Försiktig herre

Ja, fotografen, alltså. Vilket är könet på räven vet jag inte. Vi möttes strax efter kl sju om morgonen på den öppna vägen. Först la du inte alls märke till mig. Du travade framåt med nosen i backen, på spårjakt efter ätbart. För nu var du hungrig. Sen. Du tittar upp, får korn på mig men kan inte riktigt avgöra om jag är farlig. Kanske du inte ens var klar över vad min uppenbarelse betydde, hukande över stativet som jag stod. Människa, träd? Du hade heller ingen hjälp från vinden som låg på från sidan. Den lilla vind som nu rådde denna fuktiga morgon.

Jag låtsas som att buskaget till vänster i bild skulle betyda något. Hindra från insyn. Men det gick ju inte. Ohjälpligt fångad mitt på den lilla vägen vågade jag inte röra mig. Försöker undvika häftiga rörelser. Ja, rörelser överhuvud taget. Du avancerade ytterligare tiotalet metrar. Men nu blev du misstänksam. Den där konstiga gestalten. Du tänkte att den kunde bli farlig och du stirrade tillbaka  med misstänksam blick.