Härlig fågel !

Gladorna har ju i många fall övervintrat i det skånska klimatet. Men jag tror de längtar till våren, de också. Är jag rätt säker på.

Här ett genuint praktexemplar. Tack vare stark motvind flög fågeln bara sakta mot tornet och gav många bildtagningar. De flesta bilder är inget eller bara knappt beskurna.

 

Tänk om alla fåglar vore av den här kalibern! Något att glädjas över efter en rätt intetsägande tillvaro med de bevingade under vintern. Mer av detta, tack !

Glador !

 

Från haft klart positivt födelseöverskott tycks nu balans ha infunnit sig. Man behöver helt enkelt spana något längre i tid och rum för att få korn på dessa fåglar. Som kanske är bland de vackraste bland rovisarna.

Ser bra ut även på disig dag...

...likaså på stolpe under hösten.

Särskilt kameraskygga brukar de heller inte vara så heder åt dessa individer.

Diverse, igen

Några nytagna rovfågelsBIF:ar. Sjön vimlar av fiskgjusar nu och har gjort en tid. 

 

En och annan kärrhök dyker också upp. Här ett juvenilt exemplar (tror jag ).

Märkligt nog tycks rovfåglarna dyka upp från höger mot vänster i detta inlägg. Smällar man får ta. Man kan istället köra iväg mot skogen och kolla om någon brölande kronhjort där hörs?  Det är ju härligt med den valfrihet som nu sköna september månad erbjuder.

Det inträffade nu inte alls. Istället uppenbarade sig ett sagodjur. På lite distans, nyfiket spanande mot vad som står därborta i skuggan. Ett träd eller en fotograf ? Bäst jag går lite närmre.

Några spännande typer...

Gök av den mer ovanliga färgen...

Särskilt intelligent törnskata...

Det eviga käbblet mellan kråkor och rovfåglar...

Den här slapp dock undan uppvaktningen...

Storspoven söker desperat efter vatten på de numer helt torrlagda ängarna...

- Kan ingen lyssna på mig !!? Jag vill ha sommaren tillbaka !

 

Tittar försiktigt, försiktigt fram bakom grenarna. Men kommer med ändå...

Fåglarna kommer !

Trots några bakslag är vädret mestadels vårligt, ljuvligt. Med det susar flyttfåglarna in. Alltid lika roligt när de första av kommande paletten visar upp sig. Bilden på större strandpiparen på lååångt avstånd.

Som brukligt är tofsviporna först på plan, storspoven följer snart.

Rovvisarna stannar kvar över vintern, bidar sin tid. Mat tycks alltid finnas.

Bobyggartider betyder täta besök i vegetationen, just det här exemplaret av stjärtmes har placerat boet i enkel grenklyka.

Mar tycks alltid finnas, ja. Här har gladan just slagit en groda.

 

Tranorna hälsar våren välkommen med musikala fanfarer, fantastiska fåglar !

Svart sork

  Fotograferad på min tomt genom fönstret hoppas jag i alla fall på sork... Varelsen kom upp ur ett hål i marken, mitt på blanka dagen. Flera dagar i sträck. Sen hoppas jag grannkatten tog den. Eller någon av alla de rovfåglar som patrullerar omgivningen. 

Kanske någon av dessa båda läckergommar ?

Rovfåglar på stolpe

Bland de vanligare motiven härnere, åtminstone vintertid. Glada poserar så vackert.

Ljus ormvråk småfryser på sin stolpe i snögloppen som just där och då drog fram. Alla bilder tagna från bilen.

Hej! Jag heter Orban !

Vanligast är nog just ormvråken och allra vanligast de i sina mörka dräkter. Kanske t o m några på samma trästolpe? I alla fall från samma ängar. Alla bilder från 2024.
 

Skilda världar !

Ibland kan man undra om vintrar är största faran för rovfåglar. Faran att svälta ihjäl, menar jag. Mellan de två första och den sista skiljer bara några veckor. I snön har bytesdjur säkert svårare att hålla sig dolda, att kunna freda sig.

 

Vilken fågel kan få ut något av denna avätna rest, kan man undra. Inte desto mindre dök gladan ner på marken, plockade upp och flög iväg med den osannolika "maten". 

Fem nassar små

 

Fortfarande råder bildtorka från mina jaktmarker, i inlandet som de är belägna. Någon gång kan något ovanligare dyka upp. Som de i bilden ovan. Hade vi i fågeltornet varit mer fältmässiga kanske vi fått bättre, närmare bilder. Nu fick detta duga.

Lite senare patrullerade gladan över samma område.

Jag väntar på våren.

Så det är snart dags igen...

Ståtliga är de och än mer när det kommer till formationsflygning.

Som här.

I ensamt majestät ändå en imponerande syn.

Sen kommer rovfåglarna och försöker utmana den bilden. Döm själv om de lyckas.

 

Närbild istället för flygdito. Fjäll vråken konsumerar en skata och håller en av dess stjärtfjädrar i näbben innan den spottas ut. Fotograferar man i naturen upplever man både det sköna och det våldsamma. Smällar man får ta. God jul på er !