Inte så vanligt

En bild från igår presenterad utan annat uppsåt än dokumentets. Bara en gång tidigare har jag sett handjur fightas med varandra och den gången befann sig kämparna på var sida om ett nätstaket...
Här och nu vill de båda uppenbart få göra upp det långt bort från strålkastarna. Mitt ute på fältet, flera hundra meter bort. Tittar man närmre ser man en förmodad 10-taggare gå i klinch med en nästan dubbelt så utrustad motståndare. Kanske inte så mycket allvar i denna våldsutmaning som träning inför senare uppgifter?
Med detta sagt är de där hornen inte att leka med. Spetsarna tränger in djupt skulle de träffa obepansrat kött. Dessutom kan djuren fastna i varandra med fatalt resultat vilket någon gång tidigare inträffat i området.

Lycka! (förhoppningsvis)

Oj, oj. På de åtta år eller så jag fotograferat kronviltsbrunsten finns få morgnar som dagens att jämföra med. Djur från alla håll vällde in i hjordar om kanske 20-30 djur. Helt säkert aldrig sett så många välbehornade handjur på samma gång. Bilder kommer, jag lovar. Men det finns ett men. Det tar vi senare.

Tidigare. Sent igår kväll kollade jag upp så gömslet var i skick. Förra året var det någon som prydligt demonterade det, lutade det mot en buske 20 meter bort. Igår stod det kvar, tack och lov.
Detsamma jag kom in på området fanns kronvilt att se. Två stora gäng som ville bli ett, med mig som vattendelare. Den här bilden på några ynglingar togs bara minuter före solnedgång. Kanske ett fyrtiotal djur totalt. Dittills aldrig förr sett så stort gäng. Bara minuter senare siktade jag ytterligare betande individer på brunstfältet. Inalles över femtio djur totalt. Enligt min räkning. Kvällen lovade gott och morgonen som följde levererade, som sagt.
Handhållet, ISO 3200, 1/100 sek, objektivet fullt öppnat bl 5;6. Att  flera djur samtidigt står blickstilla är naturligtvis omöjligt. Skulle kanske valt högre ISO-tal.

Från igår

Här en bild på några av de omnämnda, södergående djuren. Jag står med full packning på ryggen och på långt håll så resultatet blev därefter. Som stämningsbild OK, tycker jag. Strukturer i fonden?? Jovisst. Här finns brunnslock, containrar, pumphus och vägskyltar. För ett av landets bästa tillhåll för nominatkronhjort finns i detta ack så vackra, men ändå - industriområde. Och djuren verkar trivas.

Första dagens rapport

Tillbaka hemma efter första sittningen skriver jag ner mina tankar. Inga djur dök upp i min sektor idag. Men man kunde höra de stora handjuren bröla från norr.
När jag gick hem ser jag ett 25-tal djur gå in i brunstområdet från så långt söder ut man ö h t kan komma. Snacka om att känna sig bortfintad...
Bilderna från förra årets evenemang.

Spännande vecka väntar

Det är dags nu. Tiden med de sena kvällarna och supertidiga morgnar har anlänt. Jag talar såklart om kronviltsbrunsten.

Ikväll ska jag sätta upp mitt gömsle. Sen är det bara att hoppas på turen. Att de fina djuren väljer passera mitt ställe. Förra året gick väl sådär. Här i alla fall en herre sugen på hindar.

Det är en blandning av fantastiska ljud som väntar; dels från handjurens brunstvrål, dels flockens kombinerade trumvirvlande mot marken när de springer på fältet. Alla som varit på galopprace vet vad jag talar om. Och där sitter fotografen med bara en tunn plastduk som skiljer krafterna åt...
Ingen av dessa bilder har tidigare publicerats.

Allätaren

Aldrig sett promenerande glada tidigare? Hej, då bor ni inte i Skåne. Fast vi talar inte om lustpromenader. Fågeln på bild koncentrerar sig helt och hållet på födosök, som t ex smaskiga maskar.Tänk om de kunde dresseras till att nappa åt sig spanska mördarsmigeln! Den fågeln skulle snabbt bli populärast i kvarteret, s a s.

Kollegan tittar på. Är själv jordig om näbben efter just utfört letande.

Har man svårt med balansen finns alltid de fina vingarna att ta hjälp av.

Se så fint jag tar mig fram! Vingarna ut, blicken skarpt fixerad på punkt i fjärran. Var det inte så de flesta av oss gjorde våra lärospån i gymnastikens ädla balanskonst?

Snårigt!

Häromdagen for vi till Wanås skulpturpark. En del intressant stoff fanns att tillgodogöra sig där. Best in show blev i mitt tycke den (genuina) råbock som otroligt vackert poserade på stenmuren innan den hoppade ner och försvann i skogen.
Riktigt så vackert ställde inte råbocken på bild här upp sig. Det var kväll i hemmaskogen, bockjakten hade börjat dagarna före och djuret borde vara lite mer försiktig än att som här gå runt i andras (ovårdade) trädgårdar.

Beröringen

Kanske det vi ser här är ett nytt sätt att fiska? Som att med de stora fötterna tråla vattenytan efter mat.
Eller vill den bara kyla ner extremiteterna i den sommarlika värme som rådde?
Eller är det kanske bara sista fasen av landningen mellan fiskeplatserna. Hmmm, jo så var det nog. En helt stilla vattenyta skapade förutsättning för hägern att s a s sätta sin särprägel på sjön. En dag att minnas när om några månader kanske istället snön yr runt husknuten...

Överraskande fototillfälle!

När jag tröttnat på att fotografera sländan vände vi tillbaka. Intill bilparkeringen kan ibland vara gott tillhåll för kungsfiskare. Så sista biten smög vi försiktigt fram, tittade runt hörnet. Istället för kungsfiskare väntade en överraskning på oss.

Taget med Kvinnans mobil hade skarven gjort sig hemmastadd på picnicbordet vid åkanten. Fotograferades på kanske 7 meters avstånd. Helt öppet. Inget skydd finns mellan oss och motivet. Den ser oss såklart, men verkar inte bry sig.

Samma fågel och avstånd i min tappning. Helt obeskuren bild.

Här med måttlig beskärning. Kunde fågeln vara sjuk, ha skadat sig, trasslat in sig i fiskelinor? Den satt ju bara lugnt kvar! Normalt är dessa fåglar inte så lättfotograferade, vilket andra fotografer säkert kan vittna om. Men denna blev snällt kvar. Tills jag tröttnat och öppnade bagageluckan på bilen. Då drog den. Med ett plask landade den i ån, simmade bort. Stressen blev visst aldrig större än så.

Trollslända i flykt

Pratade vid ett tillfälle med en kille som älskade fotografera insekter i flykt. Trollslända var en av dem. Det lät så svårt att jag ö h t inte försökt mig på tanken.
I förrgår gick vi längs ån, luften surrade av just trollsländor. En stod blickstilla över vattnet ett par sekunder, flög vidare och mönstret upprepade sig. Så med full brännvidd påskruvad gjorde jag ett försök.

Inte så illa för att vara ffg publiceras i alla fall bilden. Skulle intresse uppstå finns mycket teknik kvar att finslipa på.