Sökte mig ner till svalkan vid vattnet. På vägen dit ett par hinder att först passera. Som att huka sig under lågt hängande grenar och klättra över stenbumlingarna. M a o svårt att göra sin entré obemärkt. Såklart andhonan hörde och så fort hon insåg att nä - ingen kronhjort, bara en människa - tog hon genast till sjappen, ut mot öppet vatten.
Väl luftburen gick den förflyttningen snabbt, tre bilder hann jag få av vilka dessa båda blev bäst. Inte alls illa, inte minst mot bakgrunden att kamerainställningarna fortfarande var anpassade för sittande fågel. Knappt beskurna foton, dessa.
Vackra bilder du fick av en vacker fågel ,Nette
SvaraRadera