lördag 16 mars 2013

Sittande korp !



I skogen har man sina favoritplatser. Där borta och in till höger. Någon har konstruerat ett regnskydd för småfågel. Men just när jag viker av flyger två stora, mörka fåglar bort bakom sly och grenar. Vråkar, hann jag tänka innan jag lyfte blicken och fick syn på  fågeln i bild. Jag var alldeles för nära, fick backa för att korpen skulle få plats i sökaren. Fågeln satt lugnt kvar, var förstås mycket aktiv med att varsebli min och hundens förehavanden. Huvudet knyckte åt alla håll, som sig bör. Jag tog 100-talet bilder innan den visade att den kunde röra sig; den flög upp en våning i trädet, till nästa gren och stannade där. Tog 100-talet rutor ytterligare innan jag försiktigt gick därifrån med motivet kvar i trädet. En märklig upplevelse, har aldrig tidigare sett sittande korp på andra avstånd än oändligt. Det är ögonblick som dessa man som naturfotograf lever för, min skogsvandring avslutades med glatt flin fastklistrat i nyllet. Hemma läste jag om en mycket skygg fågel men det gällde ju inte min.

6 kommentarer:

  1. Du måste hypnotisera alla fåglar du kommer i närheten av. Annars förstår jag inte hur du kan lyckas så bra. När jag visar mig flyger allt. T.o.m gäss.

    SvaraRadera
  2. Detdär lyckliga ögonblicket som naturfotograf du beskriver känner jag så väl igen.Märkligt att kunna glädjas så ofantligt mycket över sådana här möten i naturen.
    Det blev ju väldigt snyggt oxå på korpen med ett fint blänk i ögat som inte alltid lyckligtvis infinner sig och som gör bilden så levande.
    //Kicki

    SvaraRadera
  3. Fin bild och häftigt att du kom så nära korpen. Dom håller ju sej på behörigt avstånd annars som du skriver. Ha en bra dag.

    SvaraRadera
  4. Korpar ser jag men de flyger innan man hinner ....fick dock ju en serie förra året när korpen tog en groda på en äng, ganska stolt att jag kunde dokumentera det...

    SvaraRadera
  5. Grattis till den fina bilden. Kanonfin teckning i detaljerna.
    /SA

    SvaraRadera
  6. Den sköna känslan som infinner sig när man har lyckats med något bra är obetalbar.
    Men den där korpen, är den gammal eller ung? Tänker på dom gråa fjädrarna i kring magen.

    SvaraRadera