännu molnen av den under horisonten strålande solen. Kastar projektorliknande strålar mot scenen. Som under den finaste teaterföreställning. Utanför råder becksvärta. ISO 6400 och 1/200s blev inte så pjåkigt.
Javisst, ja. Rubriken. Pugh Rogefeldt. Från briljanta året 1969.
Lyssna gärna.

fredag 23 oktober 2015

Nye herrn i hagen





På väg till ett av favoritställena passerar man en inhägnad med betande jakar. Det brukar gå en 20-30 individer där. I somras var det tydligen dags att förnya ledarskapet på herrsidan. In kommer denne eleganten, med päls i vitt/ljust grått. Med inslag av blåtoning. Mycket flott. Lugn och fin verkar han vara. Nyfiket undersöker han här sin "bostad".







Ovanstående tablå från tidigare i veckan. Helt obeskuren bild. Höstfärgerna har kommit till oss nu.

torsdag 22 oktober 2015

Lunchtid och kärrhök (3)





Mörkt som i en soppåse, regnigt och - givetvis - blåsigt därtill. Nä, nä. Orkar inte ens tänka på fotografering. Innesittardag, m a o.
Tillbaka till min fina rovfågel när bättre väder begav sig. Vet inte om det är så det faktiskt förhåller sig. Men antar att när ben och klor hänger ner som på bilden ovan. Då råder fara och färde för någon annan individ.






Vinden blåste mot, det var lätt att vara grundlig. Bara att släppa på bromsen och i ett huj var fågeln tio meter tillbaka och lite till höger. Ny area att undersöka med sin, ja, hökblick.

onsdag 21 oktober 2015

Hemma





Här en bild från min ännu provisoriska matning i trädgården. Plankan i underkant ska ju garneras med grenverk. Men först vill jag ha fäst alla komponenter och det är fortfarande för ljumma vindar för att motivera fullt vinteruttag.
I år har jag ffg fått grönfinkar till bords. Tidigare vintrar har bara någon enstaka individ skymtat. Hittills har jag räknat in 9 exemplar samtidigt. Gillas!
Dessa fåglar har decimerats kraftigt senare år pga en sjukdom som i slutfasen förhindrar fågeln att svälja maten med påföljd att den istället sakta svälts ihjäl. Vilket öde att drabbas av! Så orättvist. Trösten är att mina grönfinkar inte visat det minsta problem med just detta....

tisdag 20 oktober 2015

Någon gång händer det!





Igår.
Absolut ingenting skedde på den annars rätt fågelrika vägen till tornet. Dött, tyst.
Annat var det framme i sjön. Fortfarande drar många fågelsträck förbi, en del landar för att rasta i sjön. Mängden av svanar, änder och gäss är svåröverblickbar för en som som inte räknat fåglar förr. Flera gråhägrar drog förbi. Sen en riktig ljusbomb. Från ingenstans materialiserades fågeln på bild ovan. Den flög rätt nära tornet, som framgår.







Den gäckande ägretthägern! Sannolikt på väg mot vinterkvarteren söderut gillar de sjön så pass mycket att de kan uppehålla sig här flera veckor eller mer. Lär bara vara en tidsfråga innan något par stannar hela häckningssäsongen. De är inte direkt sällsynta så nära som i Danmark.
Men här i min sjö väcker de fortfarande mycket uppmärksamhet bland de skådare och fotografer som har turen att träffa på dem. Ardea alba. Smakar på de välklingande orden. Helt kongruenta med sin fågel!

måndag 19 oktober 2015

Varianter




I den fuktmättade atmosfär som rådde över Skåne för en vecka sen påträffades en ensam glada. Ensam? Nja, delade hela stora fågelreservatet med tiotals kråkfåglar och hundratalet gäss. Hösten har varit torr, alldeles för torr för att locka till sig andra fåglar. Allt som skulle behövas är en 30- 40 mm regn och området skulle svämma över, åter förmå skapa vattenspeglar.





Tyckte den här kom ut bäst.






Men andra kan ju ha avvikande mening.

söndag 18 oktober 2015

Upp och hoppa!


Jag hör till de som gärna tror djur är annat och mer än instinktsstyrda maskiner. Att de har en själ och i någon mening är medvetna om sitt jag. Så när jag betraktar bilden nedan tänker jag direkt på sömniga morgnar när föräldrarna försökte skaka liv i en och skolbussen går ju om tjugo minuter...





Att de kommunicerar med varandra, förälder och unge, det framgår väl i alla fall på respektives åtbörder/gester. Och ungens blick signalerar resignerad trötthet. Ungefär som min egen måste gjort på den tiden det begav sig.

lördag 17 oktober 2015

Luktmolekylerna, de jädrans luftmolekylerna



Försökte smyga mig l i t e närmre, men hinden ville inte ha något alls av det. Så det var bäst att hålla sig i skinnet där jag tryckte mig mot vegetationen. Men vittringen. Mina doftmarkörer fördes mot djurets känsliga nos, grovsorterades där innan data skickades till hjärnan för slutlig tolkning.







Och resultatet blev klart underkänt. Men en halvvuxen kalv chansade hon inte utan stack det snabbaste hon kunde mot höger, ut ur scenen.
Annars rådde vackert ljus. Löven kämpar ännu framgångsrikt för att få pryda bokskogen. Vi lever i en härlig tid.

fredag 16 oktober 2015

Lunchtid och kärrhök (2)





Ingen örnkontakt den dag som följde förra inläggets. Men bjöds istället på annat. Till slut sken solen över mitt ansikte. Eller snarare fågelns. Den förmodat juvenila blåkärrhöken är åter på ingång...





I kraftig motvind som för dagen rådde seglade höken elegant på sina vingar i en hastighet som kunde underskrida 1 km/tim. Den stod praktiskt taget stilla utan att behöva ryttla. Förmodligen granskades markvegetationen synnerligen noga efter något ätbart.





Närmre och närmre. Perfekta förhållanden rådde. Jag behövde bara trycka på knappen; fågeln praktiskt taget fotograferade sig självt. Kraftfullt nackparti, eller vad tycks? Den här individen kommer tillbaka i bloggen, var så säkra.

torsdag 15 oktober 2015

Gås vs örn



Fortsätter på tema gäss.
Gårdagens morgonljus underträffade t o m kamerans vinterinställningar. Framme vid vattnet händer inte mycket av intresse heller. Några rovfåglar, några gäss, några svanar och änder. Räknar sakta ner från 50 mot noll. Noll! Plockar undan grejerna, råkar titta ut genom passagerarfönstret. Hann se två stora fåglar dra förbi med kurs över min bil. Vad händer nu?







Fram med kameran! Denna bild den första. Ute i verkligheten uppfattade jag havsörnen men kunde inte ID:a fågeln den förföljde. Nu ser jag ju att den tilltänkta lunchen utgörs av en stackars vitkindad gås.







Hur jakten slutade vet bara en eller båda av fåglarna. Här koncentrerade jag mig på örnen när den jagar gåsen tillbaka mot mitt ställe. Sen var båda försvunna från scenen.
Har aldrig sett sån förföljelsejakt innan. Trodde dessa rovfåglar mest intresserade sig för stillasittande byten som de överraskar från hög höjd. Särskilt fort gick det inte heller och gåsen var märkligt nog för en gångs skull en tyst gås. Fick använda i sammanhanget lång exponeringstid 1/800s vilket kan ses på de oskarpa fingrarna på örnens vingar.
Tillbaka till samma ställe idag. Mycket bättre väder. Redan pirrar det i magen...

onsdag 14 oktober 2015

Gäss!



   






Bara några bilder från senaste dagarna. Sträcken med gäss är gigantiska. Ändå syns bara en enda individ på bilderna. Förklara det den som kan!

tisdag 13 oktober 2015

Semesterdag




Ledig dag idag, hurraa!
Men det regnar och är grått som våtfilten. Knappt det går ens att fotografera fåglarna vid matningen.Vad ska istället göras idag? Snickra, städa, diska, kitta fönster? Hmmm.
Två timmar senare. Det regnar än mer. 6 grader "varmt" och ostlig vind. Med kameran i knäet tittar jag från bilen ner på en tom vattenspegel. Några steglitsar lyfter plötsligt, hade inte sett dem innan. En Subaru stannar till en vägbredd ifrån, ut hoppar en glatt hälsande man som genast börjar dona med hinkar och verktyg. Han har något tryckt på jackan, Ekologigruppen eller snarlikt. Bara att åka vidare.

Stannar istället till nere vid ån. Hinner börja fotografera änder tillsammans med storskrake på strandbrinken när en Volvo parkeras halvmetern bort. Glatt pratande börjar tre herrar skramla med kaffekopparna och en går fram till mig och frågar vad det är för intressant jag fotograferar? Snarare fotograferade. För där flög alla sin kos. Bara att åka vidare.

Så var min lediga dag. Inget vidare fotografiskt lyckad som framgått. Så vad kan finnas i arkivet?







För bara några dar sen, i mycket bättre väder. En ensam gråhäger flög längs sjökanten, ropade ut sitt karaktäristiska skränljud. Kan se framför mig hur skäggmesarna höll för öronen... Annars såklart en ståtlig uppenbarelse, hägern. På tal om ingenting alls. Medan kameraslutaren jobbade för fullt fick jag höra en skådare berätta att bara nån timme tidigare hade inte mindre än fem ägretthägrar dragit förbi tornet, landat inne i oåtkomlig vik norröver. Fem ägretthägrar! Där skulle man varit med.

måndag 12 oktober 2015

Vintermatning planeras



Håller på att utveckla vintermatningen så att såväl fåglar som fotograf blir nöjda. Med årets plattform får jag plats med dubbelt så många matställen (nä, ingen rabatt här på solrosfrö, tyvärr) och har placerat hela rasket en bit längre bort från vardagsrumsfönstret. Avståndet var tidigare idealiskt för de riktigt små. Men när besöken numer inkluderar de större fåglarna behövs mer svängrum.
Duvhöken, t ex. Eller är den sparvhök? Denna bild är i princip obeskuren.





Och det är bara med nöd och näppe fågeln fick plats på bildytan. Förhoppningsvis ska nya arrangemanget ge minst lika många fotomöjligheter men mer möjligheter i efterbearbetningen. 

söndag 11 oktober 2015

Inte mörkrädd...




Ännu en bild från den där sena kvällen, 1/60 s ISO 9000 och på frihand, då. Har studerat detta foto på flera skärmar och på en del kan den ha små stick av magenta, men inte på min kalibrerade. Alltid svårt det där att presentera bilder på olika typer av skärmar som vi alla gör och har.
Till en början trodde jag det var en ytterligare hind jag fotograferat. Inte ens det minsta horn finns ju att se. Men bilden föreställer nog ändå en yngling. I alla fall tycker jag den kraftigt ansatta halsen tyder på det. Spetshornen döljs av de stora öronen. Man kan däremot tydligt se att radarn är påkopplad. Här råder helt öppen terräng så det är bäst att noga kolla läget innan man slappnar av och börjar beta av det ännu saftiga gräset från slutet av förra månaden. 

lördag 10 oktober 2015

Slumpens skörd


Den här bilden överraskade mig glatt.
Kunde inte tro att det sneda motljus som rådde för dagen på platsen kunde bli något annat än platt.
Men här pågår något som inte kunde förutses.






Platt ljus?! Vad pratar han om, egentligen?
Nå. De fina högdagrarna har inget med lågt stående sol att göra. Inte alls. Saken var den att sothönan simmade mellan mig och några knölsvanar. Sistnämnda stod på en flotte och putsade sig. Bildidén var att visa på de olika fåglarnas kontraster när sothönan till sist simmar in i samma ruta. Eller nåt i den stilen.
Istället fick jag en glimrande högdager, skapad av reflekterat ljus från den stora, vita svankroppen. En upplättningsskärm, helt enkelt. Alla som fotograferat i ateljé vet vad jag talar om. Plötsligt skapades dynamik i högdagrar samtidigt som detaljer i hönans svärta tittar fram. Oavsiktligt växte en i mitt tycke bra bild fram inför snopen uppsyn! Alla älskar vi väl när sånt nån gång händer?

fredag 9 oktober 2015

Lunchtid och kärrhök





Den här roade mig under några minuter mitt på dagen igår. Har hittat tillbaka till ett nygammalt ställe där det särskilt vinterhalvåret  - innan isen lägger sig - kan påträffas förvånansvärt många rovfåglar.
Jag tror denna är juvenil blå kärrhök, mer kunniga får gärna yttra sig över detta.







Höken höll kurs mot mig, Bara metern ovan mark. Då och då dök den ner i gräset. Nåde den lilla tätting som försökt gömma sig där! I den starka vinden stod den majestätiska rovfågeln nästan stilla i luften.
Fotograferad från bil. På tal om det. Har lagt märke till att rovfåglar inte nämnvärt verkar störa sig på lågt spelad musik. Heureka! I ett slag blev väntan på något intressant så mycket enklare.

torsdag 8 oktober 2015

Smakligt upplägg



Unga lärkfalkar proppar i sig så mycket mat som möjligt inför rutten ner till vinterkvarteren nånstans i Afrika. Bortsett från sländorna tycker nog alla att de är roliga att se.






De måste ha fantastisk syn och kan svänga på femöringen. Bytet konsumeras - som på bilden - i farten och det tar bara sekunder innan nästa börjar jagas. Ett gäng lärkfalkar tömmer nog mer eller mindre ett område på trollsländor. Efter bara några minuter är de åter borta. Fascinerande rovfåglar. Och mycket vackra. Tur man inte föddes som insekt...

onsdag 7 oktober 2015

Medan man väntar



För det mesta händer inte så mycket nere vid strandkanten. Oavsett vilket ställe man valt för dagen. Det är de där magiska och avvikande ögonblicken jag brinner för. När det oväntade plötsligt knackar på dörren.
Medan man väntar :







Eller så här :






Eller tusen andra motiv jag inte ska plåga er med. Ha en bra dag!

tisdag 6 oktober 2015

Skönjbart fototillfälle



Hösten har som sagt bjudit på en hel sträng vackra dagar med bra ljus.
Flera bilder publicerade.
Så kan vi ju inte ha det i denna blogg.
Därför tillbaka till förra månadens kronviltsäventyr.







Jag lyckas faktiskt se hinden i skumrasket. Se den med mina egna ögon, Så ingen slumpbild ; hon var bildmotivet. Detta är väl efter solens nedgång och höstmörkret har redan fallit till riktigt låga nivåer. Tror aldrig jag på frihand tagit bilder på djur utomhus under liknande förhållanden. Men vad gör man när viltet kommer fram först då? Stativ har jag gott om. För dagen allihop hemma....
1/80 s, full bl 5,6 och ISO 13000.
Hinden tittar upp från gräsbanken till ett vattenmagasin. Vet inte om kronhjort direkt gillar bada, men duktiga simmare är de.
Höga ISO-talet till trots ingen särskilt svår bild att redigera. Som naturfotograf kan jag bara älska de möjligheter tekniken gett oss på senare tid.

måndag 5 oktober 2015

Luddig natur



Grönsiskan nedan tiggde om att få bli fotograferad. Fågeln betraktade mig noga, följde varje rörelse i mobila gömslet bilen. Inget märkvärdigt med det, kanske. Men all aktion ägde rum på en handfull meters avstånd.







Efter ha tuggat i sig av det goda försöker den nu göra sig av med de växtdelar som kanske nån gång blir till ny tistel. Siskan hade lite att ställa med för luddet klängde sig fast i näbben, ville flyga längre bort. Efter ha skakat på huvudet var den till sist befriad och kunde ta nya tag i skafferiet.

söndag 4 oktober 2015

Tre bilder





Gräsand simmar i den smala ån. Här härskar mörkret. ISO 1600 fick användas då bilden togs för ett par dar sen.







Den här gräsanden (?) simmar istället i sjön under ideala förhållanden. Kvällsljus, stiltje. Men ser hon inte lite ruggad ut? Kanske det är vinterdräkten som ska plockas fram.






Ännu bättre ljus, bara några minuter senare. Ensam gluttsnäppa trivs bland allt det guldfärgade. Vi härnere i söder har haft en fantastisk höst, men nu verkar det ta slut.

lördag 3 oktober 2015

Lycka!




Jag och nötskrikor är inte särskilt kompatibla. Normalt sett. Vanligaste scenariot det där skrikan lyfter, skriker, försvinner. Innan jag ens hunnit få upp kameran Och de flyger aldrig mot, alltid bort.
Så förstå min lycka när den här från ingenstans dök upp igår. Hade dessutom smaken att flyga i medljus. Vilken tur! Medan jag står där i tornet och begrundar detta kommer nästa :






Som den tidigare. Men nu med ekollonet som ska gömmas undan någonstans bland otaliga gömmor.
Nu gick jag verkligen bananas!
Har fått en halvbra bild på dessa fåglar en enda gång tidigare. Nu plötsligt flera i flykt. Mama Mia!

fredag 2 oktober 2015

Försiktig modell





Lövsångare?
I alla fall en sångare som gömt sig djupt inne i skuggorna, därnere vid sjökanten. En liten, liten solglimt letar sig ner mot trädklykan. Tar bild efter bild, hoppas fågeln ska ta ett ytterligare steg framåt. Till sist gör den det och bilden kom i hamn.

That blue feeling





Nog ser den lite ledsen ut? Kanske den begrundar att vintern snart står inför dörren. Ska jag sticka eller stanna? Hösten som pågår har ju varit så bra.
Upp med hakan! Enligt SMHI blir höstvärmen kvar ett tag till, lilla fågel!
Sorry att hela fågeln inte kom med. Den fick inte plats i sökaren.