tisdag 4 oktober 2016

Hade knappast gått på filmtiden..?





Fotografiskt bjöds jag den kvällen på riktiga utmaningar. Djuren kom fram sent, mörkret föll snabbare. Med alla parametrar högt uppskruvade blir det ändå att vänta tills motiven står stilla. Om man vill undvika rörelseoskärpa, menar jag.

Bilden ovan och en tiotaggare som först kom ut ur skogsbrynet bara för att snabbt gå tillbaka...








ISO 9000 och ändå rejält underexponerad blev kalven ovan då den valde ställets mörkaste plats för sin bild : I "skuggan" under eken. Småtuggar på ett blad samtidigt som den sakta avancerar mot sin väntande mor. Mitt hjärta klappade lätt.

6 kommentarer:

  1. Oj oj vilken mäktig bild, så skall en kronhjortsbild se ut.Är trött på brölande kronhjortar på bild.Du är så jädrans duktig Klas.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för berömmet, Ingemar! Extra mycket när det kommer från det hållet :)
      / Klas

      Radera
  2. Hjärtat kan ju öka takten för mindre ,snyggt ,Nette

    SvaraRadera
  3. Jodå, jag förstår att hjärtat klappade lite extra...bedårande bilder och mörkret ger en extra krydda åt mystiken...jag bugar!

    SvaraRadera
  4. Mycket snyggt Klas! Båda gillas, har olika betraktningsvinklar och står för två helt olika saker. Men riktigt snyggt. Och som du säger, som tekniken hjälper oss. Min kamera är "bara" 6 år gammal men jag inser att det börjar bli hög tid att byta ut den! Skall ut på första passet för säsongen i helgen även om brunsten är över. Hoppas på några djur kvar i alla fall.

    SvaraRadera
  5. Härliga bilder på hjortarna!
    Ja tekniken öppnar upp för nya bildmöjligheter, då man kan nyttja de mörka timmarna.

    Som alltid mycket nytt att se och läsa på bloggen.

    Ha det gott,
    Erik

    SvaraRadera