Halvt vimmelkantig efter den brutala väg jag just kört på, parkerades bilen. Noterar i förbigående ett äldre par som cyklat samma väg och nu hämtade sig med en fika. Plockade ihop fotoutrustningen och begav mig.
Försöker alltid vara artig mot mina "kolleger" i skog & mark. Så tittade upp och ser att paret inte alls är ett par. Utan två - nunnor. Wow, vad gör de här, tänkte jag. Sen hann jag inte tänka längre. Ett batteri av initierade frågor måste nu besvaras. Hur många millimeters brännvidd bär du på där, var bara en. Jag sa att jag aldrig sett nunnor i skogen tidigare och undrade om de möjligen var fågelintresserade? Kanske t o m fotograferade? Jovisst, förstods det. Och nunnorna härstammade från närbeläget kloster. Denna gång utan kameror. Visst är det härligt att efter ett långt liv kunna bjudas på så oväntade möten? Jag tog farväl och gick. Efter ett tag nästan trampade jag på en snok. Sedan inget mer anmärkningsvärt under den stinten.
Bilden från tidigare tillfälle.
Hah hah det var ett oväntat och roligt möte !!
SvaraRadera