torsdag 1 november 2012

Tur & otur



Två saker här. För det första har jag turen att se denna ormvråk landa i trädet på fotograferingsmässigt avstånd. För det andra har jag oturen att en massa löv och grenar är i vägen. Jag flyttade på mig, sträckte mig, hukade. Gjorde vad som gick att göra för att frilägga en väg in så något kommer i fokus. Fågeln ser förstås alla mina krumbukter, verkar inte bry sig. Tar några bildserier, tittar på bakskärmen och ser alla blev lite för mycket exponerade. Rättar till, lyfter upp - då lyfter fågeln. Så klart. Publicerar ändå den bästa bilden, får kanske se vad ni tycker.

7 kommentarer:

  1. Tycker den är ganska bra som den är ju, skärpan sitter där den ska, och bildkompositionen är bra, trots grenarna, så jag gillar'n ändå. :)

    SvaraRadera
  2. Tycker att den var jättefin. Jag försöker få dem på bild men de lyckas alltid flyga iväg. VI har ett bar fasta här hemma som jag ser ofta

    SvaraRadera
  3. Förresten ...tack för din kommentar....lovar att höra av mig när vi åker :-) sett dem i morse o ikväll igen

    SvaraRadera
  4. Du får ju med ögat i alla fall, känns som den sitter i gömsle och kikar på dig :o)

    SvaraRadera
  5. Hej!
    Jag gillar både bilden och framför allt texten. Du beskriver ju så bra hur det är att fota fåglar, alltid så skall det ju vara något som inte blir precis som man vill... Det är ju detta som är charmen och som gör att det blir så otroligt kul de få gånger som det studsar stolpe in och bilden blir en fullpoängare.
    Grymt härligt inlägg!
    Ha en fin helg
    /Ingemar

    SvaraRadera
  6. - Halloj i söder.
    Gillar bilden även om man inte ser den så tydligt. Men
    det är ju faktiskt inte nödvändigt alla gånger.....
    - Ha en fortsatt bra dag !!!
    Hälsar Henning och Blondin-Ida....:o)

    SvaraRadera
  7. Hahaha...det där känner man ju igen..."våran" vråk har haft omaket att hålla till på backen de senaste dagarna och vad finns där...jo, långa grässtrån...snacka om att banna dem...vi har en lie men den är slö...får ta och skärpa upp den och slå bort lite långa strån men men...om det görs är en annan sak...fast ibland så kommer vråken i friläge ändock...tack o lov!

    Steffe

    SvaraRadera