Efter midsommarfirande och bröllopsdito bestämde jag mig för att gå ner till sjön. Hunden fick gå lös, ingen risk att träffa på hundmänniskor en sån här kväll, resonerade jag. En tofsvipa flög förbi, cirklade runt ett tag och gav lite bilder. Medan jag var sysselsatt med den passade naturligtvis hunden på att försvinna. Jag ropade efter honom. Det fick en betydligt större fågel att ge upp sin plats i det höga gräset. Havsörn! Så det var naturligtvis den som oroade vipan, som vi i första bilden kan se modigt försvara sitt revir.
Ståtlig fågel som först flög bort - det gör alla motiv framför min kamera - men som dessbättre ville ta en sista blick på störmomentet.
Bye-bye! Kanske vi ses en annan gång.
Inte så illa avrundning på midsommarfirandet tänkte jag när jag traskade hem. Örn är alltid örn.
I sanning en fantastisk midsommar! Mycket vackert och örn är alltid örn!
SvaraRaderaDet blev en fin avslutning på den kvällen - minsann!
SvaraRaderaHa en angenäm fortsättning på helgen /bea
PS Tack för den senaste kommentaren som utlöste världen gapskratt och även maken blev involverad i temat - uppvaktning :))
En perfekt avslutning! :))
SvaraRaderaHärlig överraskning du fick och fina bilder
SvaraRaderaWow, ståtliga bilder i vackert ljus !
SvaraRaderaFortsatt trevlig helg !
En värdig avslutning på firandet, supersnygga bilder i vackert ljus.
SvaraRaderaDet var väl inte ditt eget bröllop :-)
M
Oj va fint!! Man såg verkligen hur fin du fick dem i större bild.
SvaraRaderaHehe tänk att den lille tofsvipan jagar bort denna stora fågel.Vilken liten tuffing.Märkligt att se rovisar bli jagade av mindre artfränder.Det har även här tydligen inte med storleken att göra ;))
SvaraRaderaDuktig hund har du också som visade vägen till örnen.Sannerligen en avslutning som heter duga.Den som ändå kom en havsörn så nära.Mäktigt!!!
//Kicki