fredag 31 juli 2015

Kostar så lite att tänka på djurens väl



De växer inte på träd, paddorna. Bäst att ta hand om de som ändå finns kvar.
Jag relokaliserade denne individ när den var på väg under bilarna på parkeringen. Bilarna? Ja, min och en till... Man kan inte tala om trafikstockning därute i skogen. Arbetsgången blir som alltid : Först fotografering, sen hjälp.






Såg att den var fläckig på undersidan. Jättebra om någon därute vågar sig på en gissning om vad för sorts padda. Här tittar den fram bakom grästuvan en bit bortom överhängande trafikfaror, spänner blicken i objektivet. Min fru har alltid älskat paddor, så, ja, det gör jag oxå numera. För visst är de coola?

torsdag 30 juli 2015

Hind & kalv



Kan inte tro på det. Jag tittar på bildens Exifdata och den säger nedanstående bild skapades förra veckan. Huh?
Inte hade vi så fint väder, tidig kväll då? Antingen ljuger kameran, eller förhöll det sig faktiskt så. Kanske på bild kvällen ser aningen ljuvligare ut än verklighetens, jag vet inte.





Plötsligt dök de upp framför mig. För ett kort ögonblick, sen var de borta med karaktäristisk studsig galopp. Jag går inte lika ofta mina skogspromenader numer. Så det var första dovkalven för mig hittills i år. Sagodjur i dito landskap. Ibland vill jag vara hjort.

onsdag 29 juli 2015

Hälsning till hare!





På bloggen har senaste åren presenterats nästan lika många inlägg om havsörn som på hare. Så fördela det sig förstås inte ute i verkligheten. För att råda bot på slagsidan visar jag ett par bilder på en intet ont anande figur, som aldrig tittade uppåt där jag stod i ett torn. Följaktligen inte såg mig och lika följaktligen gav upphov till bilder från nära håll. Sen morgon råder och sommarnattens dagg har ännu inte gett vika för värmen.






Flitig som ett bi flyttar den sig runt i vegetationen. Sitter stilla några sekunder, klipper med öronen, hoppar vidare.






Här börjar den bli misstänksam. Antar att de välutrustade antennerna pejlat in slutarljudet. Men inte värre än att den stannar kvar ett litet tag till innan den hoppar ut på grusvägen och via den byter "arbetsplats" till annat gott gräs. Fotograferades i nära nog vertikal vinkel.

tisdag 28 juli 2015

Tjuv & rackarspel








På bild har jag tidigare sett amerikansk vithövdad örn tvinga till sig fisk från en stackars fiskgjuse. Nu vet jag att örnens kusin i Sverige är av precis samma skrot och korn. Fast denna gång drabbades en glada. Här har förföljandet just inletts. Tagen på långt håll är serien inte av bästa kvalité, tyvärr. Det tråkiga ljuset är inte mycket att göra åt heller. Det verkar höra till när ett sånt här tillfälle yppar sig.






Man kan tydligt se gladans fångst. Och örnens målmedvetna pose där den positionerat sig just bakom.






Genom sökaren såg jag bara att den förföljda fågeln droppade av. Sekunden senare är örnen ensam herre på täppan med sitt nyfångade byte väl förankrat i klorna...







...vilket bättre kan skönjas på denna annars usla bild.
Naturen är hård, den starkare vinner för det mesta. Skicklig fiskare själv syns det ändå en smula underligt att havsörnen måste busa med andra fåglar om fångsten. Jag tror den gör det för sportens skull : Det är roligt att trakassera mindre djur. Men hur kul om gladan skulle försvara sin fångst?

måndag 27 juli 2015

Fripassagerare





Ett par unga starar visar påhittighet. Precis som i filmerna från afrikanska savannerna. Där som här drar djuren nytta av varandras tjänster.

söndag 26 juli 2015

Svårflörtad!



Bara en gång tidigare har det hänt mig. Då landade fågeln några meter utanför gömslet, nästan i jämnhöjd med 400:at jag hade påskruvat då.
Den här gången fick jag fotografera nästan rakt ner. Stod i tornet två våningar upp.








Vad är det då jag fångat på sensorn? Min absoluta misstanke säger rörsångare och den är en svårfotograferad jä.... Sitter stilla knappt sekunden ens innan den byter gren. Förmodar den med sin smala, långa näbb rensar lövverken på små kryp, läs insekter. Inte ens hela fågeln kom med. Rörsångaren sörjer. Men jag är glad. Buskarna huserar även ärtsångare och de är nästan lika svåra att fotografiskt komma till tals med.

lördag 25 juli 2015

Vem behöver en hårtork?



En ytterligare långdistansbild. Ber om överseende med kvalitén. Men stå ut. Den vill berätta om något i alla fall jag inte sett tidigare.
Den gamle havsörnen sitter alltså på den vanliga stolpen. Kan den göra timmarsvis skulle den vilja. Nu flyger den upp och bort, försvinner under vassridån bakom. Eftersom den inte dyker upp och tar höjd, misstänker jag att den rastat nere vid vattnet. Kanske den tagit ett byte? Eller blött ner sig på annat vis?






 Efter några minuter sätter sig fågeln på samma stolpe igen. Och nu händer det intressanta. Likt skarven fäller den ut vingarna, balanserar i motvinden. Så var det. På ena eller andra sättet hade örnen badat. Nu torkar den vingarna. För gott och väl tio minuter håller den på så, vinglar lite men bibehåller balansen. Fäller därefter ihop vingarna och säger tack och adjö i det att den försvinner bortom trädridån.
Kanske fler/alla fåglar låter föna sig efter badet? Bara att jag aldrig sett detta beteende från havsörnen tidigare. Over and out!

fredag 24 juli 2015

Glad som....



Idag är jag glad som lärkan. Har nämligen på egen hand - helt egen hand - fixat hydroforpumpen. Jag, Klas Ljung. Humanisten. Ni läste rätt.
Så istället för att vänta på rörmokaren kan jag åka ner till sjön och se vad den har att erbjuda för dagen. Ett byte jag gärna gör varje dag resten av livet...







Så varsågoda. Självporträtt vid frukosten från idag.

torsdag 23 juli 2015

Fiskgjuse




Den här gången förlade gjusen fisket mycket närmre. De är trevliga fåglar att fotografera just nu, mitt i intensiv matningsperiod som de är med en eller fler omättliga ungar i boet.






Den här individen hovrade över vattenytan kanske 20 meter upp.






Synd den inte fick korn på någon fisk. Efter någon halvminut tröttnade den och flög vidare.

onsdag 22 juli 2015

Fotografi som förr




Dagens bild få bli skrattmåsens. Den flyger mot mig på låg höjd. Det ger tillfälle att avbilda den mot mer intressant fond.







Visst är sjön vacker? Bilden är underexponerad för att skyddar högdagrarna samtidigt som färger ges extra must. Förr fotograferade jag mycket på diafilm och det tänket finns fortfarande kvar. Uppenbarligen.

tisdag 21 juli 2015

Gråväder råder





Inte så lätt att få korn på fågel dessa dagar. Fick istället en rysansvärd föraning av vinter när jag gick igenom skogen utan kvittrande ljud. Med något undantag var skogen tyst.
En röd glada satt tyst på sin gren, spanade ut i det grå. Ser ilsken ut. Enligt Wiki fanns bara några tiotal individer av denna art kvar så sent som 1970 tal. I hela landet. Vilken tur man inte fågelfotograferade då...






Dagens andra fångst blev en lärkfalk. Fast först tyckte jag den var för ljus men det var nog synvilla. Den här jagades bort av två ilskna fisktärnor, jagades långt bort. Hann fixera den just innan den försvann bakom trädridån.

Smått






På tal om bakgrund vs huvudmotiv.
Här får ögat ordentligt leta runt i bilden innan hjärnan bakom förstår varför denna bild publiceras.
Taget på långt håll nere vid sjön. Blott andra gången jag registrerar en kungsfiskare på det stället.

måndag 20 juli 2015

Varianter





Häromsistens i skogen under en ljuvlig kväll. Ja, såna finns även denna sommar. Haren är tagen med lång brännvidd och på 1/80s. Ska ju egentligen inte att gå att göra, heders åt optikutvecklarna.






Ännu lite senare och med mindre optik. Här med kortare exponering och istället högre ISO-tal. Två helt olika impressioner med olika utrustning på samma djurslag. Oxå två helt olika bilder där fonden i sista åtminstone för mig betyder lika mycket som huvudmotivet haren.

söndag 19 juli 2015

Artist på gott humör




Efter en resultatlös kvälls traskande kom jag att tänka på en bild jag tog 2011. Den glade, vita dovhjorten.
Så jag gjorde om den en smula med nyare programvara.
Så håll till godo. Det svänger om djuren i skogen!



lördag 18 juli 2015

Hävdar sig!





Den som var aggressiv var den lille, den längst t.h i bild. Övriga skäggdoppingar var helt enkel inte önskvärda i det revir den uppmätt åt sig. Andra fåglar verkade kunna samsas, bara inte denna. Detta område är mitt!! Här gör den en halvhjärtad "tjurrusning", fåglar skingras åt alla håll.





När detta inte skedde snabbt nog blev "den lille" förb....d och gav sig på inkräktarna en gång för alla. Intar en förrädiskt låg anfallsställning, sen blev det fart. På den och alla andra doppingar! Visst ser angriparen lömsk ut? Jag skulle inte vilja möta den uppsynen ensam i en mörk gränd...

fredag 17 juli 2015

Ljus är fotografi är ljus





Från tidigare idag - ehhh, igår. Motivet är väl inte det mest ovanliga. Men bakgrunden är.
Fågeln sitter lågt under en ensam ek. Lövverket silar det rätt hårda eftermiddagsljuset till fraktioner av ursprunget. En liten solstråle lyser så upp grenen, lämnar bofinken i skugga. Kanske hade varit bättre tvärtom. Men Moder Natur kan inte styras, hon är sin egen koreograf och det är bara att ta emot som bjuds. Jag är rätt nöjd ändå.

torsdag 16 juli 2015

Ny generation på G




Halva sommaren har gått. Redan uppträder de första juvenilerna ensamma på scen. Här tofsvipa.







Den här tog ett rejält gyttjebad där den ensam vadade fram i gyttjan. Kunde inte se om den fiskade upp något ätbart eller den bara var på lusttur. Föräldrarna finns kvar i området ett gott stycke till och hjälper kanske till om magen skulle knorra.

onsdag 15 juli 2015

Beundrar blomprakten




Inte bara vi människor som gör. Gillar blomsterängar. Haren som jag fotograferade från ovan i tornet, verkar ju mer eller mindre förhäxad av blommors skönhet. Vilken härlig tid vi lever i just nu!







tisdag 14 juli 2015

Ett ögonblick från djurparken





-Du är mycket vacker. Men prata lite högre, tack.

-
He,he. Påfågeln navigerade elegant fram till sitt "bordssällskap", bland matgästernas bord. Trodde kanske han just mött sin perfekta matchning...

måndag 13 juli 2015

Kärt barn har många namn, som bekant





Mycket fiskgjuse på senare tid, märker jag. Den eller nån kusin lär på något språk även kallas för fiskörn. Har jag sett nånstans.
Hur som helst. Här kommer en gjuse elegant surfande över vattnet på sin bräda? Nä, inte alls. Men håll med om att balansen i alla fall är fulländad.






Längre än vanligt slår den med vingarna, försöker bli luftburen. Något stort kämpar emot...






Äntligen uppe!
Med en gädda så prydlig jag själv som sportfiskare känt mig en smula mallig.
Fotograferades på l å n g t avstånd.

söndag 12 juli 2015

Långt bort & nära




Igår satt jag hela kvällen framför min nya laptop, som ibland får tjänstgöra som bildredigeringsdator. Nödvändiga program har installerats, nu ska här jobbas!!
Ut kommer bilderna. Men namnen? Min valda titel + ett enkelt löpnummer. Inget mer. Inte en enda  "färdigredigerad" bild kunde senare öppnas...
Shit!!
Tror jag kom på det efter ha brottats med datorn några ronder. Man ställer outputen en gång för alla vid nyinstallation. Sen glömmer man bort den. Default är ju såklart inte den uppsättning jag använt. Men nu hoppas jag bildströmmen - och bloggen - får leva vidare ett tag till.







Långt bort och nära, var det. Tre unga kronhjortar - Tripp, Trapp och Trull -  vältrar sig i bondens rapsfält. De hör kameran men tittar åt alla håll utom det rätta.







Unge herr råbock hade för kvällen, ja, samma kväll, snarare kastat all försiktighet överbord. Kom gående längs diket omgivet av sitt högväxta gräs, svängde in på skogsvägen jag gick på. Fotografen hade däremot redan hunnit uppfattat läget, satt sig på huk, kameran uppe och lät slutaren spela så fort djuret kom runt "hörnet". Bocken stelnade för en sekund till, sen fortsatte den ett par steg mot mig. Först då upptäckte den mig. Sen blev det action vill jag lova...

fredag 10 juli 2015

Varning!




Fågeln kan ju inte rå för det. Att vädret var miserabelt. Att bakgrunden /sjön,himlen/ blev en kritvit, tråkig skärm utan referenser till naturen.
Så därför tonade jag den svagt blå. Fusk, javisst. I alla fall kan man ana att fågeln är fotograferad ute i det fria och inte hålls i något slags voljär inomhus.
Tänker inte gå in på det etiskt korrekta att ändra så pass mycket i en bild. De få gånger jag själv gjort det följer brasklapp med. Det verkar ö h t vara ett större problem bland oss svenskar än för t e x amerikaner. De verkar inte vara lika bundna till mediets dokumenterade kraft. Kolla de större sajterna där ( t e x denna. Birdphotographers. net).






Den här kom visslande förbi. Fågeln var inte i dykfas men höll ihop vingarna på snarlikt sätt. Så jag fick plats med mycket kropp. Vilket annars inte händer varje dag. Därav mitt intresse för fonden på en bild som annars kastats bort.
Nu skjut mig träffsäkert, tack.

torsdag 9 juli 2015

Om insekter



Direkt över till dagens huvudnyhet. Efter snart 10 års traskande i skånska skogar, på ängar, i hästhagar - sommarbeten mm mm. Med eller utan kamera, fast mest med, tror jag. Så igår inträffade det:
Jag blev attackerad. Av en - fästing. Tog bort den just nu. Hade satt sig på vaden så var lätt att upptäcka. Bortopererades med för ändamålet inskaffad pennsnara. Nu bönar jag om att slippa borrelian...
På tal om insekter. Alla är inte stickande, kliande, bitande, sjukdomsalstrande. En del är t o m vackra. Därför är det med glädje jag publicerar bilden på två stycken i en. Som snart ska bli många, många fler är jag säker på.







Trollsländan höjer sig ytterligare i min smak genom att själv jaga andra insekter. Till sist kanske den gör den yttersta uppoffringen och blir till föda åt lärkfalken. Som sagt. En sympatisk insekt, denna. Väl värd en plats i bloggen.

onsdag 8 juli 2015

Favoritreprisen!




Kanske det kan vara beskaffenheten hos ljuset just den där sena eftermiddagen för några år sen. I alla fall är det tredje gången jag gör om denna bild. Tillsammans med hela serien. Med uppgraderad mjukvara verkar ny information kunna plockas ut, hver gang!






Var aldrig riktigt nöjd med vitbalansen innan. Tycker jag täppt till det hålet nu. Får se om framtiden ger nya varianter...

Vardaglighetens gråhet



En del gillar inte kråkor. Men glömmer kanske då bort att kråkor inte bara är svartfåglar och gråkråkor. Till kråkfåglar förs skatan, en art som på allvar aspirerar på titeln Sveriges Nationalfågel i den omröstning som pågår. Och tänk vilket rabalder en vilsekommen blåkråka orsakade i mina trakter för några år sen. Ganska många år sen, när jag tänker efter.







Något så exotiskt kan jag tyvärr inte bjuda på. Men jag tycker dessa intelligenta gråkråkor är fina så det räcker ändå. De satt så vackert frilagda mot bakgrunden att jag inte kunde låta bli ta några bilder.

tisdag 7 juli 2015

Osannolikt möte




Solen stekte, det var strax innan kl 10 på förmiddagen. Vägen tillbaka från sjön mot bilen går genom skogen. Normalt påträffas mycket lite av däggdjur i detta parti. Ens under vettigare tidpunkter. Men titta! Där borta i halvskuggan står ju en råget.
Bakom en tunn slöja av högt gräs kände hon sig tydligen tillräcklig skyddad och vi bekantade oss rejält med varandra.





Kanske 30 meter bort. Den lilla vind som rådde försökte lura autofokusen genom sina ständiga rörelser i gräset framför djuret. Tack vare spotfokusfunktionen kunde problemet galant avhjälpas. Hela tiden betraktade rågeten mig med ett slags upphöjt lugn. Kanske det var för varmt och hon detekterade ingen omedelbar livsfara? I alla fall kunde jag fyllt resten av minneskortet den dagen med detta enda motiv.
Djuret drog när tre högljudda unga killar närmade sig. Jag frågade om de ens märkt djuret? Nä, svarade de. Men de blev eld och lågor när jag pekade ut det flyende rådjuret.

måndag 6 juli 2015

En isken en




Dokumenterade denna fågel hyggligt tidigt på förmiddagen. Enligt etablerade tumstockar ska ljuset för viltfotografering vara bäst morgon och kväll. Absolut inte mitt på dagen
Det råkar vara  den tidpunkten då jag tar flertalet av mina fågelbilder. Andra kanske tycker annorlunda, men mitt intryck är att ljuset mitt  på dagen snarare är lättare, skapar mindre skuggor. Men bilderna måste tas över öppet vatten. Ljuset studsar ju då tillbaka och reducerar kontraster avsevärt? Enkel matematik för mig, men jag gör för lätt för mig i mitt resonemang? Är ju humanist... Axiomet morgon/kväll kan ju oxå vara rester av gammalt filmtänk från tiden det begav sig.
Tillbaka till bilden ovan. Sällan har jag fått tillgripa så stor kontrastminskning i efterbearbetningsarbetet. Arbetat med lokala justeringar över snart sagt hela fågeln. Noll hjälp av reflekterande vatten.





Samma fågel. Som sagt rejält sur på mig som den troligen förste fridstöraren den dagen. Normalt en fridfull, godmodig art kretsade det här exemplaret av rödbena skrikande runt tornat mer än under timmens tid. Samma inträffade nästan dag. Gapig som få. Men visst är den med sina vackra ben oxå elegant som få?

söndag 5 juli 2015

Gladan på bal(-vagnen)





Japp. Igen. Trogna läsare vet att den här figuren då och då dyker upp i bloggen. Från tidigare i veckan, tidig förmiddag. Till synes oberörd av fotografen. Som vanligt, alltså.






Sen kan det ju vara intressant att titta ner i gapet på en stor rovfågel. Gom, tunga. Allt verkar sitta på plats. Fast jag skulle inte vilja vara dess munhygienist...

lördag 4 juli 2015

Operation rädda fågelungen





Satt tillbakalutad med tangentbordet redo när det knabbade på ytterdörren.
-Klas! Skynda dig och öppna!
 Det är min frus röst jag hör. Så jag skyndar mig.





Fågelungen hade trasslat in sig under ett nät spänt över grannfruns grönsaksland. Så frun (min )fick utan verktyg slita av en plastlina i sänder. På behörigt avstånd från den lilla ömtåliga fågelkroppen.





Sen klippte jag av ock lirkade upp hela nätpusslet. Tankarna gick till romerska gladiatortypen retiarius. Den som med sitt kastnät effektivt fångade upp motståndaren och sen slaktade honom med treudden. Väl insnärjd i nätet fanns inget att göra än att invänta det snabbt nalkande finala ödet. Vi ville se annat utfall av den här fågelungens missöde.





Visste inte om den kunde flyga så ungen togs med tillbaka till grannfruns grönsaksland. Väl släppt ner på marken flög den genast iväg mot närmaste träd. Vi sken ikapp med solen.
Men nu kommer det lätt pinsamma. Vad är det för unge vi räddade? Huvudform och näbb pekar mot stare. Men färgen? Någon som vet? Det gröna är korrekt återgivet i bild.

fredag 3 juli 2015

Skilda världar !







Ja, inte såpoperan med 400 avsnitt eller så. Men ur verkliga livet. Den älskande, oförlåtliga, vackra och på samma gång tragiska. Från samma plats i tornet, nere vid sjön. Två bilder, två motsatta storheter. Jag tror denna första bild föreställer unge av vattenrall? De ska i alla fall förekomma i området. Aldrig tidigare stött på nån.






Och så dök den till slut upp. Den gamle havsörnen jag tidigare så många gånger upptäckt sittande på en liten pinne flera hundra meter bort. Äntligen flög den upp mot mitt håll. Om ungen i första bild känns rörande bräcklig, utstrålar istället havsörnen pondus och majestätisk kraft.

En helt annan sak. Igår träffade jag på en av ansvariga för planering av utformningen av fågelfaciliteterna runt sjön. Han berättade bl a att mer resurser ska till, varför trädäck och gömsle inte kunde dras längre ut mot sjön ( metervis tjocka lager av lömsk, puttrande gyttja!). Jag framförde för alla fotografers räkning lite önskemål om (billiga) plattformar för oss. Håller tummarna.