Fotograf och bloggare Michael Gehrisch - som vänligt nog ibland skriver en rad på denna blogg - har gett mig ett gott råd angående de fåglar vi fotograferar. Hellre en ofta sedd fågel framför bra fond än en exotisk framför en påträngande, skriver han. Detta sagt av en person med uppenbart djupa kunskaper i ämne, se själva på hans blogg. Egentligen inget konstigt med denna rekommendation, jag tror vi alla stött på den vid något tillfälle. Inte minst har vi själva begrundat våra färdiga bilder och undrat varför resultatet blev så mycket sämre än vi hoppats på.
Nej, svårigheten ligger på annat plan. I fotograferingsögonblicket. Just när man med skärpt syn och 100-procentig uppmärksamhet upptäckt den där fina fågeln och till sist lyckats få in den i sökaren. Då ska man undvika att trycka av... I sanning en svår konst! Välj bort de dåliga vinklarna, böj dig fram/bak, smyg åt sidan, lägg dig platt på marken. Tryck sedan av. Säger sig självt att i de allra flesta fall blev det ingen bild alls därför att fågeln funnit det för gott att lyfta. Men den bild som kanske ändå till sist togs blev kanske det skott man eftertraktat.
Jag var faktiskt medveten om dessa bilders tillkortakommanden i exponeringsögonblicket men hade inte tålamod att utföra manövrarna ovan. Så blev resultaten därefter. Kanske det i framtiden blir färre men bättre bilder i denna blogg, jag jobbar på det...
Någon som vet vad det är för fågel i sista rutan? Större än sångare, lite mindre än staren, bedömer jag
Precis så är det att vara fågelfotograf, ivrig i ögonblicket stund, utan att fokusera alltför länge på bakgrunder och färg. Men... ibland behövs visst ett bildbevis blink, blink...
SvaraRaderaFör det mesta irriteras jag på kvistar som skymmer, skugga över motivet, eller i värsta all motivet på väg ur bild, fniss..
Ja, vi får öva vidare och tills dess nöja oss med den egna bildkritiken.
En bukett vårfåglar i bild som beskriver fotofenomenets dilemma.
Sista bilden påminner om trädgårdssångaren, men men... får se om någon annan kommer med ett korrekt svar!
Ha det gott på fototurerna /Bea
Jo det är hårt att vara fågelfotograf, sällan man får till dom fina korten med den underbara bakgrunden.
SvaraRaderaMen här hade du fått till ett helt gäng med fina fåglar.
Den sista fågeln är väl en svarthätta.
Lägger också min röst på Svarthätta på sista bilden efter att ha konsulterat Fågelguiden (Killian Mullarney, Lars Svensson, Dan Zetterström), Albert Bonniers förlag ISBN 91-34-51038-9. För övrigt en av de få, men riktigt bra fågelböcker jag investerat i efter att flera bra skådare som jag har lite som förebilder tipsat om den som en av de första/bästa man bör skaffa.
SvaraRaderaHej Klas!
SvaraRaderaBra inlägg som vanligt och du delger oss så fint dina tankar och funderingar. När det gäller Michael, så borde verkligen den kille veta vad det handlar om. Många äro timmarna som man har njutit av hans bilder. Tycker det är så fascinerande med fågel fotografering för man kan dra det hur långt som helst... Det går hela tiden utvecklas och ta bättre och bättre bilder. Det som jag tycker är viktigast är att man aldrig gör dessa övertramp som tyvärr händer bland fågelfotografer. Får mycket handlar ju om avstånd till motivet när det gäller den perfekta bilden. Ja, lite grovt sett men det är en grundförutsättning. All fotografering måste ske med största hänsyn till våra fåglar.
Hm, din sista pippi borde jag nog kunna gissa rätt på den är ju ganska så svart på sin hätta ;)
Ha en underbar helg, hoppas du är ute och fotar just nu!
/Ingemar
Intressant inlägg men sådär tålmodig är nog inte jag.Bäst att trycka av innan fågeln sticker för gott och bara chansa på att det kom ut något sånär bra.
SvaraRaderaSedan kan jag tycka att mycket av charmen med fågelfoto är just också att visa upp naturen hur den ser ut omkring i fotograferingstillfället.Tycker många ggr att bara just artbilder är trista bilder.En fågel som bara sitter på en pinne.En bild som kanske berättar lite mer med tanke runt om som ljus,fond osv är trevliga bilder att betrakta.Sedan är också artporträtt också trevliga, det är inte det jag menar men fotografer som bara fastnar i just det är lite synd.
Din första pippi såg riktigt trevlig ut tycker jag.
//Kicki
Well, Nattugglan. Lite gott vin och Ryska armékören på CD kanske fördunklar mitt omdöme. Har funderat hela kvällen över detta med artfoto vs habitat-. Vem är jag att döma här? Du har säkert rätt. Har sett mången fågelbild-på-pinne och en del av dessa är som du skriver tråkiga. Urtråkiga. Men samtidigt har du inte rätt. Kan inte ha rätt. Jag har dock väldigt svårt att sätta fingret på var jag egentligen menar du går fel. Bättre att exemplifiera. Har du en uppfattning om Arthur Morris bilder? Ofta hypereleganta - i varje fall enligt min uppfattning - men inte stumma. Detta är viktigt. Aldrig stumma. Bilderna berättar och levererar en historia om just denna fågel nyss fotograferad. Så tycker i alla fall jag. Innehåll i elegant förpackning. Som refererar till en verklighet men oxå till ett konstnärskynne. Kanske det är konceptet jag försöker beskriva. Vad är då innehållet i en fantastisk fågelbild? Det måste helt enkelt finnas något i en sådan bild som ger resonans med betraktaren. Otroligt svårfångat och nästan obeskrivbart m a o. Varför lyckas en del bildkonstnärer bättre än andra? Vem vet? Helt klart inga kvantifierbara variabler i alla fall. En sak har erfarenhet lärt mig. Slappt fotograferande som bilderna ovan kan aldrig ersätta genuint engagemang och kunnande.
Radera/ Klas, som kanske tänkt ett varv till imorgon.
Finns väl egentligen inget rätt och fel i fotografering enligt mitt tycke.Man kan likna det vid en konstform där allt egentligen är tillåtet men som du skriver en del bilder upplever jag precis som du helt stumma.Sedan är det stor skillnad på fågel-på-pinnebilder det håller jag med dig om.En del har förmågan att få till det ändå medans andra bara levererar just en fågel och ingenting mer.Man beskär en bild till absurdum där miljön omkring försvinner som ger det där lilla extra till motivet.Och det behöver inte vara så mycket miljö egentligen heller,en vacker kvist,lite grönska eller något annat man plockar upp samtidigt i sin bild.En fågelbild som f.ö kanske är mycket bra men jag uppskattar de som tänkt lite längre och det är underbart att beskåda dessa fotografers verk.Jag har nog lite svårt att få ner på pränt just hur jag tänker där men en del är "bara" fotografer och en del är både fotografer och konstnärer i ett och det är det som jag tycker är så häftigt när man känner att här har man tänkt lite mer och levererar just det till betraktaren.
RaderaDetta är bara just min åsikt och inget som är rätt eller fel.Alla har rätt att se saker på olika sätt och sin egen åsikt =))
//Kicki
Tack för ett riktigt bra svar. Här finns stoff att fundera på. Meningen"...som jag tycker är så häftigt när man känner att här har man tänkt till lite mer och levererar just det..." summerar nog bra mina egna tankar i startinlägget. Kan man öva upp sitt konstnärskynne? Vid alla gudar, jag hoppas verkligen det! Det tillsammans med en rejäl portion tur i rätt riktning vore en härlig position att befinna sig i.
Radera/ Klas
Sedan kan man ju se "problemet" åt andra hållet också.Dvs att betraktaren ser inte alls vad och hur du tänkt med din bild men desto större blir ju glädjen då när någon ser just hur du har tänkt och vad du vill visa med din bild och får ner det på pränt och det är väl den största bonusen man kan få.Det bevisar väl om något att man är på rätt väg...
Radera//Kicki