Det är knäpptyst i skogen. Ingen vind, lite fågelkvitter i bakrunden och insekters surrande kan svagt förnimmas. Jag tar igen mig, sitter på stolen som hör ihop med ryggsäcken. Mycket praktisk funktion kan tilläggas. Har ställt undan kamerautrustningen mot ett träd, masserar armar och ben medan jag letar efter vattenflaskan. Ett svagt prasslande ljud följs av känslan att vara iakttagen och där, ut ur skogen kommer råbocken som nog tittat på mina förehavanden ett tag och bestämt sig för att det kan vara värt trotsa faran och korsa vägen nu. Nu till dilemmat. Vad gör man i situationer som denna? Sträcker sig snabbt efter kamera och stativ medan man hoppas att djuret står kvar eller försöker man smyga sig upp och mot samma utrustning? Jag valde det senare och fick i alla fall en bild hem. När bocken väl bestämt sig för att fly gick det undan, ett enda dödsföraktande språng efter jag tagit bilden ovan och han var totalt uppslukad av skogen. De är roliga , dessa djur som ser till att fotografen alltid ska ha 100-procentig uppmärksamhet. Annars inga bilder. Så är det överenskommet.
Det ser ut som att hjorten/rådjuret/antilopen försöker smyga iväg. Som om hade den just stulit en kaka ur kakburken. Bilden konnoterar i alla fall inte det "dödsföraktande språnget"!
SvaraRaderaDu har rätt i att råbocken i fotograferingsögonblicket ser ut att försiktigt tassa förbi mig. Men det var i sekunden efter språnget togs. Som inte kom med på bilden, således. Det där med kakburken är intressant iakttaget, ska titta efter sådana. Inget är omöjligt i denna skog!
SvaraRadera