-"Täck min rygg och jag gör samma för dig".
Så kanske dessa harar resonerade när faran i form av ovantecknad närmade sig. De satt så här ett bra tag, jag fick ta många rutor. När jag gick hade inget förändrats. Det känns bäst just så. Att lämna så lite avtryck av sig själv när man vistas bland vilda djur. För en del människor tycks detta vara uttryck för en närmast kontroversiell uppfattning. Jag stöter på hundägare som tycker skogen är en enda stor hundlekplats året runt, andra ser beteenden som tyvärr riskerar föras vidare genom usel uppfostran. Om ni klickar på länken kommer ni till Jenny Mo`s blogg och närmare bestämt hennes upplysande svar på min fråga vad som kan drabba djur därute. Har ni oxå nån gång skämts över människan? Besynnerlig känsla; vara människa och på samma gång ta avstånd.
Ja hundägare som inte lärt sig det där med koppeltvång (vår och sommar all mark, naturreservat året om!) är inget roligt heller förstås. Det har hänt att jag lämnat platsen när andra stört för mycket. Jag är i naturen för att njuta av den - djur och natur - inte för att störa eller förstöra.
SvaraRaderaDet är samma sak här i england, hundar springer överallt i parker och i skog och mark även om det står tydliga skyltar om att hundar ska hållas kopplade. Det har hänt flera gånger att får har dödats av hundar för att hundägaren inte har koll på sina hundar :(
SvaraRaderaOch eftersom fåren går fritt här så borde hundarna verkligen hållas i koppel. Och en annan sak är skiten efter hundarna som inte plockas upp nejrå det får ligga kvar på gatorna, det ser fördjävligt ut :(
Härlig bild på hararna den första verkar ju må gott i alla fall där den värmer sig i solstrålen.
Cool bild, de har verkligen koll åt varandra.
SvaraRadera