tisdag 18 november 2014

Hemligheten med ekorrefoton?






-Jag blir så förb..... när min fina svans inte kommer med!!! Hörru!! Zooma ut, tack!






-Ahhh, nu börjar det likna något. Blir jag bra såhär?

---

Så skulle nog ekorren tänkas fundera. Har på mina egna bilder märkt att den långa svansen ofta nog lätt fotografiskt tänks bort. Redan i exponeringsögonblicket, menar jag.Mer så med mycket brännvidd påskruvad. Djurets glada uppsyn förleder en att koncentrera på nyllet. Som är ett av de finaste djurvärlden känner. Tycker jag.

4 kommentarer:

  1. håller med dina sista ord man blir glad då man ser dom och man kan se vad dom tänker ,tyvärr har dom inte dykt upp ännu här det finns väl för mycket mat i skogen,snyggt fångat ,Nette

    SvaraRadera
  2. Ja de är så underbara! Ser dem sällan nuförtiden, ja förutom en idag, men den var tyvärr påkörd...

    SvaraRadera
  3. Jisses så söt den är på dina bilder. Inte undra på att fokus hamnar mitt i nyllet... Men visst förstår jag ekorren, att den vill visa upp sin vackra och värdefulla svans. Hur som helst så är det riktigt fina bilder på den lille krabaten.
    Apropå din kommentar hos mig. Visst är det intressant och spännande att rikta kameran mot prylar som sett sina bästa dagar. Men om man stannar upp och tänker till, så döljer sig säkert ett annat från objektens glansdagar. Förhoppningsvis har där funnits långa tider där det mesta gått i dur innan det slutade i moll...
    Ha en fin fortsättning på veckan!
    /SA

    SvaraRadera
  4. Underbart pigga och alerta, tyvärr allt för sällan man får möjlighet att se dem.
    Gör sig alldeles utmärkt på bild precis så som du visar här.
    Hälsningar
    M

    SvaraRadera