Sent igår kväll - ja, med nya tideräkningen var det sent - gick jag till skogs på hjortsafari. Det är dags för dovviltet att brunsta. De hördes, men sågs aldrig. Typiskt. Men istället.
En vildsvinsgalt lösgjorde sig från skogen, gick upp på vägen. Här poserade ynglingen för någon sekund innan den sjappade. Han verkar just tagit något slags gyttjebad. Kanske korsat något av de djupa diken som löper längs vägarna.
Denna händelse gladde mig mycket för det är första gången på många år - 2010 var det nog - jag konfronterats med en galt. Efter den stora avskjutningen något år senare och med kontinuerligt stenhårt jakttryck även följande år, har jägarna gått hårt åt stammen. Mycket beklagligt, tycker jag. Men så kan det gå när människan sätter sig över naturen genom att bedriva s. k viltskötsel.
Så tveksamt hur länge den här grisen får leva. Jag bugar mig inför mötet med dig, herr Galt. Hoppas du hinner sätta många smågrisar till världen innan det tar slut.
Oh, så härligt möte och vilken fin bild med fin stämning...
SvaraRaderaHälsningar Halina
Kul med vildsvin! Grattis! Har själv bara sett ett levande en gång, och ett par påkörda. De är snabba...
SvaraRaderaLäcker bild på grisen då den rusar fram!
SvaraRaderaKul med grisbilder det är fortfarande inte så vanliga fast det numera är ett av de vanligaste djuren i naturen. De är dock inte så lätta att få syn på, än mindre att fotografera.
/Erik