Från minnet

För några veckor sen hände något spännande, däruppe i tornet.
En gök förföljde en annan. Kurs rakt mot. När den närmaste väjde för min person, steg den häftigt under ett märkligt, smackande strupljud. Ja, jag minns det som igår.

En annan sak som hände mig förra året i samma torn: Plötsligt landade en just flygg gökunge - möjligen juvenil - bara halvmetern från armbågen. Som jag spanat åt annat håll vågade jag först inte vrida på huvudet för att närmare ta en till på vad jag anade i ögonvrån. Till slut måste jag och fågeln flög genast bort.


Tänkte på de händelserna när jag framkallade bilderna nedan.

De är lustiga avvikare, gökarna. Men absolut inte rädda och en rätt långsam flykt noteras därtill av tacksam fotograf.