Örngott på ängarna

 

Dags för havsörnarna att socialisera sig med varan dra. Deras parningstid närmar ju sig. Eller snarare är i full gång. Alla bilderna togs samma dag, samma ställe. Ovan under inflygning. Nu gäller det att visa upp sig från sin bästa sida.

En sak känns klar. Med dukat middagsbord redan avätet, fanns gott om tid för lite skoj och flört. Inte ens de allestädes närvarande kråkorna jagades bort. Istället fick de generöst nog ta del av matöverskottet. 

Små hopp, rejält flaxande vingar. Och sen ner på marken, igen. Beundrande blickar från förtjusta åskådare. Förstås.

På ängarna denna dag femton, kanske tjugo exemplar under en och samma räkning. Och inte bara de stortrivdes. Fotografer och skådare firade tidig julafton...

Goda dagar och inte

Samma art. Skånsk vinter i olika utförande. Trodde knappt själv att skillnaden blev så stor.

 

Hurra, vintertid är här!

 

Skåningarna har redan fått smaka på vinterväder. Fåglarna verkar gilla det lika mycket som de förra, dvs inte alls. För egen del har dagarna som gått bjudit på smått mysiga djurmotiv. Först ut skäggmes, rund som snögubben själv!

Vinter eller ej : Samma koreografi runt slagna byten råder. Först fälla bytet. Sen försvara priset från alla lycksökare. Nä, det hjälpte inte gladan att flytta ut kadavret på hala isen . Snyltarna stod som vanligt på kö.

För nära

Japp, händer enstaka gånger.  Kanske du just rundat ett skogsparti, kanske en reva i buskaget avslöjar något nära liv, samtidigt döljer dina egna operationer med kamera.

 

Överst ett par kronhjortar som lät sig väl smaka av körsbärsplommon ute i det vilda. Den andre kan skymtas i bildens underkant. Från revan i snåren.

Här rundades skogspartiet och väldigt nära stack några kronhjortar fram sina vackra snudor. 

Mitt i byn , i bilen rundandes ett gatuhörn med flankerande trädgårdar såväl till vänster som höger, uppenbarades plötsligt - och mycket oväntat - detta unga smaldjur, kanske två meter ifrån. Panikbroms och rådjuret backade först några steg. Fram med kameran och detta lite avklippta resultat lät sig manifesteras.

Kanske inte så mycket till bilder men med gott om detaljer att betrakta. För de som gillar sånt.

Diverse

Alltid (nästan, då ) händer något på ängarna. Gråkråka kör bort Börringevråk.

Smådopping i lugnt vatten.

Bläsand i likaledes...

Även fru och herr kricka njuter av simturen i plattvattnet.

 

Följda av kanadagås och prutgås.

Ett gäng snatteränder och ensam storskrake bildade fint motiv med sjön som fond. Vet inte om det stämmer, men någon berättade att för inte så länge sen var snatteränder i min sjö ovanlig. Inte så längre. Naturen är till sin natur ( förlåt! ) ombytlig, dynamisk. I så måtto har ingenting förändrat sig.

Gräs

Har var det ljusare än bilden förmedlar. Hann knappt stiga ur bilen innan mindre gäng av vildsvin passerade på avstånd. Att man aldrig lär sig att alltid vara beredd! Hur som helst, gräset kom med i bild.

Också från bilen. Här mer beredd med kameran. Mitt i byn, på obebyggd tomt, nära genomfartsväg. De dyker upp på mest oväntade ställen.

Mycket gräs och vatten. Då trivs tofsvipan. Tänk att om bara ett kvartal kommer de tillbaka. Bilden från förra veckan.

 

Nytt för mig. Ljungpipare, 28 stycken. Stannade ett par dagar innan de också drog iväg. Skulle gärna fota dem i sommardräkt eftersom vinterstassen är deras klart mest bleka. Lyste ändå upp där på ängarna. Bland gräset.

Alla dessa havsörnar

 

Årets ska snart summeras men redan nu vet jag att detta fotoår går till hävderna som mitt bästa örnår. Närmare bestämt havsörnsår. Under några veckor i våras t o m skröt jag för omgivningen att idag, en dag hade jag minsann upplevt en örnfri dag...

Nu i höst har det bara fortsatt. Bakom staketet måste ha legat ett kadaver som mättade närmare tio fåglar samtidigt. 

Ser jag en kulmage??? Uppenbart ordentligt proppmätt flög en av individerna vidare mot nya äventyr.

Fåglar landade i strid ström, smärre slagsmål inte ovanliga.

Låter den här sig bli bortkörd?

Tyvärr (?) lät sig inte kadavret illustreras. 

Här en grupp som dragit sig undan. Med måltider som denna i åtanke är det inte underligt att det går bra för skånska havsörnen.

De som lyser upp

Brunstsäsongen för min del inleddes och avslutades lika abrupt. Jag har varit tvåa på pucken sen dag 1. Men det hann i alla fall bli några bilder. Mer än som kan sägas om tidigare år. Det ensamma handjuret ovan fixerade jag på väg från en brunstplats till annan.

Efterhand som furor fälls och gran inplanteras blir "mina" skogar allt mörkare att vandra i. Har köpt nya kameror, tur var det. Bättre sensorer och autofokus offsetar det problemet, åtminstone delvis.

 

Men en vit hanhjort lyser alltid upp. Eftersom få tycks mena att dessa djurs skyddsvärde är något att särskilt beakta blir min åsikt - så klart - den diametralt motsatta. Doven lyser upp i mörkret på fler sätt än ett. 

Ägretthäger - en stilstudie

Varför nöja sig med en enda fisk när man kan ta tre på samma gång?

Killar gott i halsen...

... om ni inte redan visste är ägretten den finaste bland hägrar. Åtminstone tycker den det själv!

 

De graciösa, finfjädrade vingarna som ser ut att väga ett hekto stycket eller mindre skapar dessutom vacker flykt däruppe i luftlagren.

Blå kärrhök honan - en stilstudie

Inte så vanlig på mina breddgrader och det är väl att förmoda att fågeln passerade mitt objektiv på vägen söderut.

För några sekunder hoppades jag på ängshökbesök...

 

...men en kul upplevelse ändå. För dagen rådde gyllengul eftermiddagssol som lyste från snett över axeln. Perfekt för lågflygande BIF. De vita bollarna är knölsvan som finns i hundratals i sjön. En mycket vacker rovfågel. I alla fall i mitt tycke.