fredag 19 december 2014

Avskydd gäst?




Här är den. Den av flera hatade marodören. Trycker bakom grenarna i min kaprifol och tror den inte är upptäckt? Fram med bössan, ehhh... kameran, menar jag. Mina småfåglar, just nu skingrade åt alla håll, behöver sin beskyddare. Så medan dessa i full panik piper något alldeles förfärligt, spänner jag via objektivet ögonen i sparvhöken. Nu, du. Nu sitter du kvar där du sitter. Våga bara göra annat!







OK, låt gå för att den ännu är ung. Den kanske bara inte vet bättre än att terrorisera småfågel. Och stilig är den oxå, förstås. När den tittar rakt mot mig möts jag av en blick såväl trotsig som bedjande. Jag är här för   hungern pockar, säger den. Inte för att skrämma alla de små. Jag måste väl oxå få mat? Du ser själv ut som du just fått ett rejält skrovmål, signalerar den vidare. He, he. tänker jag. Ingen korkad fågel, denna. Du är välkommen tillbaka när du vill. Men mina fåglar lämnar du i fred!
Bilden, knappt beskuren, skjuten med 420 mm brännvidd på fyra meters avstånd genom vardagsrumsfönstret. Dunkel, kanske ja. Ändå kraftigt upplyst i efterbearbetningen. Vintermörkret råder.

3 kommentarer:

  1. Otroligt bra för att vara taget genom fönster och allt. Påpassligt och härlig skärpa, ögat ger en enorm närvaro.

    De har inte visat sig vid mitt fågelbord i år. Än. Brukar inte vara här heller å andra sidan, är nog lite för centralt boendes för det. Men den finns i närheten så vem vet.

    SvaraRadera
  2. Dina ord gick rakt in i min själ..visst har jag bankat på rutan..klappat i händerna för att hen ska ge sej iväg..upplevt tystnaden i fågelträdet när hen suttit och kollat..men visst är naturen så..de ska alla ha mat..önskar dej en fin Jul och ett gott nytt fotoår..

    SvaraRadera
  3. Wow! Vilken närvaro! Fin!

    SvaraRadera