måndag 16 mars 2015

Stolta storspovar skockas kring fotografen!





De var många. Kunde räkna till sex exemplar. Då de vistades bakom en upphöjning kanske de var än fler, svårt att säga något bestämt. Och de sjöng! Drillen för mina tankar till musikinstrument som oboe och valthorn. Några skulle kanske säga att den fotografens musikaliska gehör är det inte mycket bevänt med. Så kan det nog vara...







Det hade hunnit bli sen, grå kväll när jag upptäckte dem. Tyvärr med resultatet att jag inte kan bjuda på det mest spännande av fotoljus. Men för mig är våren från och med igår officiell. Inga kommande snöstormar kan ändra på detta.  Oblygt och orädda lät de mig fotografera sina uppenbarelser från kanske 20 meter. De måste bestämt ha vistats på dessa ängar vid tidigare tillfällen! Då och då suger den långa, eleganta näbben upp en mask eller två, fågeln ser sig omkring, fortsätter födosöket. Eftersom jag kom så sent till partyt blev vi oxå ensamma gäster. Spovarna och jag. Inga panelhönor i sikte denna gång :).

6 kommentarer:

  1. Jättefina bilder på de vackra spovarna!

    SvaraRadera
  2. Tänk att du fick dom på så nära håll dom brukar ju ta till flykten genast ,dom måste säkert varit hungriga ,Nette

    SvaraRadera
  3. Vilka underliga fåglar egentligen, när man förstorar upp dina foton,
    så ser dom nästan inte riktiga ut.
    Första bilden av spoven med stora fötter och så lång näbb !!!
    Kul att få se dom så nära och i aktion.

    Tjingelingen från Rantamor.

    SvaraRadera
  4. Jag har sett de bra en gång i verkligheten :) Vackra fåglar och de låter härligt!
    Finfina bilder blev det också, som vanligt hos dig.
    Ja, våren är finare för varje dag som passerar och det är underbart. Ljuset är finare, även om det är molnig och hos mig surrar första humlor och bin ;)
    Ha en underbar vårdag
    Halina

    SvaraRadera
  5. Stolt och egensinnig kliver han runt på min tomt uppe i Norrbotten. Klagande talar han om, att nu, äntligen, har jag kommit med våren även till de nordligaste landsändarna.
    En bit på väg när jag ser att de finns hos dig och kanske vi flyger i sällskap mot norr framåt påsk:)
    Hade förmånen, lyckan, att se deras parning förra våren och konstaterade att honan vinner över hanen...i alla fall i storlek.

    SvaraRadera