tisdag 31 maj 2016

Falkar i luften!






Har senaste veckorna haft ett öga reserverat för den aftonfalk som lär ha uppträtt i mitt område. Har jag förstått rätt skiljer de sig inte så mycket till utseendet jämfört med kusin lärkfalk. I fågelidentifieringens svåra värld kanske jag ändå inte märkt vad som placerats framför objektivet...


Här ett par flygbilder på lärkfalk, tror jag. Tagna under perioden vi talat om. Har oxå försökt få skott på gök, men de är hittills än mer tuffa att göra med, tuffare än t o m falkarna.

måndag 30 maj 2016

Årets grodbild





Vet inte om det är snacks som kryper runt på det där strået. De är hur som helst i stor fara. Dränkta eller uppätna. Deras liv hänger på skör tråd, bokstavligen.

Grodan fotograferades i en ynklig översvämning. Blicken jag ges ser kall, opersonlig ut. Kanske den hatar mig för att jag som de flesta andra människor inte kan undvika köra över några vart år de tar regniga vägar i besittning. Slafs, slafs! Hjulhusen fulla med grodor... Hur gärna man än försöker undvika situationen.

Vackra är de tycker jag och min fru har ett särskilt gott öga för paddor så allt är inte bara elände. Visst är det väl oxå så att nybyggda vägar vid våtområden numer kan förses med särskilda undergångar? Tycker jag är en utmärkt idé.

söndag 29 maj 2016

Fler svarttärnor!





Lovade ju att försöka komma tillbaka med bättre bilder.
Med mina grejor rejält svårfotograferade och det ligger en hel del förbättringsarbeten bakom varje ruta.
Såhär kan se de ut i vilande tillstånd. Jo, de är skygga och håller avstånd, var så säkra.






Fick lite bättre väder och det är en god start när arten ska flygfotograferas.








Bilderna från igår. Såg inga andra fotografer så de har väl redan tagit hem sina bilder. Eller kanske inväntar än bättre ljus?

lördag 28 maj 2016

Gymnastisk



Tänk att kunna vrida på huvudet så där. Ha full koll på allt som händer 360 grader omkring en.
Att dessutom kunna göra det i flykt utan att kraschlanda.







Annars framgår väl att ett dopp i sjön just  utförts.
Något napp blev det inte denna gång. Inga stekta sparvar verkar vilja flyga in i mun från ovan heller. Sjutton oxå!

Vill passa på att hälsa till fotograf Håkan Andersson. Tack för trevligt sällskap däruppe i tornet.

fredag 27 maj 2016

Minne från skoltiden...





Här ovan en ytterligare bild på min mattelärare. Minnesgoda läsare känner säkert igen honom i annan (fågel-)gestalt.
Precis så här såg han annars ut. När han höll på att dela ut de färdigrättade proven och kom fram till min bänk.

Kors, jag minns det fortfarande efter alla dessa år.
Jo, jag blev humanist och har inte ångrat det valet en endaste dag :)

torsdag 26 maj 2016

Liten & stor



Skrev tidigare - apropås tragedin med svanen och gässlingarna - att störst måste vara juste.
Svanen klarade inte det. Men här ett exempel på motsatsen.








Förvisso kanske de bara "sällskapade" en kort stund. Men det ska genast att sägas att det råder hård konkurrens om platserna på flytflottarna. Här tycks man vara nöjd med varandras närvaro, nöjd med det fantastiska väder vi haft ( är det inte konstigt att detta ändrades genast min första ledighetsdag infann sig?).

-Se så bra vi fått det. Vilken plats vill du ta? Säger den lilla.
-Öhhh, jag tror jag tar den närmast din. Säger den stora.

Jag tycker det är alltid lika roligt att se när naturen kommer överens med sig själv!

tisdag 24 maj 2016

Tre BIF:ar












Alla är signaturfåglar i mitt område.
Det är gott att ha så mycket vackert flygande omkring sig.

Av de tre är såklart havsörn mest skygg. Glada kan flyga nära förbi - om man har tur - men stork är värst/bäst. De kan konsten att totalt ignorera en fotograf. Hoppas att de lyckas överföra den egenskapen till de europas vilda vitstorkar som börjat sällskapa med de hägnuppfödda.

måndag 23 maj 2016

Spillkråka & Beatleskråka








Till rytmer från skogens trumvirvelvirtuos äntrar en liverpoolare i förskingringen sin scen...

söndag 22 maj 2016

Bilden ljuger!




Nä, riktigt så här långt har blomsterprakten ännu inte nått.
Bilden togs för knappt 1 år sen, första veckan i juli 2015.

Det är lustigt med teleoptik. Här kan man få intrycket att jag exponerat haren liggande platt på mage. I själva verket befinner jag mig på en plattform, nästan 5 meter upp. Haren, kanske 15 meter bort, närmar sig försiktigt medan den då och då stannar upp, tar sig ett snacks.

Härligt somrig bild, om jag får säga det själv. Det bästa är att snart är vi där...

lördag 21 maj 2016

Frieri som i Disney




Har han kanske just uttalat de magiska orden?
Vill du leva med mig?
Blygt slår hon ner blicken, vänder bort huvudet.
Nu väntar vi alla på vad blev svaret?

fredag 20 maj 2016

Välkommen besökare





Egentligen ska dessa fåglar fotograferas under bättre ljusförhållanden. Det är de värda, tycker jag.
Samtidigt är jag glad att kunna visa upp svarttärnan. En speciell art här i mitt närområde.
Förra året var ett bra häckningsår - åtminstone var bona i flertal -och det fortsätter förhoppningsvis så även i år.









Nästan lika snabba som fisktärnan och med det där ljusslukande svarta huvudet utan större kontraster att låsa på, är fågeln en utmaning att fotografiskt fokusera. Dessutom håller de sig helst på egen kant, långt bort från (fasta) gömslet. Det ska snart bli bättre väder, utlovas det. Kanske bättre bilder framöver flyter in i bloggen.

torsdag 19 maj 2016

Tankar till en naturfotograf



Mitt namn är grönbena och jag försöker faktiskt sova här! Kan du respektera det, fotografen!?






Nähä, då vill jag dricka lite vatten. Och ta en mask till lunch.






Innan du kom trivdes jag bra här, i det vackert gröna.  Vackert g r ö n t, g r ö n bena, grabben. Förstår du det? Så var vänlig lämna mig i fred nu när jag vill återta min tupplur. Va!?

onsdag 18 maj 2016

Kråka trakasserar glada





Kråkor är själva duktiga på att låta sig trakasseras av t ex de tofsvipor och fisktärnor vars ägg de vill komma åt. Såklart har kråkor sina "intressen" att beskydda och vidtar nödvändiga åtgärder för att hålla boplundrare borta. Glador älskar kråkungar... Till middag, alltså.

tisdag 17 maj 2016

Par i spov





Inte så lätt som man kan tro få med två spovar i samma ruta. Jag talar förstås om att göra det på fotograferingsbart avstånd. Fotograferingsbart som jag tycker det. Men mina grejor påskruvade.







Skälet är förstås att de individuellt gör sig höga som masten när de sträcker på sig. En titt åt sidan och del av majestätiska näbben hamnar utanför... Så fåglarna ska helst stå stilla eller åtminstone röra sig förutsägningsbart. Samtidigt vara rätt nära varandra. I den kaotiska värld som är Naturens inträffar sådant - nån gång!

måndag 16 maj 2016

Välkommen till hagen, kaja!



Som bekant har jag en svag nerv för gråkråkan med sin intelligens och mångsidighet.
Finns en annan kråkfågel lika avskydd bland folk i allmänhet. Inte för att jag för ett endaste ögonblick tror nedanstående bild i det avseendet ändrar något. Tänker på alla de stadsbor som får nattsömnen saboterad av stora skaror kajor. Men enstaka fågel förmår ändå skänka annat djur glädje. Det är sant.







Ser väl ut som boskap av Highland Cattle får sin ljuvliga päls plockad på insekter?  Ett gott exempel på symbios i naturen. 

lördag 14 maj 2016

Sällsynt möte!




Det är mycket nu. Så mycket att dessa bilder blivit liggande.
Tagna på långt håll- vad annars? Alla fotomöjligheter med ägretthäger som bjudits mig vid sjön är av karaktären korta möten - lång distans. Tänk om nån dag motsatsen inträffar? Får i alla fall mig att tro att fågeln är skygg som få.
Nå, jag vandrade mot bilen och ser något ljust sticka upp över vegetationen, framför viken i fjärran. Trodde först det var något med boskapsinhägnaden. Sen rör detta något på sig...

Plötsligt. En ägretthäger flyger upp, tar ett varv och sen ner för landning. Som visas i bilden ovan.






En ägrett är synnerligen ovanligt. Att plötsligt tre individer välsignar dagen med sin närvaro är en raritet. I alla för mig. Att få alla tre samtidigt på bild blev dagens jackpot.
Jag fotar och njuter. Tänker så fantastiskt att här står bara jag. Ensam med dessa fina fåglar. Var är alla skådare?
På grusvägen hem kommer svaret. I form av lätt igenkännbar, stor hyrbil som i full fart, proppfull med människor, på två hjul är på väg till platsen. Bara att snällt vika åt sidan och hoppas det inte smäller...
Tyvärr inga fler observationer av trion. De drog väl vidare. Eller kan de gömma sig, långt därinne i vassen?

torsdag 12 maj 2016

En hjort - två bilder


Det skiljer några dagar, en kvart om kvällen, och perspektivet är omvänt. Men nog ser det ut att vara samma hjort på exakt samma ställe?










En väl använd viltstig borgar för platsens kontinuitet. Undrar om han kommer fram vid halvåttatiden även framöver? Skulle underlätta dagens planering väsentligt...

Vi har haft en fantastisk maj, nu ser det goa vädret ut att snart ta slut för denna gång. Det är lätt(-are) vara naturfotograf dessa dagar.

onsdag 11 maj 2016

Dagens nyheter för mig, tack





Gråkråkan är allätare. Så står det i min fågelbok. Den plundrar bon på ägg, äter insekter och mänskligt avfall, ja sopor, då. All detta är sant. Och utgör säkert flesta människors uppfattning om arten. Som i sin tur format beska omdömen om en i flera läger hatad fågel

All detta är dock att förringa fågelns kapacitet. Den är nämligen fullt kapabel att jaga sin egen föda. På bilden ovan dyker den i flack vinkel ner mot vattenytan. Vad hittar den på där?







Voila!
Likt fisktärnan eller måsen kommer den upp med fisk i mun.






Läsare av denna blogg har tidigare på bild fått se glada fånga fisk. Samma modus operandi som kråkans. Världen är inte längre som den först såg ut...:)


tisdag 10 maj 2016

Ny bekantskap


Ny art för mig blev ett kustnära kryss. Där vi tillbringade förra veckan var de så vanligt förekommande att bara efter några dagar kändes vi som långtida polare, jag och ejdern.






I mina ögon en exeptionellt vacker fågel. Färgschema som teckningsmässigt. Därtill orädd även om det kanske inte ska överdrivas :  Här lever djur och människor tätt intill varandra. Jag kunde, hukande bakom klippblocken, smyga mig allt närmre och till slut stå fullt synlig kanske tjugotalet meter bort. Utan att oroa det minsta. Fågeln sökte klippornas utstrålande solvärme och på bild håller den i maklig takt på att utforska arkipelagen efter nytt ställe.

måndag 9 maj 2016

Knölsvan utan hämningar





Fina vädret till trots är allt inte solsken därute i Naturen.
Har sett en del svanar bli väldigt aggressiva mot gäss. Övriga tider på året simmar de tillsammans som bästa grannar. Men med egna ungar att försvara begås övergrepp som känns helt onödiga.

De var tre gäss från början Någon med egna gässlingar stillsamt guppande intill. Svanen närmar sig, uppblåst inför strid. Gässen kan inte göra annat än att med sina ungar simmandes försöka ta sig därifrån. Men för sent, tyckte den attackerande fågeln. Den fräser bort de vuxna, som snabbt får förstärkning av nytillkomna gäss, alarmerade av desperata kacklanden på hjälp.
Inte ens fem gäss biter på svanen som våldsamt attackerar alla. Det är ett förfärligt plaskande och tjoande därborta.







Sen dränker den gässlingarna. En efter en. Kunde med egna ögon se en flyta upp och ned. Tyvärr - eller kanske snarare tack och lov? - är avståndet så stort att detaljer inte klart framgår i bilderna. Vill någon titta efter, är det i alla fall just vad som sker i bilden ovan.

Usschh! Jag vet, hemska bilder på fler sätt än ett. Men vill ändå att de visas. Men...
Är man störst måste man vara juste. är det inte så?

söndag 8 maj 2016

En sprinter har anlänt!





Fisktärnan är här, igen. Nåja, det hände förra veckan. Här hovrar i alla fall en individ några meter ovan vattenytan medan den funderar på att landa eller inte.








Här flyger en annan i hög fart.
Omgiven av sjöblått, inramad av vass. Typiska färger i min sjö hemma dessa dagar. När vädret är fantastiskt.

Nu väntar jag på svarttärnans ankomst...

lördag 7 maj 2016

Simmande fåglar



Svanen glider sakta fram över helblank vattenyta. Själva sinnebilden för naturens blidhet? Pyttsan, som jag hoppas visa i kommande inlägg. Denna är i dessa dagar en otroligt aggressiv art.







Om dessa finns väl inget annat än gott att orda om?







Skäggdoppingparet personifierar i sin förlovningsritual - ej visad här - på mest rörande vis värden som trofasthet, med grunden till bobyggande och pur glädje att bara finnas till och förhoppningsvis alstra nya generationer med samma ideal.

fredag 6 maj 2016

Brushanar





Skyggt tittar de fram bakom gräset. Oftast, inte alltid med gruppen i samlad närhet.
När gräset blivit högt nog lär de mestadels bli osynliga. De som stannar kvar.








Brushanar rockar ängarna!

torsdag 5 maj 2016

Kommer i alla storlekar



I väntans tider passar man på att förse sig så mycket man orkar. Väntan? När ungarna kommer är det slut med den sortens liv. Fågelföräldrar hör väl till de som jobbar hårdast med avkomman.







Det är kanske därför man just nu ser så många individer sno runt med näbben nerkörd i marken mest hela tiden. Och - enligt samma resonemang - snart än oftare. Godis för naturfotografen, så klart..

onsdag 4 maj 2016

I luft och på mark





Tofsvipan har redan välsignat fågelfotografen med sin närvaro flera månader; de första anländer i slutet av februari eller början av mars. Då kan det ibland ( för mig ) kännas att det är nog med bilder. Men tittar man mer noga efter efter i arkivet gapar tomheten stort. Så det känns bra att hitta ett par foton på denna fina, trofasta fågel.

Uppseendeväckande metallglansen till trots upplever jag fågeln som lite tråkig. Men det är bara att titta efter en gång till. Den har ju i bästa stunder allt annat än tråkigt färgschema.

I luften är den erkänt svårfotograferad. Här bestämde sig fågeln att glidflyga rakt fram ett par sekunder och då blev det så mycket enklare.