Kronhjort !

Kronhjortsbrunsten har så smått laddat upp sig. Här kommer bilder från en kvällsexpedition för några dar sen. Ännu inte ett enda brunstvrål medan jag varit på plats.

Mest fäste jag mig vid denna unghjort.

Med rakt horn ser den lite udda ut. 

 

När hjorden av olika anledningar måste förflyttas hjälper den unge herrn gärna till och pushar fram de små kalvarna.

Kvar för att skydda gruppen därute på fältet anslöt sig en representant för det tunga gardet. Fjorton eller möjligen sexton  taggar, jag har alltid varit dålig med matten...

Elegans och kraft

Några till bilder från årets kronviltsbrunst följer. Ovan ung spetshjort utför brinken. Allt de gör sker med stil. Vinkeln är brant men huvudet hålls upp blickstilla, benen jobbar under den massiva kroppen. En fulltränad dressyrhäst hade knappast utfört momentet mer elegant.

Vädret har mestadels varit fantastiskt, kanske något för mycket åt det varmare hållet.  Vore synd att klaga, dock. Som vanligt har stjärnorna på scenen - hjortarna - bjudit upp till dans.  

 

Den där riktigt store platshjorten har inte velat göra sin entré, inte för mig. Men i mitt tycke är dessa ståtliga djur lika imponerande även utan de där sista taggarna på hornet. Se bara bilden ovan! Här hade jag turen att få syn på den lilla gruppen innan de såg mig. På väg upp från vattenbassängen där de släckt törsten, hann jag få ner stativet i backen och börja fotografera. Innanför deras bekvämlighetsbubbla, men de stod ändå kvar en liten stund till innan de drog vidare. Förmodligen lika överraskade av vårt möte som jag själv.

Snart börjas det 2(2)

Rubriken blev något missvisande. Ordet "snart" borde inte varit med för djuren exponerade sig för fullt redan från början.

Förra årets brunst verkat ha varit lyckad med så många kalvar i åtanke. Nu ska de få uppleva sin första. Med egna ögon.

Jag fotograferar från ett torn i sen, sen eftermiddagssol och med snabbt växlande förhållanden. Kameran kämpar med vitbalansen med mängder av mättat gult och stora kontraster. Sen har jag tagit vid efterföljande redigering. Döm mig inte för hårt!

I gott sällskap

Kronkalv i sen kvällssol verkar må bra. Med mamma strax utanför bild är det också säkert så, tryggt & bra.

En äldre kronhjort, om än inte mer än 4 taggar på var sida. Även han känner sig förmodligen trygg, omgiven av de riktigt stora killarna - utanför bildramen - som han är. Här gäller tidig morgonsol, faktiskt de allra första strålarna som orkat penetrera dimman som dittills fått rå om denna morgon.
Ungdjur följer föräldrar och auktoriteter på sätt som verkar helt främmande människan. Det finns säkert nån uträkning med detta.

Hade knappast gått på filmtiden..?

Fotografiskt bjöds jag den kvällen på riktiga utmaningar. Djuren kom fram sent, mörkret föll snabbare. Med alla parametrar högt uppskruvade blir det ändå att vänta tills motiven står stilla. Om man vill undvika rörelseoskärpa, menar jag.

Bilden ovan och en tiotaggare som först kom ut ur skogsbrynet bara för att snabbt gå tillbaka...

ISO 9000 och ändå rejält underexponerad blev kalven ovan då den valde ställets mörkaste plats för sin bild : I "skuggan" under eken. Småtuggar på ett blad samtidigt som den sakta avancerar mot sin väntande mor. Mitt hjärta klappade lätt.

"Huvuden samman lite, tack! Bra! Utmärkt!!"

Väntar på att hantverkaren ska höra av sig nån gång. Men gråvädret till trots väntar jag inte på fotoutflykten. Sticker så fort detta inlägg skapats.
Som alla ser togs inte bilden igår. Då - i september - var det varmt, klart och skönt. Som framgår. Det lär dessutom bli svårt få till ett familjeporträtt någon annan månad eftersom papporna driver för sig själva resten av året.
Det gäller att lagra den energin som funnits så den kan tas fram nu. Nu när det är som mörkast och riktigt glest fototillfällen emellan.