I en grantopp, mycket närmare. Under ringlar sig den större ån, fortfarande med helt öppet vatten och sprängfylld med bytesfåglar. Dessa ignoreras totalt. Ignorerad kände sig även fotografen, trots att jag tvingades ut ur bilen för att ta bilden. Jag dristade mig till att busvissla ett par gånger och fick slutligen den Mäktige att vrida något på huvudet. Märkligt. För det mesta sticker rovfåglar annars direkt. Åtminstone när min nuna visas upp...
Åhh hvor herlige bilder av den ørnen!Akuratt slik jeg tenker meg det må være å se den!Du er så heldig!Jeg så ett program i går om en ørn som hadde blitt blyforgiftet etter å ha spist dødt kadaver av noe dyr..Heldig vis klarte dem å redde den :))
SvaraRaderaHa det fint I Sverige Vi heier på dere ! :)))
Tänk att man kan se dessa mäktiga havsörnar i vår natur numera. Jag drömde om det som barn att om jag bara kunde få se en örn :) Det dröjde sådär en 60 år men nu ser man dem ju då och då tom här i Bohuslän. Häftigt också att sothönsen "vet" att örnen inte utgör någon fara just där och då, men jäklar om den varit hungrig och ute efter byte vilken panik det skulle blivit !
SvaraRaderaFantastiska bilder! Och som du själv beskriver så är rovfåglarna inte enkla att fota. Jag upplever det som att dom brukar sticka så fort jag tänker tanken på att dra ner bilrutan eller öppna dörren. Dom är verkligen inte lättfångade. Härligt!! Grattis!
SvaraRadera