måndag 2 mars 2015

Djur i bebyggelse



Den lilla byn lockar inte bara på fåglar som ormvråken, så ofta publicerad i bloggen. För någon vecka sen var betydligt större varelser inne i "centrum" och snokade. I en för tillfället outnyttjad äng, på sommarhalvåret bete för hästar, stryker tre rågetter omkring. I högt gräs, men den lilla ängen är omgiven av hus. Med vakande fönster. Vägen skär rakt igenom bebyggelsen. Och där kommer jag in i bilden, s a s.





Kameran söker rätt fokus genom virrvarret av grenar; spotfokusfunktionen är verkligt användbar. Djuret på bild står stilla när det inte försiktigt, försiktigt förflyttar sig genom gräset. Ett steg i taget, sen lyfts huvudet upp, spanar runtomkring. Ett par tuggor och proceduren upprepas. 

4 kommentarer:

  1. Snyggt fångat i snåren!
    /SA

    SvaraRadera
  2. Ja, det blir ingen måltid i lugn och ro för de där små varelserna.
    Alltid vara på alerten.

    Ruth i Virginia

    Såg hos Rantamor, att du har barnbarn i Australien. Jag har
    tre i Saigon, Vietnam. De fyra hemmavid är vuxna nu. Ses inte ofta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej, Ruth ! Än så länge inga barnbarn hemmavid. Det hoppet kvarstår. Alltid tufft när döttrarna bestämmer sig för att låta halva jordklotet skilja en åt. Men det är som det är. När jag kickat mig tillräckligt tillräckligt många gånger i baken kanske jag tar mig dit. Kanske t o m flyttar till Australien. Varför inte? Skulle vara alla dessa livsfarliga odjur som trivs som aldrig förr i de trakterna. Å andra sidan mycket vilt att fotografera...
      / Klas

      Radera
  3. Den här ggn gäller det sonen, som var engelsklärare i Saigon och träffade
    sin fina vietnamesiska. Jag själv drog iväg till USA som ogift.
    Kom tillbaka till Sverige för första ggn efter ca 9 år då med make och två barn.
    På tidiga 50-talet var det inte lätt (men dyrt) att ta sej från Kalifornien
    till Dalarna.
    Australien ärnog ett fint land att bo i. Min svärson´s dotter flyttade dit med sin
    boyfriend för ett par år sen och de blir antagligen kvar.

    Jordklotet krymper, tycks det. :)

    Ruth i Virginia

    SvaraRadera