Steglits & humla

Man blir ibland lite förskräckt över oddsen att påträffa något unikt när man läser reaktioner i denna blogg - tack så mycket - jag menar att t o m för garvade fotografer är det långt mellan träffarna. Men det är bara att kämpa på så kommer tillfällen förr eller senare. Hur många gånger har man sett fantastiska bilder och inte haft kameran med? Som den gången jag gick ut genom stallet hemma och fann tre vackra steglitsor sittande på tistelblommorna två meter ifrån mig. Och de satt kvar och satt kvar. Ända till dess jag smög in och hämtade utrustningen. Självklart så.
Nu är ju inte steglitsen så unik till antal och apparation. Tror jag haft tre tagningar hittills bara i år. Vackert tecknad fågel är den i alla fall.

Här satt den på sin tistelgren och smakade av med välbehag. Den har säkert hört mitt kamerarasslande men jag befinner så  långt bort att det inte störde för mycket. Istället hörs nu ett snabbt tilltagande, brummande ljud. Kurs rakt emot! Fågeln vänder sig om,  registrerar nykomlingen på scenen.

Vrooomm! Ingen blyg humla det där! Bästa sättet  undvika frontalkollision är ducka och ducka ordentligt. Ett snabbt skede i naturen förevigat. Som liten fågel gäller det att se upp för allting, alltid har garden uppe. Det är nog därför vi fotografer så pass sällan får den där efterlängtade träffningen.