söndag 30 november 2014

Ser mig inte!



Vithjorten har legat som skrivbordsbild på min dator ett litet tag nu. Tagen med mitt 300:a  plus konverter på ganska nära håll, är fotografiet måttligt beskuret och med många detaljer att försjunka sig i. Skärpedjupet ett halvt steg nerbländat blir förstås med denna kombination bara några cm djupt, men ligger fokus rätt kan jag leva med det.





Denna var en höstdag i slutet av oktober. Medan vädret ännu var torrt. ISO 1500 är knappast en utmaning för kameror längre och hjorten var dessutom vänlig nog att - som brukligt - ställa sig blickstilla. Själv står jag på öppna vägen och gör det Naturen lärt mig : Att likna ett träd. Denna kameramodells föredömligt tysta slutare gjorde resten.

1 kommentar:

  1. Vacker, ståtlig. Hade önskar mer av kroppen, men kommer man nära så gör man. Såg själv en vithjort, ganska ovanliga i mina trakter, häromdagen. En hind förvisso, men ändå.

    SvaraRadera