tisdag 30 juni 2015

Liten tar plats...




...på gravstenens rundhet. Kyrkogårdar kan vara ett bra ställe att ( diskret) fotografera fågel på. Vana vid människor som de blir. Och annorlunda bakgrunder får man på köpet.

måndag 29 juni 2015

Semestertider råder...



...men inte sitter vi väl för länge på rumpan för det? I annat fall kan det kanske gå så här :




söndag 28 juni 2015

Nyfiken på reaktioner




Bilden är inte fotoshoppad, inte mer än standard. Men kärrhöken fotograferades genom tjockt lager vass, i skuggan. I en vinkel så snäv jag fick chansa. Kunde inte alls se fågeln i sökaren.
Det kan ju som bekant bli så i fotograferandet. Då och då tar vi bilder utan någon större förhoppning om resultatet som istället kom ut mycket bättre än vi vågat hoppas. 

lördag 27 juni 2015

Se min stil!




De kan simma fantastiskt bra. De kan flyga. Så varför skulle skäggdoppingarna inte kunna springa? Tja, inte vet jag. Men gäller det livet, så. Fienden i form av en annan skäggdopping som visade sig aggressiv utöver det vanliga.





Sällan jag sett en fågel tänja på sig som i bilden. Katter lär kunna töja ut skelettet vid behov. Kanske doppingen inte står så långt efter...?

fredag 26 juni 2015

När jag överlistade rådjuret



Kväll på hygget. Direkt jag stiger ur bilen ser jag rörelser. Ett djur hukar sig bakom buskar & sly, tittar emellanåt fram. Jag-fotografen skyndar fram längs vägen, försöker kalkylera var någonstans bästa chansen till fritt skottfält kan finnas.





Ett litet dike korsar området. Här råder bättre sikt. Ställer upp och in grejorna och därefter vidtar väntespelet.
Snart nog dyker djuret upp på radarn, en råget. Tittar efter mig i alla riktningar och medan den för en sekund stilla vädrade passade jag på att ta några bilder. 

torsdag 25 juni 2015

Varför så dålig bildkvalité, Blogger?!



Hade först tänkt visa en helt annan bild. Men bildresultatet i Blogger blir nedslående : Svart blir fläckvist blått. Fy f-n så fult. Autoinställningar är avaktiverade och ändå så urusel bildvisning. Detta blir dagens tredje försök. Låt oss hoppas att denna svarttärna faktiskt kan visas med den svärta den förtjänar.







onsdag 24 juni 2015

I am flying....



Text ur Rod Stewarts gamla örhänge. Fast låten inte heter så. Men segling och flygande tofsvipor hade passat sämre ihop...







Hursomhelst; jag känner att det bär iväg. Däruppe bland luftlagren. Senare även på böljan den blå.

tisdag 23 juni 2015

Omöjligt uppdrag?



Provade nya kamostället, igen. Det med påsydda löv. Körde till den lilla ån som tidigare visat sig vara svårflörtad. T o m i riktigt gömsle. Och det blev ingen skillnad här. Enda fågeln som vågar komma hyfsat nära, sätta sig på de stenar och grenar jag vill, är den oblyga sädesärlan.
Men naturen är vacker. Jag såg svartvit flugsnappare, en möjlig forsärla. Strömstare finns. Ack så svårfångade!








måndag 22 juni 2015

Inte ett flygplan



Tyvärr kom den in lite för högt. Men den gav mig en rejäl glidning så låt oss kalla udda för jämnt...
Med hjälp av teleoptiken kan jag lätt artbestämma. Men är det inte mer fantastiskt att sjöfåglarna, utan hjälpmedel, lika snabbt förmår avgöra att den stora fågeln inte är en farlig fågel? Tycker i alla fall jag. Kommer en örn skingras ju bytesfåglarna snabbt åt alla håll.







Fast en gång observerade jag att de lär sig luras av ett sportflygplan på avstånd. Kanske det var de raka vingarna som misstolkades? 

lördag 20 juni 2015

Skygg som rået



Den mörka skogen öppnar sig mot vattnet, ljuset faller ner på dess storvuxne gäst från Fågelrike. För ett kort ögonblick sammanfaller våra synfält, sen kryper jag in bakom kamerasökaren och låtsas som jag är osynlig. Kanske det hjälpte; jag fick ta en hel drös bilder.





För jag har hittills aldrig lyckats fullt synlig smyga nära inpå gråhäger. Inte denna gång heller. Långa brännvidder hjälper, förstås.

fredag 19 juni 2015

Bloggen som aldrig stänger...




... visar ffg upp skatungarna som fötts upp på gården. Ganska orädda, mycket lekfulla sitter de vid (odukat) bord. Hoppas era bord snarare bågnar under god, stärkande mat och kanske ett eller annat flytande tillbehör.
Glad midsommar!




torsdag 18 juni 2015

Glidaren





Vingarna ser ut att vara icke-adekvata, kroppen alldeles för tung. Men flyga kan den ju. Och massor med andra tricks. Här försöker han locka på honorna. Metod : Stampa med fötterna hårt mot marken, dra upp lite rök som på konsertscenen. Flaxa med vingarna, utstöt gälla rop.






Putsa på stjärten, dra den ut så långt det bara går. Om inte dessa konster lockar feminint intresse är det nog bara att dra och försöka annan dag. Vi har väl alla såna dagar?

onsdag 17 juni 2015

Ko-koo!




Har kanske bara haft turen på min sida. Skulle i så fall vara en raritet i min fågelvärld. Vad jag närmare vill ha sagt är annars att jag påträffat gökar som aldrig förr. Inte bara en enstaka. Utan två, någon gång t o m tre individer på samma ställe. Såklart väldigt skygga sticker de oftast redan när man är l å n g t bort. Ovanstående fångades på respektingivande 70 meters distans. Det lite ovanliga är att den satt i en helt liten och låg buske på öppna fältet.





Mer vanlig fotosituation. Som den listiga gök den är flyger den antingen långt bort eller väldigt nära. På så sätt minimeras fototillfället. Vilket tycks vara den allmänna målsättningen för arten. Synd nu när de är så många. Fler tillfällen kanske kommer?

tisdag 16 juni 2015

I vått & torrt





Fåglar och blommor går väl ihop på bild. Här storspov i försommarskrud och vackert väder. Och i diverse lustiga poser, tyckte jag.








Under samma förhållanden men med regntillägg. Jag sitter torr i mitt gömsle bilen. Tagna för några veckor sen när ängarna fortfarande kryllade av liv. Numer rejält torrlagt på liv och vatten.

måndag 15 juni 2015

Råget i försommargrönskan




Grönt är skönt. 

söndag 14 juni 2015

Två sidor...



... av samma art i flykten.
På första bilden letar den efter lämpligt material att kunna reparera boet med.
På nästa återvänder den efter fullbordat uppdrag. Önskar det varit lika lätt för mig att få hem den där cementen, de där bräderna och spiken.










lördag 13 juni 2015

Kompissnack




Den här bocken visar på sammanhållningen inom arten.
Först sprang den över vägen, fick syn på mig, pep iväg mot skogen på andra sidan. Sen kom den på bättre tankar.
Kompisen var ju kvar på andra sidan. Bäst för den om den stannar kvar där, tänkte den förmodligen. Så den vände tillbaka, steg fram och lät mig ta denna bild. Samtidigt som den varningsskäller.






Att utsätta sig för fara för att rädda någon annan. Inte bara människor som - i våra bästa stunder -tänker så. Tydligtvis.

fredag 12 juni 2015

Glimt ur vardagen





Kråkan motas bort av tärnorna, svart- respektive fisk-.
Fick någorlunda skärpa på alla tre. Inte så illa.

torsdag 11 juni 2015

Hönan eller ägget ?



Länge sen sist. Här på bloggen, menar jag. En rödglada som hänger i skyn, nästan rakt ovanför objektivet.






Så det var kanske på tiden,
En sak har jag märkt. Antalet glador som visar sig för mig är färre än för några år sen. Det är i alla fall känslan. Enligt en artikel jag läste skulle det kunna bero på att militärens övningsområde - Revingehed - med omnejd inte längre förmår producera tillräckligt med bytesdjur. Antalet ägg i undersökta boplatser är så få att populationsutvecklingen blir negativ. Kanske istället gladorna var alldeles för många tidigare och naturen nu rättat till det misstaget? Så länge vi människor inte för mycket lägger oss i finjusteras automatiskt balansen därute på bästa sätt. Är min mening.

onsdag 10 juni 2015

Glupsk?




Mina egna matvanor framstår som ångestladdad svältkur jämfört med portionsstorleken på bild. Men kanske det är middag för flera?

tisdag 9 juni 2015

Svarttärna





Mindre. men lika snabb som dess kusin fisktärna. Med min utrustning en utmaning att få skärpa på rätt ställe. Mot det lilla huvudets sammetsliknande svärta kämpar autofokusen hårt.






Hade placerat mig bakom sjöns fasta gömsle. Till slut sken solen över mig; fågeln satte sig på närmaste "gren" i vattnet. Många olika arter simmar förbi. Skäggdopping, snatteränder, sothönor. Måsar och andra tärnor är oxå intresserade av grenen. Har inte sett just den lilla svarttärnan ta sån plats innan.






T o m uppförstorad går det knappt mer än skönja ögat och motljussituationen hjälper inte heller. Fin fågel inte så vanlig i mina sjöar. Eller snarare inte så vanlig som fotoobjekt. 

söndag 7 juni 2015

Oväntat!




Gråkråkan är som bekant allätare. Har ni nånsin sett sådan fågel fiska - levande fisk - ur sjön? Inte jag heller. Inte förrän till för ett par dar sen.






Likt fiskmåsen cirklade den runt, runt inne i den lilla vik jag för dagen bevakade. Helt oväntat sänkte den sig och, med näbben först ner i vattnet, greppades tag om en liten fisk. Här - sekunden senare - håller den på att lyfta för att smaka på godbiten.
Jag som trodde människors slängda mat- och andra produktrester, jämte tjuvraider i andra fåglars bon, utgjorde stapelfödan. Så är det säkert fortfarande. Men uppenbart har kråkorna inte alls glömt hur man självförsörjer sig och de sina.

lördag 6 juni 2015

Gult & blått





Vår nationaldag kräva dessa färger...
Hoppas ni alla får en fin dag därute!

fredag 5 juni 2015

Pappa fågel sliter vidare med sina familjesysslor




Kryper lite närmre inpå.






Än mer.
Vi pappor förtjänar en dunk i ryggen ibland. Så från fågelriket en hälsning till alla hårt dubbelarbetande män!

torsdag 4 juni 2015

Hare - nästan - under - skinnet






Nära intill som i bilderna ovan brukar inte vara så svårt med harar. Lite beroende på dagsformen. Deras och min. Men först måste de ju dyka upp på radarn och det händer inte precis varje dag.







I sällsynta fall har jag haft turen att helt oväntat bestämmer sig djuret för att närmare granska mig, figuren bakom kameran. Som i detta fall tidigare i veckan. Försvarsattityd eller mekanismen vi redan tidigare diskuterat i dessa spalter? Jag tror på överslagshandling.






Hur som helst är det en intressant upplevelse att för ett ögonblick ta ögat bort från sökaren och istället titta ner på djuret man fotograferar.
Vi befinner oss båda två på den lilla vägen. Jag stående upprätt utan något alls att gömma mig bakom. Det lilla djuret vägra ge vika. Jag vill ju ändå framåt, skogspromenaden hade bara börjat. Då börjar haren smaka av gräset... Ger den någon minut sen går jag framåt och då, men först då viker den av. Jäkla djur att vara i vägen, tänker jag. Sen inser jag hur illa det var tänkt och riktar istället dubbla portioner tacksamhet mot det modiga djuret. Tro det eller ej. Men några timmar senare upprepas proceduren, på samma ställe. Sista bilden bara knappt beskuren.

onsdag 3 juni 2015

Kärlekskrank




Avslutar serien med parningshungrige rödbenehannen. Nu dags för bestigning.






Åhhh...heejj!






Uppe!!






S...n oxå! Hon är visst inte på humör idag. Bäst att snabbt dra innan nån ser mig Jaså, hade den där fotografen redan hunnit vara framme? Bara jag inte nu oxå hamnar på hans blogg...

tisdag 2 juni 2015

måndag 1 juni 2015

Delad vårdnad



I politiken talas just nu om delad vårdnad av barn. Pappan ska göra halva jobbet med bebisarna, annars inga pengar från staten. I Naturen är detta inget nytt. T o m i sällsynta fall gör papporna hela jobbet själva. Men oftast är det just delad vårdnad. Inga bidrag från staten, dock.







En liten indikation utgörs av fågeln ovan. Just det, en liten indikation. Skäggmeshanen är ju som en liten rund boll. Här med munfull mat,fångad tillsammans med dagens första ljusstrimmor. Att han satt kvar där på räcket var kanske för fågeln ville inte visa var boet uppförts. Passade mig utmärkt. Nära nog obeskuret foto.