Sommarfåglar

Några fåglar från i somras. Bitvis hade vi outhärdligt hett - anser jag -  och torka rådde. Men ändå. I minnet är sommaren alltid ljuv....

Av detta förra skymtas inte mycket i bilderna. Mer än ett par timmars sammanhängande utevistelse blev för min del inget av. Solsting lockar inte.

 

Man skulle haft de där vattenkylda, coola kläderna en del F1- team låtit manufakturera. Eller annars gå naken till fotoställena. Fördelen med det arrangemanget skulle uppenbart bli den totala ensamrätten på fågellivet just där. Till dess polisen kommer...

Två händelser

 

Sen en tid vandrar åtminstone en prutgås bland de vitkindade på ängarna. Bilderna är inte från samma tillfälle men ändå troligtvis samme juvenile individ. Kul och nytt för mig. Ganska lätt att leta upp, gick i utkanten av mindre flock vitkindade.

Låter gör den också.

Sen rapportering från mycket arla morgon, precis när det något börjat ljusna. Gäller för första bild i dovhjortsviten ovan. ISO 15000, full öppning och ändå bara 1/15 s.  Unge mannen gick minuten innan tillsammans med en fullskovlad, men kameran klarade inte att fokusera... Letade efter brunstande djur, hittade tyvärr inga. Skogsavverkning pågår. Tycker nog att djuren kan fredas under denna period. 

Tycken & smak

 

Hemmasjön producerar bilder på skäggmes som aldrig förr. Säkert har senaste milda vintrarna något med det att göra. Jag nöjer mig oftast med bilder som dessa.

Frun tycker annorlunda. Nu tvingar hon mig att publicera den i förstone misslyckade bilden ovan. Tätting med mössan på, menar hon. Ska vara särskilt "gulligt". Puh!!

Kan för egen del sträcka mig till motiv som detta. Mes med punkfrisyr. Eller kanske som på viss aktuell president?

Råbock i gryning!

Dovviltet brunstar. Har jag hört. Hittills faktiskt lyckats få någon sorts bilder men hoppas på mer och bättre. Istället visade sig en råbock på bästa morgonhumör.

 

Det var tidig morgon och djuret klev fram så där som jag gärna vill de ska. Käcka, orädda, nyfikna. Tyvärr är väl de egenskaper jägarna först eliminerar; djuret som på bilderna behöver knapps ens siktas på. Så pass nära kom den. Det var hur som helst en trevlig morgon i skogen. Inte minst för att vildsvinen brakade fram. Men det blir en annan historia.

Bara några harar

 

Inget mer märkvärdigt än så. Jag råkar gilla dem, tycker de gör sig utmärkt på foto. Andra tycker annorlunda. Det är min blogg, jag bestämmer...

Fantastisk ungfågel (3)

 

På bild aftonfalken från i sensomras. Fick mångas hjärtan att ticka ett par slag extra.

Där fanns även en annan falk. På samma ställen, lika tålmodig, lika "snäll" mot fotografer. En juvenil tornfalk som kanske ännu inte lärt sig att sky oss tvåbenta varelser.

Helst valde de båda två att sitta på de högsta pinnarna och därifrån göra diverse utfall mot kryp på marken. Mycket behändigt, tid- och kraftbesparande. Själv storhandlar jag veckans mat om söndagarna. Tar minst en och en halv timme...

Höstfåglar vid min sjö

Aldrig roligt att ta farväl av sommaren. Tröstar mig med att hösten nästan är än vassare.

De minsta fåglarna är nog de charmigaste. Ungdomar tuffar till sig, färger glöder. 

Inte så mycket av vare sig färg eller charm, men de största skapar ändå nerv och närvaro. Några sekunders "samvaro" med havsörn på nära håll är given pulshöjare.

 

Skuggor förlängs, kontraster stärks. Fukt på hårda ytor glittrar, högdagrar styr exponeringen. Lite som gamla tiders fotograferande med diafilm. För de som kommer ihåg den epoken. Det känns redan länge sen...

Otur, otur. Sen tur.

Min avund kände inga gränser. Andra tycktes ha sån himla tur med tranorna på ängarna. Bara inte jag. Alltid soprent på slik fågel när jag passerade (varje dag). Så när jag och frun satte kursen den där morgonen var det med blandade känslor.

Och det blev hon som räddade dagen. Mina åldrade ögon tolkade den där massan av fågelkroppar som gäss (som förekommer i tusental). -Tranor!!, hojtade hon och fotografen - jag - spratt plötsligt till liv. Inte nog med att de rastade i antal om kanske hela hundra individer. De gjorde det på min sida av bilen.

 

Tillsammans med låglandsboskapen (?) utgjorde de en vacker, om än temporär tavla. Några minuter senare var de borta, utan spår. Tur ska man ha!

Brunsttider (3)

Här kommer platshjorten! I alla fall den jag misstänker innehar titeln. Som synes dinglar en del av racken löst på ena sidan. I alla fall ett ståtligt djur.

Allt förpackat i vackra omgivningar med tall och ek. Jag byter gärna in min ägandes trädgård...

 

Plötsligt kommer en tjur framåt. Har han sniffat upp människolukt i känsliga nosen? Möjligt, för strax därpå styrs kosan abrupt åt höger. Jag tackar mig själv för ha skruvat på all brännvidd tillgänglig. Enda nackdelen med de eleganta djuren är att de dröjer ett år till nästa fototillfälle.

Nu kommer höst

 

Några bilder från veckan som pågår